Börsen är en social konstruktion

Den sjätte januari presenterade professorerna Crawford Spence och Yuval Millo sin publikation – Active fund managers and the rise of Passive investing: epistemic opportunism in financial markets. Artikeln blev relativt viral, framför allt då det fanns informanter i studien som berättade att de sparade mer pengar i passiva indexfonder än i den aktiva fond de själva förvaltade(!), det vill säga raka motsatsen till skin in the game. 

Vad som även framkommer är hur tydligt de mjuka värdena i allmänhet, men de psykologiska, idé- och kulturhistoriska samt sociala i synnerhet i synnerhet framkommer. Jag har skrivit om detta vid ett flertal tillfällen och lyfter även fram det i mina tidigare böcker, men också i Livet, Börsen & Allting (2022) som författades tillsamman med Sprinchorn. Allt vi för oss med och vistas kring är konstruktioner. Dock tänker man inte på det i sin vardag, men skolväsendet, politiken, enigheten att en Pepsi Max är värd 6 kronor + pant och hur du som kund kan välja att betala för den… allt är konstruktioner och då de är skapade av människan, kan de också raseras av densamma.

Något generaliserande och slentrian, likväl talade: allt som inte är styrt av naturen och dess lagar är mer eller mindre sociala och av människan skapade konstruktioner. Rösta i val? Hur vi förväntas föra oss vid toalettbesök, uppfostra barn et cetera är mer eller mindre satta i våra ryggmärgar, men de är konstruktioner och allt annat från (natur)lagbundna.

Är människan perfekt? Är människan den alltid så rationella och kalkylerade varelse vi gärna inbillar oss tro? Tar vi alltid de långsiktigt bästa besluten? Tänker vi inte bara första gradens konsekvens, utan även den andra, tredje et cetera? Nej – ingen av oss är så rationell och alla är vi dömda att leva under vår hjärnas tillkortakommanden. Det är ett ock vi har fått bära och än idag bär.

Känslor. Instinkter. Bekvämlighet. Rutin och mönster. Fem begrepp som till mångt och mycket kan förklara dagens människa och hennes ageranden. Vi är trygghetsnarkomaner och när något inte blir som det var tänkt eller som vi önskat skyller vi ifrån oss eller försöker att bagatellisera det. Vidare söker vi svar, mönster och förklaringar där dessa inte står att finna och när det inträffar ”hittar vi på” egna, för är det något hjärnan avskyr är det en oklarhet; ett ouppklarat (mord)fall. Hellre en dålig och på lika dåliga grunder belagd förklaring än ingen alls. 

Eftersom vi har skapat ”börsen”, det vill säga en marknad för riskkapitalister att verka, betyder det att denna konstruktion lider av människans alla defekter och det vi kan se och uppleva i vårt eget, vardagliga liv kan vi även se och uppleva på börsen. Vi tenderar att lockas och dras till de som i mångt och mycket tycker, tänker och resonerar likt vi själva (i.e. confirmation bias) och lockas följa de beslutsönskningar som System 1 pockar på oss. Generaliseringar, rädsla att våga gå sin egen väg, fruktan att syna sig själv och sina såväl historiska som nutida tillkortakommanden… listan kan göras lång, men det nämnda är inget vi instinktiv blir glädjeberusade av. Snarare tvärtom. Således obehag och hjärnan avskyr obehag, för det kräver energi att ombesörja – energi vi historiskt inte haft i överflöd. 

Att räkna kan ”alla” lära sig och om det bara handlade om goda matematiska kunskaper skulle nog aktiemarknaden vara mer effektiv enligt hypotesen med samma namn: den effektiva marknadshypotesen. Om allt fler skulle ha mer pengar eller ej kan jag ej uttala mig om, för i en hundraprocentig effektiv marknad torde allt vara så korrekt prissatt att några arbitragepengar skulle vara näst intill omöjligt att komma över. Således är faktorn ”psykologi” den som spelar den avgörande rollen. Att veta hur både man själv men också andra tänker, är och agerar kommer leda till en edge; en som är essentiell för att lyckas prestera och leverera alfa (överavkastning). 

Att läsa om hur man analyserar bolag är bra och viktigt, men att inte lägga samma tid och vikt på de mer mjuka och psykologiska aspekterna är att göra sig en otjänst. Robothandlare kommer växa allt mer, men än så länge saknar de den viktiga egenskapen som vi har – vår edge – kunskap om psykologi. Citatet kan ordagrant säga emot det jag argumenterar för, men andemeningen är likväl passande: ”Real stupidity beats artificial intelligence everytime” (T. Prachett).

Vi må vara ”korkade”, men du kan vara smart(are) och se till att 1) lära dig om våra psykologiska och emotionella tillkortakommanden och därmed 2) använda dig av kunskapen i dina investeringar. Sannolikheten för en bättre avkastning är tämligen hög.   

Än fler och roliga boknyheter!

”Ska vi inte ha en utlottning?”

”Såklart vi ska. Fixar en sådan direkt”

”Tack!”

Kort, koncist men ack så effektiv kommunikation. Förra veckan gjorde förlaget det möjligt att förköpa min kommande bok, Mentala Modeller, och i samma inlägg lyfte jag fram att REA:n i förlagets shop ännu fortgår (här finns inte bara mina tidigare, utan även Magnus Anderssons Investera med rätt fokus med flera). Gensvaret var stort och jag blir rörd – tack alla som skickat meddelanden, mail eller uttryckt sig via andra medier/på andra sätt. TACK!

Sedan ett par dagar finns nu också en möjlighet att vinna boken i en utlottning. Du deltar genom denna länk. 

I samband med att boken närmar sig release fick jag äran att gästa Helene på podden Marknaden i måndags. Mycket fokus på några av de mentala modeller som boken tar upp avhandlas och vi kommer även in lite på min tidigare historia.