BIS: TULLAR KAN DRIVA UPP INFLATIONEN OCH ÖKA EKONOMISK INSTABILITET
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den globala ekonomin står inför ökade risker till följd av USA:s protektionistiska handelspolicy under president Donald Trump.
Det varnar Bank or International Settlements (BIS), i en årlig rapport på söndagen enligt Bloomberg News.
Agustín Carstens, chef på BIS, målade upp ett oroväckande scenario där inflation åter stiger i USA, något som kan få långtgående konsekvenser, särskilt då världsekonomin redan är försvagad.
"Det var meningen att vi skulle få en mjuklandning – allt gick enligt planerna," sade Carstens. "Sedan hade vi en mycket påtaglig period av volatilitet med hot om att tullarna skulle försvåra konvergensen mot 2 procent i vissa länder."
Rapporten, som är Carstens sista innan han lämnar sitt uppdrag, beskriver en global miljö präglad av osäkerhet på nivåer som normalt ses i samband med ekonomiska kriser. Orsakerna är bland annat de tullar som införts av Vita huset, även om de tillfälligt pausats under ett 90-dagars uppehåll.
BIS konstaterar att tillväxtutsikterna har försvagats samtidigt som riskerna ökat för såväl konsumentpriser som offentliga finanser och det finansiella systemets stabilitet. I denna kontext uppmanar BIS centralbanker att hålla fast vid sina kärnuppdrag för att bevara förtroendet och effektiviteten i sina åtgärder.
Carstens pekade särskilt ut USA:s centralbank som potentiellt utsatt i den nuvarande miljön. Fed-chefen Jerome Powell står inför stor press från Vita huset att sänka räntorna — något han hittills motstått.
"I USA kan man stå inför ett mycket svårt scenario för centralbanken, vilket är när man har ett högre inflationstryck eller avvikande inflationsförväntningar och en avmattning i ekonomin," varnade Carstens. "Det är en omständighet som centralbanker brukar ha särskilt svårt för."
I sitt tal till centralbankstjänstemän under söndagen betonade Carstens att ansvaret för trovärdig ekonomisk styrning inte bara ligger hos penningpolitiken.
"Förtroendet kan inte stanna vid penningpolitiken och dörren till centralbanken", sade han. "Den måste omfatta alla aspekter av den offentliga politiken. Människor måste kunna lita på att beslutsfattare och förtroendevalda kommer att agera för att främja legitima mål och att de kommer att göra det på ett effektivt sätt."
Inflationsrisker återkom frekvent i rapporten, inte minst kopplat till hur handelsstörningar kan drabba redan demografiskt och arbetskraftsmässigt pressade ekonomier. Konsumenters ökade känslighet efter pandemin, i kombination med fortsatt oro för levnadskostnader, kan spä på inflationsutmaningarna.
Rapporten varnar även för följderna av rekordhög statsskuld. Bland OECD-länder uppgick räntebetalningar till 4 procent av BNP förra året och väntas fortsätta stiga.
"Risker för inflation och finansiell stabilitet kan lättare ha sitt ursprung i eller fortplantas genom stress på statsobligationsmarknaderna", står det i rapporten. "Växande oro för de offentliga finansernas hållbarhet kan ge upphov till refinansieringsutmaningar och potentiellt rubba inflationsförväntningarna."
Samtidigt påpekar BIS att sambandet också kan verka i motsatt riktning – inflationstryck kan leda till högre räntor på statsobligationer, vilket förvärrar skuldproblematiken.
Rapporten innehåller även policyrekommendationer för att stärka tillväxt och produktivitet, inklusive reformer av arbetsmarknaden, minskad byråkrati, borttagna handelshinder och ökad offentlig investering. Samtidigt föreslås försiktighet i finanspolitiken och förstärkt tillsyn över såväl banker som icke-bankaktörer.
Centralbankerna uppmanas att balansera riskerna mellan tillväxt och inflation noggrant — särskilt eftersom allmänhetens tolerans för prischocker minskat avsevärt.
"Den världen har gått under," konstaterade Andrea Maechler, vice generaldirektör på BIS. "Nu finns det en mycket större känslighet när du ser en prisökning – rädslan för att det inte bara är en enkel prisökning, utan att den påverkar inflationsdynamiken."