Blog Archive
Fullbevakade bolag
Se fullbevakad bolagspresentationLivihop är verksamma inom vård- och omsorg och erbjuder tjänster inom personlig assistans för individer med olika funktionsnedsättning. Verksamheten bedrivs utifrån koncernens olika dotterbolag och tjänsterna innefattar hantering av personal, budgetering av assistanstimmar, samt kontroll över assistansens innehåll. Bolaget grundades under 2011 och har sitt huvudkontor i Stockholm.
Noteringen skedde i början av 2018 på First North. Koncernen har cirka 1000 medarbetare.
Se fullbevakad bolagspresentationNFO Drives utvecklar och tillverkar frekvensomriktare för störningsfri styrning av elmotorer för energieffektivisering av ventilation- och pumpanläggningar samt maskiner. NFO Drives patenterade teknik kan ge energibesparingar på upp till 70 procent utan att ge störningar på omgivande teknisk utrustning.
Se fullbevakad bolagspresentationNyfosa är ett opportunistiskt och transaktionsintensivt fastighetsbolag med ett fritt investeringsmandat. Fastighetsbeståndet består idag till övervägande del av kontors- och logistikfastigheter i svenska tillväxtkommuner men bolagets fria mandat gör att de varken är begränsade av fastighetskategori, region, transaktionsstorlek eller innehavstid.
Behov av buffert
Jag har fått två kommentarer på de senaste blogginläggen som jag delvis har besvarat i kommentarsfältet men som jag tänkte kunde få lite mer utrymme i form av två egna blogginlägg. Den ena frågan rör behovet av buffert som jag tänkte börja med i dagens inlägg. Den andra frågan rör om det är rimligt att ta högre risk i början av sitt sparande då de faktiska beloppen är mindre, den frågan tänkte jag återkomma till imorgon.
Så först till frågan kring buffert. Jag har berört den tidigare några gånger då jag själv tänkt mycket på det under de senaste åren. Frågeställaren ifrågasätter det råd man alltid får kring buffert som är att först spara ihop till en buffert och sen när den är på plats börja bygga en långsiktig portfölj i form av aktier eller aktiefonder. Det håller jag med om är ett standardråd som man mer eller mindre alltid läser. Frågeställaren undrar om det inte är bättre att börja bygga portfölj direkt, om pengarna mot förmodan skulle behövas kan man väl sälja lite fonder.
Om vi börjar med rådet man brukar läsa så varierar rekommenderad storlek på bufferten främst beroende på boendesituation. Dvs om man bor hemma hos föräldrarna (minimalt behov av buffert), i hyresrätt (lågt behov av buffert), bostadsrätt (medelstort behov av buffert) eller hus (störst behov av buffert). Andra saker som kan påverka behovet är barn, bil, anställningsform etc. Ibland pratar man om buffertens storlek som antal månadslöner men oftare som antalet månaders förbrukning av pengar.
Något som däremot sällan berörs är sparkvotens påverkan på behovet av buffert. I mitt fall så hade jag under många år fått för mig att 50 000 kr i buffert var bra att ha. Trots att jag inte riktigt vet vad som skulle kunna kosta 50 000 kr helt plötsligt, men visst säg att kylen, frysen, spisen och förhållandet pajade samma månad så kanske. När jag sparade som mest och varje månad sparade över 20 000 kr var dock aldrig nya pengar för oväntade utgifter speciellt långt borta. Det hade troligtvis varit bättre att låna ihop 50 000 kr, även om räntan skulle bli hög (vilket den inte behöver bli med tex ett portföljlån) som betalas tillbaka de två kommande månaderna än att sitta med pengar på ett sparkonto år ut och år in i väntan på något som troligtvis aldrig kommer hända. Om bufferten ska finnas där hela livet så är det så lång period att även en mindre summa blir ett stort värde. Ett helt vuxenliv (50 år) med 50 000 kr blir ändå över 1 miljon med rimlig börsavkastning.
Personligen är jag inte så säker på att taktiken att sälja fonder eller aktier om bufferten skulle behövas är det bästa. Här tror jag faktiskt det är bra att ha en mental spärr mot att ta ut pengar ur portföljen (innan man nått sitt mål och då ta ut i kontrollerad och planerad takt). Så väljer man att ha låg eller ingen buffert så bör man ha andra lösningar redo för kortsiktiga behov av pengar än att sälja av. Tycker jag.
Sen är det så klart ett väldigt litet problem i sammanhanget att jag suttit med 50 000 kr i buffert under några år. Jag har i så fall betalat av CSN för fort och haft för låg belåning på mina bostäder med samma logik om missad avkastning. Jag kommer dessutom ligga med betydligt större buffert än 50 000 nu i framtiden då inflödet av nya pengar är så mycket mindre och jag vill ha ett års framförhållning på eventuellt minskade utdelningar. Även det kostar i missad avkastning, men ger tillbaka i form av god nattsömn.
Tydligt förmedlat. Tack.
Hur tänker du kring flexmöjligheten på upp till 1mkr (fortfarande max 50 % av bostadens värde) på ditt Avanzalån? Om börsen skulle gå ned kraftigt skulle du kunna låna 1-2 årsutgifter om du inte vill sälja en för stor andel av portföljen. Att öka lånet inom flexmöjligheten kräver inte heller en ny kreditprövning (vilket passar väldigt bra med FIRE).
På samma sätt skulle denna upplåningsmöjlighet kunna användas istället för buffert. Eller hur många dagar dröjer det för att få ut pengarna?
Jag har några 100.000 kr i utrymme på bolånet som jag får ut på några minuter. Dessutom har jag fixat kredit på portföljen.
Men tänker inte på dessa pengar som en buffert på så sätt att jag skulle vara bekväm att leva på dessa pengar i väntan på nästa års utdelningar i mitt fall. Men för någon som tjänar och sparar pengar och bara har buffert för oväntade utgifter är det ett mycket bra alternativ till massa pengar på sparkonto.
Bra skrivet.
Jag tänker också att en buffert kan ju i början av ett sparande fungera på så sätt att den gör att man är bekväm med att man tar risk med portföljpengarna och därmed förhoppningsvis inte säljer de direkt vid en nedgång.
Sen är det ju såklart väldigt individuellt hur mycket man behöver i buffert, beroende på vad man ska kunna använda pengarna till vid relativ plötslig händelse. (Ny kyl/frys, vid arbetslöshet med mera.)
Bufferten blir ofta överdriven och byggd på överdriven oro för händelser med låga sannolikheter. Ponera att man har "rekommenderad" buffert, och oturen är maximal samtidigt, skiljer sig, blir av med jobbet, och bilen, diskmaskinen, tvättmaskinen går sönder exakt samtidigt. Ett alternativ som sällan kommer upp är ju att vara fyndig och lösa situationen på något annat vis. Går tvättmaskinen sönder, kan jag kanske leta efter en tvättmaskin begagnat billigt, eller en släkting som har en över? Går diskmaskinen sönder, vad bra, diska lite för hand i några veckor.... Går något sönder i lägenheten/huset, istället för att ta första bästa offert akut, kolla om man kan göra det själv och lära sig? Kanske någon bekant kan hjälpa? Deala med olika firmor. Det mesta som händer i livet är ALDRIG akut!! Kan faktiskt inte komma på någon situation i livet där jag riskerat att hamna på en parkbänk. trots att jag förut hade kass ekonomi och inte hade struktur. Liksom går bilen sönder, cykla och ta bussen tills man har råd att laga?? Allt känns så överdrivet bara.
Så enligt mig är behovet av buffert ytterst minimalt. Istället för x antal månadslöner, bör man räkna några månader minimalt upphälle. Låt säga att era månadsutgifter är 15 000 kr i månaden, MEN det absolut nödvändiga, dvs tak över huvudet och billigast möjliga mat, samt billigaste transportsätt till jobbet endast går på 7500 kr i månaden. Ja, då klarar man ju sig på 30 000 kr i 4 hela månader utan inkomst!!! Detta räknas ju inte lyxkonsumtion in, typ Netflix, spotify,
Så skulle snarare säga att man behöver ha ett "överlevnadskonto" istället.
Tack Klasse. Bra synpukter
MI30, bra resonemang om buffert, speciellt om man ser det som en konsumtionsbuffert.
För egen del ser jag snarare att jag vill ha en buffert för att kunna hantera svängingar i portföljen speciell i början av min friare tillvaro. T ex 4% regeln funkar ju bra som det verkar, risken är ju (som du också skrivit om här) om man "kliver av" då börsen är på topp och den faller och 4% blir i några år, kanske 8% uttag.
Här tänker jag själv att jag vill ha en buffert; dels att jag inte räknar med att ta ut något alls de första 1-2 åren (lever på slutlön mm), sedan att jag tar ut lite mindre än 4%. Och, funderar på om man dessutom ska ha lite (= kanske 1-2 års konsumtion) i buffert just för händelsen att det är en dålig timing med börsen.
Då jag läser det jag skriver ser jag själv att jag resonerar mkt "defensivt"/ försiktigt..
Hur ser du Mi30 på buffert inte för relativt små konsumtionssväningar (50-100 k) utan för större börs svävningar då man är i starten av en friare sysselsättning?
Håller helt med dig i ditt resonemang Kermit. Nu när min fru gör sista rycket på jobbet jobbar vi upp mer likvider. Just för att ha att leva på snarare än för plötsliga oväntade utgifter.
Men ska man hela livet efter yrkeslivet (och slutar jobba vid 40-45) sitta med 300.000 kr på ett sparkonto för att man ligger ett år före i uttaget ska man ändå vara medveten om att det är miljoner i missad avkastning jämfört med att ligga fullinvesterad och ta ut pengarna dagen innan man ska konsumera.
Kanske kan man väga upp lite genom att slippa sälja just när börsen rasat som värst. Och som sagt är tryggheten och slippa ångest vid ras värd en del pengar den också.
Jag är 60+. De enda gångerna vi i familjen har behövt buffert är vid sjukdom och arbetslöshet. Tre månader bör man klara utan inkomst. När det blir problem med sjukdom i familjen är det väldigt bra att inte behöva oroa sig för ekonomin också.
Eftersom att jag antar att personen som ställde frågan om hur stor buffert man borde ha och de flesta andra som sparar till FIRE gör det på ca 10-15 års sikt tycker jag inte att man borde må dåligt över att ha lite likvider (10-30%) eftersom att det bara skulle lindra ett worst case scenario där börsen går dåligt under den tidsperioden. Självklart minskar det också chansen att korta ned tiden till FIRE om börsen skulle gå extremt bra under den tidsperioden så det är såklart en smaksak.
Personligen accepterar jag gärna att jag inte kommer uppnå FIRE så fort som möjligt så länge som jag slipper oroa mig för att det tar onödigt lång tid.