Geopolitiska risker för svenska bolag med stor verksamhet i Baltikum

Svenska investerare med exponering mot företag som är verksamma i Baltikum har anledning att fundera över hur en förändrad geopolitisk situation skulle kunna påverka deras innehav. Ett scenario där Ryssland, efter kriget i Ukraina, väljer att gå vidare västerut mot de baltiska NATO-länderna är fortfarande osannolikt – men inte längre otänkbart. För svenska bolag med betydande närvaro i Estland, Lettland och Litauen skulle ett sådant händelseförlopp kunna innebära stora påfrestningar, både operativt och finansiellt.

Flera stora svenska företag är idag djupt rotade i Baltikum. Swedbank har omkring tre miljoner kunder i regionen, och ungefär 20 procent av bankens rörelseintäkter kommer från de baltiska länderna. Även SEB har omfattande bankverksamhet i Lettland, Litauen och Estland, vilket utgör en viktig del av dess internationella affär.

Inom telekomsektorn har både Tele2 och Telia starka positioner. Det handlar inte om små sidospår utan om lönsamma kärnverksamheter som utgör viktiga bidrag till koncernernas kassaflöden.

Skulle Ryssland invadera Baltikum riskerar dessa bolag att förlora både tillgångar och marknadsandelar. Banker som Swedbank och SEB skulle kunna få sina verksamheter avvecklade, tillgångar frysta eller konfiskerade. Telekomoperatörer som Tele2 och Telia skulle kunna se sin infrastruktur tas över av en ockupationsmakt.

Mot den bakgrunden är det värt att uppmärksamma att Tele2 har övervägt att sälja sin mastverksamhet i Baltikum. En sådan affär skulle inte bara minska bolagets kapitalbindning i allmänhet, utan framförallt även minska bolagets exponering mot en potentiellt instabil region. 

NATO:s närvaro i Baltikum och Sveriges ökande militära samarbete med allierade fungerar förvisso som avskräckande faktorer. Men för den långsiktige aktieägaren är det klokt att beakta även låg sannolikhet-hög konsekvens-scenarier. När en betydande andel av ett bolags intäkter och vinster kommer från ett område som potentiellt kan bli krigszon, bör detta vägas in i investeringsbeslutet. Säkerhetspolitik är numera också en form av fundamental analys.

Jag har en hel del av mitt kapital placerat i de fyra nämnda bolagen (när jag slutade jobba blev jag märkligt nog mer och mer intresserad av höga utdelningar trots att jag tidigare varit skeptisk till utdelningsinvesterare), vilket varit ganska lyckosamt i tider av börsoro. Det är stabila utdelningsbolag med starka kassaflöden, vilket gör dem till trygga hamnar i oroliga marknader. Men även trygga hamnar kan ha sina egna risker, och en sådan är den geopolitiska situationen i Baltikum.