Barn ur ett ekonomiskt perspektiv
Som ni trogna bloggläsare vet så har jag och min fru valt att inte skaffa barn. Något jag kanske inte varit tillräckligt bra på att förmedla här på bloggen är att detta främst inte är ett ekonomiskt beslut. Hade vi velat ha barn så hade vi givetvis prioriterat det och haft råd. Enklaste sättet hade varit att jobba par år till så hade vi kompenserat för föräldraledighet, VAB och barnets kostnader.
Vi hade också kunnat välja att skaffa barn efter att vi slutat jobba så hade vi inte behövt räkna in minskad inkomst vid föräldraledighet och VAB. Som vår budget ser ut härifrån och framåt då vi planerar att leva för 30.000 kr i månaden hade det inte varit några problem att ha 1-2 barn även om det givetvis hade blivit mindre utsvävningar än vad vi kommer kunna göra för 30.000 i månaden utan barn.
Nu var det som sagt inte var en ekonomisk fråga utan helt enkelt så att vi aldrig längtat efter barn och älskar den frihet som det innebär att bara bo två vuxna ihop. Men det här är ju en ekonomiblogg så tänkte ändå titta på det här med barnlöshet ur ett ekonomiskt perspektiv. Vill man ha barn så är man förmodligen villig att skaffa barn även om prislappen är hög, men jag tycker ändå man kan vara så rationell att man väger fördelarna mot kostnaderna. Precis som man kan vilja ha en Ferrari men att prislappen blir för hög för att motivera det hela. De allra allra flesta kommer säkert fram till att barnen ändå är värda sitt pris. När man väl skaffat barn går det givetvis inte att fundera ekonomiska termer då det är ett liv vi pratar om utan det här är något man får göra på förhand eller när man funderar på om man ska skaffa fler barn än de man redan har.
Siffrorna på vad ett barn kostar skiljer sig lite åt. Men 1,5 miljoner i dagens penningvärde fram till de fyller 18 verkar vara någon typ av genomsnitt, här är barnledighet, VAB, kostnader ut och barnbidrag in medräknat. Låt oss nöja oss med snittet utan att fundera så mycket på om man verkligen behöver en större bil vid 1-2 barn, vid vilken ålder de behöver en egen telefon eller om man kan åka utomlands utan barnen och låta de vara hemma med barnvakt. Vi räknar också med att kostnaden är jämnt utspridd under åren vilket verkar stämma ganska bra. Mer materiella inköp och blöjor i början kompenseras av mer mat och pengar till nöjen i slutet. Då landar vi på ganska precis 7.000 kr i månaden.
Vi som sparar och investerar nöjer oss ju inte med att konstatera att 7.000 kr i månaden är det samma som 1,5 miljoner på 18 år. Alternativet är ju att investera pengarna med avkastning. Då handlar det helt plötsligt om 2,7 miljoner kronor på 18 årsdagen (7.000 kr per månad i 18 år med 7% årlig avkastning och 2% statslåneränta på ett ISK). Då har jag inte räknat med den tid och kraft som det tar på kvällar och helger att ha barn. Denna tid skulle man i teorin kunna jobba med någon typ av extrajobb och dra in minst 7.000 till varje månad. Då skulle siffran vara över 5 miljoner kronor per barn.
Med samma mängd fritid och personliga levnadsomkostnader kan alltså ett par utan barn sluta jobba vid 45 jämfört med paret som fick 2 barn i 25 årsåldern och inte har en sparad krona när de är 45 och barnen flyttar hemifrån. Troligtvis (och är beredd att säga förhoppningsvis) får denna uträkning ingen att ändra sig kring barn, men skadar inte att ha så mycket fakta som möjligt inför sina beslut.