Jag har en extremt långsiktig syn på mina aktieinvesteringar. Då jag inte har någon plan på att sälja aktierna så är jag mycket mer intresserad av hur det ska gå för bolaget än hur marknaden ska värdera bolaget. Det jag är ute efter när jag köper en aktie är att bolaget ska tjäna pengar och dela ut denna vinst till mig som ägare. Denna inställning har jag skaffat mig successivt under årens lopp men nu är den så starkt rotad i mig att jag på riktigt har svårt att ta till mig av vissa argument som man ofta hör i aktiesnacket där ute. Jag blir inte det minsta sugen på att köpa en aktie för att jag hör dessa återkommande ”klyschor” Låt mig ta några exempel:

”Det finns stora dolda värden i bolaget”.
Här menar man ofta att skogen eller fastigheterna egentligen är värda mer än vad bolaget eller marknaden prissätter de till. Om man äger en jäkla massa skog men inte lyckats omsätta denna skog till kassaflöde och utdelningar för oss ägare hjälper det inte mig om skogen egentligen på pappret är värd det dubbla. Säg att direktavkastningen är 2% över tid men att skogen och därmed aktien borde värderas högre så skulle alltså direktavkastningen istället vara 1,5%? Nej se till att få ordning på verksamheten istället så den tjänar ordentligt med pengar istället för att grubbla vad tillgångarna egentligen är värda. Annars får man väl sälja skogen/fastigheterna, dela ut pengarna och lägga ner bolaget om man nu inte klarade av att skapa vinster av tillgångarna.

”Bolaget borde värderas till P/E 15 som jämförbara peers jämfört med dagens P/E 12” 
Ibland pratar man här om hela branscher som överlag är lägre värderade än en annan som man uppfattar det jämförbar bransch. Jag läste nyligen en analys av Kindred där slutsatsen var att det man kan hoppas mest på är ökade multiplar. Det är så klart bra om man köper bolaget nu och ska sälja om ett halvår. Men för mig som köper nu och troligtvis även lite om ett halvår och ett år så är ökade multiplar det sista jag vill ha. Jag vill kunna återinvestera lite utdelning om jag får pengar över till så låg multipel det bara går. Jag vill läsa om företagets möjlighet att växa och höja utdelningen på 5-10 års sikt. Den enda som kommer gynnas av höjda multiplar är barncancerfonden som ska ärva mina aktier och det är förhoppningsvis 50 år bort i tiden.

”Om vi fortsätter göra ett bra jobb kommer substansrabatten gå ner över tid” 
På sätt och vis förstår jag att ledningen i ett investmentbolag kan ta det lite som kritik om deras aktie handlas långt under substansvärdet. Men jag tycker det är läge att  svälja den stoltheten. För alla utom de som ska sälja inom kort är det ju superbra. Tänk ett investmentbolag med starka kassaflöden som handlas till 40% rabatt där kan bolaget komplettera investering i nya portföljbolag med köp av den egna aktien, resten av vinsten delas ut till oss ägare som också kan välja att köpa fler aktier till 40% rabatt. Vilken otrolig hävstång det blir för alla som behåller aktien i minst 10 år. Varför ska ledningen fokusera mer på de som vill sälja aktien de närmaste 10 åren än vi som vill behålla.

Håller ni med eller hoppas ni att bolagen ni äger ska gå upp i pris när dolda värden synliggöras, multiplarna höjs eller substansrabatten går ner?