Kostymens comeback – vad betyder den för börsen?

Från live casino Sverige till styrelserum på Wall Street syns tydliga tecken på att kostymen är tillbaka i rampljuset. Sommaren 2025 talar modepressen om en ny klädkod för ett uppvaknat tjänstesamhälle. Men för Tradevenues läsare är den verkliga frågan: påverkar trenden portföljen? Svaret är ja, åtminstone om du bevakar bolag inom premium‑mode, detaljhandel och digital underhållning.

Från Wall Street till livecasino – kostymen lever

Det är lätt att tro att kostymen försvann under pandemiåren, men det stämmer inte. I vissa branscher har den aldrig tappat sin ställning. På Wall Street, i London City och i svenska advokatbyråer är den fortfarande uniform. Den signalerar det den alltid gjort: seriositet, kontroll, auktoritet.

Men det nya är att kostymen dyker upp i oväntade branscher – och spelar en affärskritisk roll.

Ett konkret exempel är live casino-marknaden. Spel som blackjack och roulette streamas i realtid med professionella dealers – alltid i kostym. Den visuella lyxen är inte slumpmässig. Kostymen skapar trygghet och förtroende i spelupplevelsen, och har en mätbar effekt: högre konverteringsgrad, längre speltid och ökad ARPU (average revenue per user). För börsnoterade leverantörer som Evolution och Playtech är plagget faktiskt en del av produktstrategin. Varje procentenhet i förbättrad LTV gör skillnad när licensavgifterna stiger globalt.

Modevärldens reaktion: pricing power och marginaler

Modebolag som Hugo Boss, Zegna, Thom Browne och SuitSupply rapporterar alla ökade försäljningssiffror i kategorin formalwear. Varför spelar det roll? Svaret är: bruttomarginal. En skräddarsydd kostym bär långt högre marginal än en baströja. När efterfrågan växer i den kategorin, lyfter EBIT-marginalen snabbare än i andra segment.

För lågprisspelare som Inditex (Zara) och H&M märks också en tydlig mix-effekt: segmentet "uppklätt" växer snabbare än övrigt. Det innebär högre snittpris utan motsvarande kostnadsökning – något som stöttar sektorns värderingsmultiplar även i ett kärvt hushållsklimat.

Influencers, sociala medier och kulturell acceptans

Det kanske mest intressanta med kostymens återkomst är att den inte drivs av konservativa kontor – utan av TikTok, Instagram och Gen Z. På sociala medier stylas kostymen med sneakers, t-shirts, färgglada accessoarer och avslappnad attityd. Den gamla uniformen har blivit ett statementplagg.

Hur Influencers använder kostymen i sammanhang där den tidigare varit otänkbar: på examensfester, på kreativa kontor, på dejter. Modehusen anpassar sig – det säljs dubbelknäppta kavajer i linne, kostymer i pastell, och matchande set för kvinnor som bryter gamla silhuetter. Samtidigt har kostymen åter blivit kodbärare: inte av status, utan av stil, medvetenhet och tillhörighet.

Hållbarhet + formell stil = ny ESG-potential

Gen Z kräver mer än bara snygga plagg. Hållbarhet är ett hygienkrav. Märken som erbjuder traceable wool, återvunna material och uthyrningstjänster attraherar både värderingsdrivna konsumenter och ESG-fonder. I den miljön blir en traditionell produkt – som tidigare setts som stel – plötsligt relevant igen.

Bolag som Asket, ARKET och Filippa K profilerar sig tydligt mot detta segment. Och bland börsnoterade aktörer kan rätt hållbarhetsprofil öppna dörren till multipelpremier, särskilt i ett klimat där ESG-granskning väger tyngre än någonsin.

Tjänsteekonomins signalplagg

Det finns en gammal korrelation som få pratar om: när kostymförsäljningen ökar, vaknar tjänsteekonomin. Mer formella kläder brukar gå hand i hand med fler affärsresor, fler fysiska möten, fler konferenser och – inte minst – fler IPO-roadshows. Och just nu ser vi alla dessa saker öka.

Pandemins distanslogik är inte borta, men den är inte längre norm. Plötsligt är det värt att klä upp sig igen – IRL. Och den som producerar, hyr ut eller marknadsför premiumkläder har ett bättre år framför sig än på länge.

Slutsats: vad betyder allt det här?

Kostymens återkomst är mer än en modetrend. Den är ett tecken på att vi rör oss mot en tjänsteekonomi som återfår självförtroende. Den visar att fysiska miljöer återigen värderas, att professionalism premieras – både visuellt och finansiellt.

För investerare innebär det här tre saker:

• Bevaka bolag med tydlig formalwear-mix och stark pricing power.
• Följ live casino-aktörer där kostymen bidrar direkt till ökad ARPU.
• Granska hållbarhetsprofilen – spårbar ull och uthyrningstjänster kan motivera ESG-premium.

Kostymen är inte bara tillbaka i garderoben – den syns i kvartalsrapporter, på börsskärmar och i värderingsmultiplar. Och för dig som garderobsförvaltare med börsfokus: det här är ett plagg du inte vill blunda för.