Förändring kostar

Människan skyr det obekväma, okända och obehagliga. Hon avskyr att kännas vid det, för blotta insikten gör att det går åt energi – en råvara som historiskt varit oss en bristvara. För att reda bot på den dissonans som förekommer har allas vår människa och investerare två val: fly, eller (inte illa) fäkta. Tyvärr tenderar de flesta att fly, då de känner och intalar sig att de inte kommer klara av utmaningen.

Idag sitter många småsparare med innehav som bara gått ned och ned, likt hela börsen. I vissa fall är nedgången enbart baserad på att när faktor X (t.ex. ränta, inflation etc.) handlas ned, handlas allt ned. I andra fall är nedgången bolagsspecifik. Att dels se, dels erkänna att sistnämnda är fallet kostar och inte sällan känner man sig som dålig, mindre värd och ja, rent ut sagt urusel. Så måste det inte vara. Så ska det inte vara. Tyvärr tenderar de som är i denna situation att skylla ifrån sig, eller att inte erkänna att felet är deras; de hade inte läst på; inte analyserat och inte tagit hänsyn till en säkerhetsmarginal. ”Det är marknadens fel!”

Att skylla ifrån sig, eller inte inse, erkänna och acceptera att felet är deras eget och sedan fortsätta likt det inte regnar och solen skiner är inte passande. Det är inget annat än skadligt. Lika illa, och tyvärr lika kostsamt, är att lägga ned, kasta in handskarna och säga att ”det där med börsen är bara ruffel och båg”. Det är vad som kännetecknar ett statiskt mindset. ”Jag kan inte det här nu och således kommer jag aldrig kunna det.” Typ. Det är som att alla som idag kan cykla föddes med den kunskapen. Samma med att laga mat, simma, räkna, springa, gå, krypa… ja, allt.

Många har svårt att se sig i vitögat och verkligen (bildligt talat) klä av sig. Att syna sig själv(a), sina styrkor och svagheter. Många är rädda att andra ska döma dem, likt vore de mindre värda. Detta är rädsla för att bli utesluten ur flocken – den som var vår livlina för överlevnad på savannen för en sisådär 10 000 år sedan.

Det är i denna situation viktigt att inte se och jämföra sig med andra. Du investerar för dig och vill således sätta dig i bästa möjliga situation för att skapa en bra avkastning, eller hur? Och för att lycks krävs kunskap och denna kan du få via böcker, poddar och filmer, men också genom att öppna dig för andra och berätta vad du söker stöd för. Och nej – det är inte en svaghet att be om hjälp, tvärtom! Hur tror du alla dagens stjärnor inom såväl investeringar som idrott har nått sin position? Genom att bara köra sitt race utan stöd, hjälp eller insyn från andra? Det finns en anledning till att alla och envar har en tränare, coach, mentor eller vilket epitet du nu väljer att använda.

Jag brukar ofta återkomma till djävulsadvokat – en vars uppgift det är att komma med konstruktiva, ”kritiska” frågor till dina analyser, förfaranden och så vidare. Kan du bemöta dessa har du ett case och en solid grund. Kan du inte bemöta dem finns fog för dig att tvivla på om du verkligen har analyserat korrekt och bra.

Jag säger inte att du förbehållslöst ska köpa allt som alla andra säger, men att inte ens lyssna till dem är att göra sig en otjänst. Våga öppna dig; våga berätta vad du bedömer vara dina styrkor likväl svagheter och berätta vad du har som ambition och mål. Vissa kan komma att negligera dem, men det är deras förlust. Många kommer däremot att vara mycket öppna och positiva till att hjälpa dig, för de vet att din utveckling och lycka kommer komma tillbaka till dem själva. Detta då även de utvecklas av att hjälpa – dina frågor ger dem underlag att reflektera och utvecklas, likt deras feedback ger dig. Do ut des – magin i dessa blott tre ord är lika sann som stark.

Skriv blogg, aktivera dig på twitter, Instagram, Tik Tok eller vad det nu må vara. Var även radikalt ärlig och våga skriv exakt vad du tycker och tänker. Om inte riskerar hjälpen att bli missriktad och således obrukbar. Se inte dina tillkortakommanden som något dåligt, utan se dem istället som underlag för vidare utveckling. Du är stark. Du är klok. Så länge du applicerar ett dynamisk mindset kommer du vara och förbli en vinnare. I långa loppet!

Det kommer kännas jobbigt, för det är en ansträngning. Det kommer kännas jobbigt, för du går emot tidigare mönster och trossatser. Emellertid är detta bara upplevelser. Var stark och kom ihåg att inget kommer gratis. Och, för att avsluta, vad är ett par jobbiga dagar och kvällar relativt den enorma vinst som väntar om du är ihärdig i din jakt på utveckling?

Vi flyr obehaget. Vissa väljer i dessa lägen att ”strutsa”, dvs. att stoppa huvudet i sanden och hoppas att faran är över då man vid ett senare tillfälle tittar upp. Det här är en kortsiktig lösning, som faktiskt kan bli långsiktigt skadlig. Missförstå mig inte, för om man är ”buy & hold”, inte har några likvider att shoppa för kan man absolut strunta i att besöka depån och läsa på, men om man inte uppfyller dessa ”kriterier” kan strutsbeteendet bli skadligt.

Det man gör är att man blundar för obehagen – skjuter dem framåt och med det låter dem växa. Repetera detta och styrkan i dem kommer stiga. Lite ångest idag, Lite mer nästa gång. Ännu lite mer nästa gång. Förr eller senare kommer obehaget bli övermäktigt och har man inte då rätt sorts verktyg att handskas med det kan det bli både smärt- som kostsamt.

Att gripa tjuren vid hornen – när det bör göras/är ett ”måste” – är något jag rekommenderar. Visst kommer det kännas jobbigt och påfrestande, men… fuck – det är känslor. Känslor är inga sanningar och likt mjölksyra kan de besegras med rätt mindset och en j***a vilja, ihärdighet och målmedvetenhet.

Vad är kostnaden i form av ett tillfälligt obehag idag och ett mer kraftigt, med tiden växande, sådant? När väljer du helst att ta tag i din dåliga hälsa och sluta upp med att ignorera (strutsa) den – idag, eller om femtioelva år? När tror du att det kommer vara lättast att vinna kampen? När tror du det kommer krävas minst tid i anspråk? När tror du att kostnad relativt värde är som störst?