Kryptovaluta & hur du köper kryptovalutor

Kryptovalutor har revolutionerat den traditionella ekonomin genom att erbjuda ett decentraliserat alternativ till traditionella valutor. Med hjälp av blockkedjeteknik har kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum skapat en ny typ av ekosystem som fungerar oberoende av regeringar och banker. Denna teknik har gjort det möjligt att skapa en transparent och säker huvudbok där varje transaktion kan spåras och verifieras av användarna i nätverket. Trots att kryptovalutor fortfarande är ett relativt nytt fenomen, har de redan börjat förändra det globala finansiella landskapet och öppna upp nya möjligheter för användare och investerare runt om i världen. Mer om dessa möjligheter kan du läsa om på Kryptobull.

Men medan fördelarna med kryptovalutor är många, finns det också risker som är viktiga att ta hänsyn till när man väljer att använda dem.

Det finns flera sätt att handla med kryptovalutor. Du kan handla kryptovalutor genom en kryptobörs eller en kryptoväxlare där dina tillgångar vanligtvis förvaras åt dig. Du kan också flytta dina kryptovalutor från dessa handelsplatser till en privat kryptoplånbok. I skattemässig mening måste vinsterna deklareras som inkomst.

Om du föredrar att handla kryptovalutor genom investeringssparkonton som ISK, KF eller AFK kan du använda certifikat som faller under värdepappersregleringen. Genom att äga ett certifikat får du exponering mot prisutvecklingen, men du äger inte själva valutan. Det är viktigt att notera att handeln med certifikat endast är tillgänglig när börsen är öppen, till skillnad från kryptobörser där du kan köpa och sälja när som helst dygnet runt.

Avanza erbjuder inte möjlighet att köpa kryptovalutor direkt som på kryptobörserna. Dock kan du handla med certifikat där kryptovalutor utgör underliggande tillgångar. Avanza tillhandahåller certifikat som följer de mest populära kryptovalutorna såsom Bitcoin och Ethereum. Om du vill ha exponering mot kryptovalutor utan att handla direkt med dem kan du investera i aktier som erbjuder lösningar för kryptoindustrin eller som investerar i kryptoprojekt.

Kryptovalutan är en digital och virtuell betalningsform som fungerar autonomt och utanför det traditionella bank- och regeringssystemet. Den bygger på blockkedjeteknik, som fungerar som en decentraliserad huvudbok där varje transaktion kan spåras och verifieras av användare i nätverket. Identiteter i nätverket är anonyma och värdet på kryptovalutan fungerar likt en fiatvaluta, vilket innebär att valutakursen bestäms av den fria marknaden och dess användares tilltro till valutan. På grund av potentialen och osäkerheterna kring kryptovalutans framtid har detta lett till volatila kursutvecklingar i relation till att investera i mer traditionella valutor som används vid internationell handel. Det tar tid att bygga förtroende för en ny valuta som ett vedertaget betalningsmedel.

Historisk överblick av kryptovalutan framväxt

Nedan följer en kort historisk överblick hur världshandeln har utvecklats till att skapa ett behov av alternativa tillgångsklasser baserade på kryptografi såsom kryptovalutor.

Människans utveckling av handeln - från byteshandel till digitala pengar och finansiella institutioner

Handeln har utvecklats från att i huvudsak byta fysiska varor som boskap eller grödor till att överföra pengar digitalt, detta i takt med uppkomsten av nya finansiella verktyg och stärkta institutioner. Forskning visar att penninghistoriken började redan under antiken med mynt av guld och silver som betalningsmedel. Senare, runt 1100-talet, introducerades betalningslöften såsom växlar, men det var inte förrän på 1900-talet som fiatvalutor, det vill säga papperspengar, började användas i stor utsträckning. Eftersom växlar och fiatvalutor bygger på en tillit till systemet och värdet som papperslappen representerar, har behovet av en tredje part krävts för att upprätthålla ordning och skapa förtroende. Exempel på sådana fötroendeingivande institutioner som går i god för penningavärdet är staten och dess myndigheter som verkar för en effektiv och transparant marknad. Detta bland annat genom att motverka bedrägerier och säkerställa avtalsuppföljning.

Från kontant till kredit

Det har alltid funnits element av kreditbaserat system i handeln, men det har förändrats över tid och blivit alltmer digitaliserat på grund av teknologins framsteg. Exempel på sådan innovation är moderna banksystem, nya finansiella instrument samt online-handel. Denna digitalisering har dock minskat insynen i kundrelationen och medfört en ökad risk för misskötsel, vilket skapat marknader för mellanhänder som Klarna och PayPal att agera som transaktionsledare. För att hantera denna kreditrisk och minska moraliskt risktagande avkrävs alltmer personlig information till kreditgivare i samband med transaktioner. Detta syftar till att minska informationsasymmetrin och öka chanserna att få sin kreditansökan beviljad, vilket i sin tur leder till fler genomförda transaktioner. En grundlig KYC-process (”Know Your Customer”) är ett sätt att skilja på mer eller mindre riskfyllda kunder.

Utvecklingen av betalningssystemen och hur de har anpassat sig till den ökade onlinehandeln

När fysisk byteshandel gick förlorad, däri anonyma transaktioner i kontanter utan mellanhänder, övergick flera teknikjättar, inklusive VISA, MasterCard och IBM mer flera, till att utveckla SET-protokollet (eng. ”Secure Electronic Transaction”) för att skydda användarnas säkerhet och integritet i den digitala handeln. Men eftersom alla aktörer, både säljare och köpare, var tvungna att implementera SET-certifikat och en speciell programvara visade det sig vara för kostsamt och opraktiskt. SET var innovativt och avancerat för sin tid men inte tillräckligt effektivt för att ha en bred genomslagskraft.

Från SET-protokoll till blockkedjor

Kryptovalutor, såsom Bitcoin och Ethereum, skapades för att möjliggöra de fördelar som kontanthandel ger, fast i en digital miljö. Blockkedjeteknik blev ett sådant sätt att undvika flera av de problem som dess föregångare, till exempel SET-protokollen, stötte på men hade egentligen en annan bakgrund. Ursprungligen var syftet med kryptovalutor att skapa ett digitalt kontantsystem som erbjöd anonymitet, global tillgänglighet och decentraliserad kontroll, snarare än att förbättra online-handeln och minska bedrägerier. 

Efter SET-protokollet har flera säkerhetsprotokoll utvecklats för att skydda elektroniska transaktioner vid onlineköp, såsom SSL/TLS-protokollet som är ett av de vanligaste protokollen idag. Under tiden som betallösningarna inom digital handel har blivit mer varierade, har kryptovalutan och den fundamentalt avvikande blockkedjetekniken gått en annan väg och blivit en katalysator för den digitala revolutionen.

Föregångaren DigiCash

Kryptovaluta är en digital variant av det traditionella kontant valutasystemet men med utmaningen att göra varje virtuell enhet unik och oförfalskbar. Det stora problemet med en decentraliserad digital valuta är risken för dubbelspendering eftersom det är lätt att skapa exakta kopior av digitala objekt. Dubbelspendering i digitala betalsystem innebär att samma krona spenderas i flera transaktioner vilket skapar flera problem, bland annat inflation och urholkat förtroende för valutan. David Chaum, en pionjär inom datavetenskap, föreslog en lösning på detta problem redan 1983 genom att använda blindsignaturer för att säkerställa anonymitet samtidigt som varje enhet fick ett unikt serienummer. Det första förslaget på digitala pengar, DigiCash, baserades på detta ramverk men misslyckades med att uppnå en global spridning på grund av svårigheter med användare-till-användare-transaktioner (P2P) och att bygga en användarbas.

Grundläggande egenskaper hos en valuta

För att en valuta ska fungera som en pålitlig betalningsmetod behöver den ha flera grundläggande egenskaper. Den måste fungera som en räkne-enhet som kan mäta värdet av andra varor och tjänster. Dessutom bör valutan ha värdebevarande egenskaper och vara någorlunda stabil i sitt värde. För att vara effektiv som betalningsmetod måste valutan vara utbytbar, det vill säga varje jämförbar enhet måste vara lika värdefull. Valutan måste också vara hållbar, det vill säga fysiskt tålig och inte försämras eller tappa för mycket i värde över tid. Slutligen måste valutan vara lätt att identifiera och kunna skiljas från förfalskningar för att garantera dess äkthet och förtroendet för valutan. 

Att skapa en digital valuta kräver också att man skapar knapphet för att undika ohållbar inflation av nya enheter, vilket kan uppnås genom att kräva att man löser beräkningsproblem för att skapa nya enheter av valutan. Denna idé föreslogs av kryptograferna Cynthia Dwork och Moni Naor 1992 för att förhindra e-postspam, men blev aldrig populär. Under en sådan förutsättning begränsas hastigheten som nya mynt tillkommer i nätverket av den tillgängliga datorkraften i ekosystemet. Metoden har dock blivit en central komponent i utvinningen av nya block i blockkedjevalutor baserade på PoW ("Proof of Work"), det vill säga, utvinningen av nya mynt i kryptonätverket. 

I DigiCash-systemet skapades nya enheter av valutan genom en växling mot traditionella valutor såsom USD, och ekosystemet var ur detta avseende inte olik någon annan traditionell valuta.

Första kryptovalutan

Idén bakom blockkedjeteknik går tillbaka till 1991 och en artikel av Stuart Haber och Scott Stornetta om säker tidsstämpling av enskilda dokument ("How to time-stamp a digital document"). Tankesättet var att när ett nytt dokument kommer till en server så signeras dokumentet med en tidsstämpel och en referens till det föregående dokumentet, vilket gör att hela historiken hålls ihopkedjad. Transaktionssäkerheten kräver att ett dokument därefter inte kan ändras i efterhand. 

Grundläggande för en tidig kryptovaluta som Bitcoin är att kombinerar idén om att använda beräkningspussel för att reglera skapandet av nya valutaenheter med idén om säker tidsstämpling för att registrera transaktioner och förhindra dubbelspendering. Kryptovalutor kan fungera som valutor eftersom de uppfyller de grundläggande egenskaperna som ett betalningsmedel behöver ha. De kan fungera som en räkne-enhet, vara en värdebevarande enhet, utbytbar, hållbar mot slitage och kunna identifieras, samt är knappa i antal som en följd av beräkningspusslet.

Bitcoins framgång tillskrivs av många faktorer, inklusive dess decentraliserade modell att verifiera transaktioner, enkla användar-till-användar-transaktioner, praktiska (men mindre än perfekta) anonymitet och ett passionerat användar- och utvecklarcommunity med anledning av den öppna källkoden. Vad gäller det sista, har öppen källkod bidragit genom att möjliggöra stort engagemang och vidareutveckling av projektet. Detta är något som marknadsbedömare menar att exempelvis DigiCash misslyckades med genom sina utfärda patent som hämmade utvecklingen.

Handeln med produkter och värdepapper kopplade till kryptovalutor betraktas av många som en komplex, riskfylld och osäker marknad på grund av flera faktorer. Osäkerheten beror delvis på kryptovalutornas nya och avancerade teknik, vilket ger upphov till stora tillväxtmöjligheter men också risken. Vidare är det svårt att förutsäga framtiden eftersom mycket av kryptovalutornas potential ligger långt fram i tiden, och värdet på dem är känsligt för förtroende och tillit. Marknaden är också relativt oreglerad med flera misslyckade projekt, vilket har bidragit till dess spekulativa karaktär.

Aktier kan vara exponerade mot kryptobolagen och kryptovalutorna på olika sätt. Inom kryptosfären finns flera typer av aktier, såsom kryptovalutabörser (till exempel Coinbase eller Binance), kryptomineringsföretag (till exempel Marathon Digital Holdings eller Riot Blockchain), aktiebolag som accepterar kryptovalutor (till exempel Tesla eller PayPal), företag som utvecklar blockkedjor (till exempel IBM eller Microsoft), samt investmentbolag och banker som har en stor exponering mot kryptosfären (till exempel Grayscale Investments, JPMorgan eller Block, tidigare Square).

Kryptobolag på börsen

Kryptovalutor och kryptobolag har blivit populära och noterat höga börsvärden globalt, men den svenska börsen har inte varit lika aktiv på denna marknad. I Sverige finns det dock några kryptobolag noterade på börsen, till exempel Goobit Group, som erbjuder kryptovalutaväxlingstjänster genom BTCX, och Safello Group, en kryptovalutamäklarfirma. Två andra svenska kryptobolag är Quickbit och Arcario (tidigare Arcane Crypto), som erbjuder olika lösningar för att underlätta användningen av kryptovalutor i vardagen samt digitala lösningar för finansiella handelssystem.

Svenska kryptobolag på börsen

• Arcario
• CoinShares International 
• Goobit Group
• Quickbit
• Safello Group
• Smart Valor

Om vi blickar utåt i världen finns det betydligt större kryptobolag. Flertalet av dessa är baserad i USA. Därtill kommer ett flertal större mer väsensskilda bolag men som är förknippade till kryptosfären såsom Nvidia vars grafikkort till stor del används för att utvinna kryptovalutor (lösa tidigare nämnda beräkningsproblem).

Utländska kryptobolag på börsen

• Coinbase Global Inc. (USA)
• Canaan Inc. (KINA)
• Galaxy Digital Holdings Ltd (USA)
• Riot Platforms Inc. (USA)
• Silvergate Bank (USA) 
• Marathon Digital Holdings Inc (USA)
• Ebang International Holdings Inc (KINA)

Utländska bolag med exponering mot kryptovalutor och kryptobolag

• AMD 
• Mastercard
• Nvidia
• PayPal
• Tesla
• Visa

Texten nedan beskriver viktiga komponenter i kryptovalutan Bitcoin, inklusive dess konsensusmekanism, miners, blockkedja och transaktionshantering, och hur dess P2P-nätverk fungerar.

Kryptografiska grunder 

Kryptografiska grunder för kryptovalutor inkluderar användning av: kryptografiska hashfunktioner, hashpekare och blockkedjor, digitala signaturer, samt publika nycklar som identiteter. Dessa tekniska element används tillsammans för att möjliggöra säkra och tillförlitliga transaktioner av kryptovalutor. Hashfunktioner är en typ av algoritm som omvandlar data till en unik hash, vilket gör att man kan verifiera att informationen inte har ändrats under överföringen. Hashpekare används för att binda ihop transaktioner i en blockkedja, och digitala signaturer används för att verifiera ägandeskapet av en transaktion. Till slut används publika nycklar för att tilldela unika identiteter åt ägare av kryptovalutor.

1. En transaktion sker genom att en ägare av Bitcoins signerar en förflyttning av dessa Bitcoins från ett konto till ett annat. Transaktionen inkluderar en hashpekare till källtransaktionen (den tidigare transaktioner) som används för att genomföra transaktionen.
2. Nya transaktioner skickas ut till alla noder i nätverket. Noder är datorer och enheter anslutna till Bitcoin-nätverket.
3. Varje nod samlar in nya transaktioner och skapar ett block.
4. Varje nod löser ett beräkningsproblem eller "bruteforce"-pussel för att få lägga till sitt block till den globala blockkedjan. Detta arbete kallas Proof-of-Work där sannolikheten att just du får addera ditt block av transaktioner är en funktion av din beräkningskapacitet. 
5. När en nod har hittat en lösning till beräkningsproblemet skickar den ut sitt block till alla noder i nätverket.
6. Noder accepterar blocket endast om alla transaktioner i den är giltiga och inte redan spenderade.
7. Noder uttrycker sitt godkännande av blocket genom att arbeta på att skapa nästa block i kedjan, med hashen från det godkända blocket som tidigare hashpekare.
8. Processen återupprepas sedan igen och igen.

De noder som samlar in transaktioner och skapar block för att addera till i blockkedjan kallas för miners. Miners belönas med en viss mängd Bitcoins när de framgångsrikt föreslår ett block som accepteras av övriga noder. Ju högre värdering Bitcoin har, desto större är incitamenten för att vilja bidra till nätverket genom att bli en miner.

Kryptovalutor är en samlingsbeteckning för olika former av digitala valutor. Kryptovalutor och deras blockkedjor skiljer sig åt i hur de använder kryptografiska nätverk för att uppnå konsensus om transaktioner, hur nya enheter av valutan skapas och vem som ansvarar för att upprätthålla transaktionshistoriken. Även om det finns skillnader mellan olika kryptovalutor, delar de också flera gemensamma fördelar och nackdelar på grund av den gemensamma teknologin bakom dem, nämligen blockkedjetekniken.

Fördelar med kryptovalutor:

• Anonymitet
• Global tillgänglighet
• Smarta kontrakt
• Decentralisering

Nackdelar med kryptovalutor:

• Låg genomströmning av transaktioner
• Energikrävande
• Brister i säkerhet
• Omogen marknad

Kryptovalutor lockar många som betalningsmedel tack vare dess självständighet och autonomi. Det gör det möjligt för användare att genomföra direkt transaktioner utan att involvera tredje part, vilket skiljer sig från det vanliga sättet för elektroniska transaktionssystem. Blockkedjans decentraliserade karaktär ger också unika egenskaper som gör valutan svårmanipulerad och användbar i situationer där centrala auktoriteter eller institutioner inte är tillförlitliga. Dessutom möjliggör blockkedjan integration av nya program från öppen källkod, vilket skapar utrymme för spännande innovationer.

Enligt många investerare är den främsta anledningen till att välja kryptovalutor dess potential för banbrytande program och användningsområden på lång sikt. Men på grund av kryptovalutans höga volatilitet i värderingen, väljer många investerare att dessutom spekulera på detta på kort sikt.

Vilka kryptovalutor finns det?

Det finns många olika kryptovalutor att välja mellan, men de mest använda och värdefulla är Bitcoin och Ethereum. En viktig skillnad mellan dessa två är att Ethereums blockkedja har implementerat smarta kontrakt, vilket är decentraliserade program som kan övervaka händelser och verkställa kontraktsmässiga förpliktelser utan behov av en mellanhand.

Bitcoin

Bitcoin kombinerar idén att använda beräkningsproblem för att reglera skapandet av nya valutaenheter med idén om säker tidsstämpling för att registrera en transaktionslogg och förhindra dubbelspendering. Tidigare relaterade idéer som b-money eller Bitgold var inte framgångsrika. Ett policydokument (eng. ”white paper”) om Bitcoin utgavs i oktober 2008 av Satoshi Nakamoto (en pseudonym). Det är anmärkningsvärt att Bitcoin uppnådde och har uppnått en sådan framgång, med tanke på alla föregångares misslyckanden. Funktioner och egenskaper i Bitcoin som kan förklara dess framgång är att den har en decentraliserad modell som stödjer användar-till-användar-transaktioner, ger användarna praktiskt taget användbar (men mindre än perfekt) anonymitet och lyckades bygga upp en gemenskap av passionerade användare samt utvecklare som är villiga att bidra till tekniken som är öppen källkod.

Etherum

Ethereum är en kryptovaluta som liknar Bitcoin, men med en annan arkitektur och funktionalitet. Ethereum bygger på en blockkedjeteknologi som gör det möjligt för användare att skapa smarta kontrakt och decentraliserade applikationer (dApps). Ethereum utvecklades av Vitalik Buterin och introducerades i ett s.k. "white paper" i november 2013. Ethereums framgång kan delvis förklaras av dess flexibilitet och möjlighet att utveckla och köra dApps. Ethereum erbjuder också en högre grad av användbarhet och funktionalitet jämfört med Bitcoin genom möjligheten att skapa egna tokens på plattformen. Tokens kan jämföras med digitala tillgångar som existerar på blockkedjan men som kan representera allt möjligt såsom rösträttigheter, smarta kontrakt eller fastigheter.

Precis som Bitcoin bygger Ethereum på en decentraliserad modell som stöder användare-till-användare-transaktioner och ger användarna en hög grad av säkerhet genom blockkedjans transparenta natur. Ethereum har också en öppen källkod, vilket innebär att dess teknik och funktioner är tillgängliga för alla som vill bidra till dess utveckling.

Hur kommer jag igång med kryptovalutor?

Att komma i gång med kryptovalutor kan verka skrämmande, men det är inte så svårt som det kan verka. Först och främst behöver man skaffa en plånbok för kryptovalutor. Det finns olika typer av digitala plånböcker som kan användas, såsom webbaserade, mobilappar och hårdvaruplånböcker. Därefter kan man vända sig till en marknadsplats som erbjuder handel med kryptovalutor. För att säkra kryptovalutorna bör man vidta säkerhetsåtgärder, såsom att aktivera tvåfaktorsautentisering på sin kryptoplånbok. Slutligen kan man använda sina kryptovalutor för att handla med dem.

1. Skaffa en kryptovalutaplånbok
2. Köp kryptovalutor
3. Säkra plånboken
4. Använd kryptovalutorna

Om du tycker att de fyra stegen ovan känns för komplicerade finns det ett annat alternativ för att komma i gång med kryptovalutor. Du kan använda dig av en internetmäklare som till exempel Avanza eller Nordnet och investera i aktier från företag som är verksamma inom området för kryptovalutor. Detta kan vara ett enklare alternativ för de som inte är så bekanta med kryptovalutor och dess tekniska aspekter.

Det finns flera faktorer som kan påverka vilken kryptovaluta som anses vara den bästa i världen, inklusive hur väl valutan bevarar sitt värde, dess likviditet, antalet miners som underhåller den och dess potential att generera avkastning. Bitcoin är utan tvekan en av de mest populära kryptovalutorna på marknaden. Eftersom den har funnits på marknaden under en längre tid och fått mycket publicitet har Bitcoin skapat en stor följarskara. Men det betyder inte att Bitcoin är den bästa kryptovalutan för alla investerare eller användare.

Individuella investeringsmål och strategier avgör valet av antal kryptovalutor som ska ingå i en portfölj. Att ha en väl diversifierad portfölj med olika tillgångar är en bra strategi som rekommenderas för att minska risken för förluster. En lämplig metod kan vara att kombinera välkända kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum med mindre kända kryptoprojekt med hög tillväxtpotential. Det är dock viktigt att komma ihåg att kryptovalutor är högriskinvesteringar, och investerare bör aldrig satsa mer pengar än de har råd att förlora.

Det är oklart vad framtiden har i sitt sköte för kryptovalutor, då anhängare ser stora möjligheter medan skeptiker pekar på risker. Även om vissa anhängare påstår att kryptovalutor är självständiga och inte är beroende av någon stat eller regering är detta inte helt sant eftersom kryptovalutor fortfarande kräver en infrastruktur för att fungera, och mycket av denna infrastruktur finns i Kina.

Många tror dock att blockkedjetekniken har många outnyttjade möjligheter med tanke på smarta kontrakt, energisnåla konsensusprotokoll och Web 4.0 som står för dörren. Även om kryptovalutor fortfarande måste bevisa sig för den breda massan, utvecklas projekten som tar nytta av tekniken ständigt. Det är svårt att förutsäga framtiden för kryptovalutor, men det är tydligt att kryptotekniken kommer att vara en del av vår framtid.

Blockkedjeteknik har många användningsområden, bland annat:

• Smarta kontrakt som möjliggör automatisk överföring och verkställandet av avtal på blockkedjan.
• Finansiella tjänster som var en av de första och mest utbredda användningarna av kryptovalutor och kryptoprodukter.
• NFT är unika digitala objekt som representerar unika saker, exempelvis konstverk och samlarföremål.
• Spelindustrin som använder kryptovalutor och blockkedjeteknik för att tjäna pengar på spel och spelobjekt.
• Supply chain management som kan använda blockkedjeteknik för att spåra varor, till exempel diamanter.
• Digitala rättigheter som musik och film som kan distribueras och hanteras med hjälp av kryptovalutor på blockkedjan.

Genom att utnyttja blockkedjetekniken kan många processer och affärsmodeller automatiseras och effektiviseras. Det är troligt att fler användningsområden kommer att upptäckas allt eftersom tekniken utvecklas och sprider sig till fler branscher.

Kryptovalutor är digitala valutor som används för att göra transaktioner utan en central auktoritet. De har vuxit fram som ett alternativ till traditionella valutor och digitala pengar kan jämföras med ett kontantbaserat system fast i en digital miljö med vad det innebär för att skydda användarintegriteten. Därtill kommer kryptovalutans integration med smarta kontrakt och banbrytande decentraliserad innovation vilket adderar ytterligare värde. Bitcoin är den första och mest kända kryptovalutan och dess teknologi bygger på blockkedjor och kryptografi.