Analys
19 Apr, 2020

Veckobrev v17-20

Ännu en vecka som slutade med plustecken (+2,4% OMX 30) till följd av ett fredagsrally som räddade situationen. Rekylen från bottenläget den 23 mars om nästan 20% verkar tyda på att marknaden är inställd på att pandemin löses av någon mirakelmedicin (som remdesivir) och att den bara kommer förorsaka ett hack i de flesta företags resultatutveckling. Eller kanske som Henrik Mitelman i sin utmärkta krönika i Dagens Industri i veckan är inne på; att centralbankernas penningtryckande i spåren av krisen kommer att leda till en ännu högre inflation i tillgångar som aktier och fastigheter (uttrycket TINA får sin revansch) samtidigt som löner och varor kommer att kännetecknas av ännu mer deflation på grund av låg efterfrågan. Vem vet – det kanske blir så – men det verkar inte vara en riktigt hälsosam ekonomi som den aktiemarknaden kommer att vila på ….  

Det kanske kommer lite extra. I samband med att ett bolag gör en större realisationsvinst brukar företagsledningen ofta ”upptäcka” något litet hål i balansräkningen som behöver fyllas och använda vinsten för att ta strukturkostnader eller nedskrivningar av goodwill med mera, vilket då inte riktigt uppmärksammas av marknaden. På samma tema tror jag att lockelsen är uppenbar att styrelser och företagsledningar i de kommande Q1 rapporterna kommer att sätta av för stora förväntade kostnader till följd av krisen men som inte alltid kommer att vara direkt relaterade till stoppade fabriker eller minskad efterfrågan. Det kan vara kostnader eller nedskrivningar som ändå förr eller senare hade behövt tas, men som nu effektivt begravs bland alla andra coronarelaterade kostnader. Speciellt i ett läge där investerare och analytiker vill se framåt för att få något hopp och inte rota i gamla siffror. 

Stort tapp för Nobia i Storbritannien. Av de preliminära rapporter som kommit i veckan fäster jag mig speciellt vid kökstillverkaren Nobias. Bolaget redovisar preliminärt en organisk försäljningsminskning om modesta 3% men ett rörelseresultat som i det närmaste halveras till 134 MSEK (260). Nästan hela resultattappet kom dessutom från den viktiga engelska marknaden (ca 40% av koncernens omsättning), medan övriga marknader verkar ha klarat sig relativt hyggligt. Från att förra året i första kvartalet för Storbritannien ha redovisat ett resultat om 73 MSEK och en marginal om 5,0% förbyttes detta nu till en förlust på 22 MSEK och en negativ marginal.  Med tanke på att nedstängningen i landet endast berörde en vecka av kvartalet (från den 24/3) framstår resultattappet som mycket stort - även om man accepterar företagsledningens uppgift att 30 MSEK av tappet beror på strukturkostnader och endast 50 MSEK beror på nedstängningen. Ledningen uppger på konferenssamtalet att man för april inte ska extrapolera denna siffra till följd av bland annat rikliga statliga lönesubsidier utan snarare räkna med en förlust på enbart 50-100 MSEK. Förhoppningsvis kommer ledningens beräkning visa sig riktig för även när samhället kommer igång lär inte efterfrågan på nya kök kanske vara den bästa. 

Räkneövningar. I de flesta fall brukar analytikerna kunna ”gaffla in” kvartalsresultaten med ganska bra säkerhet. Speciellt fastighetsanalytikerna brukar ur den synvinkeln ha en rätt enkel uppgift där kontrakterade årshyror, uthyrningsgrad och andra parametrar oftast uppvisar endast gradvisa förändringar och gör det ganska lätt att förutse nästa förvaltningsresultat. Men till följd av coronaviruset är inget sig likt; konkurser även bland större företag och affärskedjor där hyrorna riskerar klippas relativt omedelbart är ett faktum. Eller den avvägning ett fastighetsbolag nu måste göra mellan att ge en hyresrabatt med alla de problem det för med sig i form av att till exempel andra hyresgäster också vill ha det eller riskera att en hyresgäst ställer in betalningarna. Det blir också en fråga om detta långsiktigt är en hållbar hyresgäst. För fastighetsägare blir det därför viktigt om var hyresreduktionerna får mest effekt. För de fastighetsbolag som är mer exponerade mot detaljhandel, restauranger och mindre kontor blir därför att göra kvartalsprognoser för de närmaste kvartalen enligt min mening snarare räkneövningar än något annat. Atrium Ljungberg (bevakat av Trade Venue), som har 30% av sina kontrakterade hyresintäkter från sällanköpshandel (kläder, skor mm), restauranger och kaféer, visar i sin delårsrapport i veckan på problematiken. Skulle bolaget ”teoretiskt” enligt statens förslag efterskänka 50% av hyran under ett kvartal till alla dessa företag, varav staten tar hälften av denna kostnad blir hyresbortfallet 45 MSEK. En siffra som inte låter så dramatisk!! Men här kommer det stora frågan; eftersom dessa företag förlorat i snitt 70% av sina intäkter sedan krisen bröt ut - för hur många kommer en hyresreduktion om 50% att räcka och komma fram i tid? Sedan finns det ju för Atrium Ljungberg mängder med kontorshyresgäster i form av olika typer av konsultföretag, som fått samma typ av intäktsnedgångar och vars finansiella ställning inte är sådan att de klarar någon längre nedgång. För  Atrium Ljungberg, som går in i krisen med en belåningsgrad om enbart 44%, vilken till följd av den ”vältajmade” försäljningen av Farsta Centrum sjunker med ytterligare fem procentenheter i juni när fastigheterna frånträds, är betydligt större hyresnedgångar än ovanstående, finansiellt inga som helst problem.  Men det gäller inte alla fastighetsbolag!!! 

Basarekonomi. Att vi går igenom en mycket märklig och speciell tid för närvarande är nog de flesta överens om. Det har bland annat fått till följd att företag av naturliga skäl med alla medel försöker att snabbt få ned sina kostnader oavsett vad ett kontrakt säger (se ovan).  Av massmedia har det även framgått att också stora detaljhandelskedjor med god ekonomi ensidigt försökt etablera en ny hyresnivå till följd av den pågående krisen. Det moraliskt riktiga i det senare tycker jag kan diskuteras, speciellt när det riktar sig mot mindre fastighetsägare med ett stort beroende av en hyresgäst. När statliga Vattenfall gör detsamma vad avser betalning till sina leverantörer och med hänvisning till att elpriserna gått ned kraftigt (det senare framgick i varje fall inte riktigt för mig av den senaste elräkningen från Vattenfall !!) och s vill att kontrakterade priser ska justera ned råder enligt min mening ingen tveksamhet. Ett statligt företag borde om något – speciellt i dessa tider – se till att avtal hålls och fakturor betalas i tid. Det var inte heller så att när elpriserna under ett antal vintrar höll på att förstöra kundernas privatekonomier det fanns någon större medkänsla från Vattenfalls sida. Att Vattenfall fortsätter att betala enligt kontrakt är med största sannolikhet betydligt bättre än de flesta statliga stöd som nu delas ut till höger och vänster.

TradeVenue hade besöksrekord i mars med hela 148 000 besökare!!! Vi är naturligtvis glada och stolta över att våra aktiebloggare i dessa oroliga tider kan locka till sig så många läsare och leda till så många kommentarer.  En ny vecka med mängder av rapporter. Först ut på måndag bland de stora bolagen är Sandvik. Välkommen till en ny och spännande aktievecka!!!

Claes Vikbladh
claes@tradevenue.se

 

Tradevenue
TradeVenue är en samlingsplats för investerare och noterade bolag. Vårt fokus är att främst uppmärksamma små- och medelstora bolag men ni finner givetvis även information om de största bolagen i Sverige. På denna hemsida kan ni ta del av aktietips, läsa uppdragsanalyser, blogginlägg och massvis av aktuella börsnyheter.