Vad är du beredd att betala?

Oavsett vad det gäller finns alltid ett pris att betala. Vill du bli en bättre löpare krävs mer träning och därmed behövs mer tid och energi avsättas. Mer tid betyder att något annat, såsom tv-serier, bokläsning eller sociala sammanhang, måste offras. Som bekant betyder att säga ”ja” till något att du samtidigt säger ”nej” till något annat. Bio ikväll? Absolut, men då har du också sagt ”nej” till precis alla andra möjliga aktiviteter.  

Jag har skrivit sex böcker, varav fem är inriktade mot börs och finans. Dessa har varit extremt roliga och utmanande, men också stimulerande, att skriva, men… såklart har det kostat. Detta har jag nämnt i flera poddar och intervjuer, men också här på bloggen. Det har med andra ord varit kvällar där jag valt att säga ”nej” till aktiviteter för att avsätta tid och energi för skrivandet. Jag har dock varit noga med att vara tydlig till nära och kära och förklarat att jag inte undviker dem, eller tycker mindre om dem; tvärtom! Emellertid har jag denna vision och detta mål och jag känner att jag verkligen vill göra allt som jag kan för att nå det. Jag har enbart mötts av förståelse stöttande och därmed har det också gjort mitt skrivande så mycket lättare.

Såklart har det likväl blivit en sorts straffbetalning, då jag ej har hängt med lika mycket i det sociala och vem som har gjort och inte gjort X, Y och Z. Jag har alltså offrat lite av det där ”mjuka”; de mjuka värdena och relationsbitarna, som indirekt tillkommer när man umgås ofta.

Vi som sparar och investerar skjuter upp vår konsumtion. Vissa gör det utan att de märker av det, medan andra upplever att det känns, men likväl bedöms det vara värt syftet och målet. De som sparar och investerar för att nå en FIRE hellre snarare än senare kommer per definition att offra mycket för att nå målet. Jag vill inte använda ”straff”, då jag inte anser att man i en sådan situation straffar sig själv; ty målen helgar medlen, men på ett eller ett annat sätt blir det ändå en sorts dom. 

När sparande och investeringar i allmänhet och FIRE i synnerhet avhandlas bland gemene man i daglig media tenderar kommentatorsfält att fyllas med många, inte sällan på grund av okunskap, som intar en negativ ställning. ”Det fungerar inte”, ”börsen kommer att falla”, ”det är ruffel och båg”, ”du kommer aldrig klara det”, ”varför satsa så mycket på ett sådant osäkert mål?” et cetera. 

Istället för att bara tänka på ”detta vill jag ha” eller ”detta är mitt mål”, anser jag att man också ska ställa frågan ”hur mycket är jag beredd att betala för det?”. Är du beredd att betala 9–10 års av intensivt sparande för att nå ditt mål? Om svaret är ”ja” - kör på, men var också noga med att successivt och med (o)jämna mellanrum stanna upp och känna av; känner du fortfarande samma känsla och övertygelse? Lever syftet kvar? Gäller samma mål? Ytterst sällan är något beständigt och konstant under en sådan lång tid som +10 år.

”Där priset är för högt, är även vinsten en förlust." (Benjamin Franklin)
 

Jag har mer eller mindre sparat under hela mitt liv och ofta har sparkvoten varit hög. Vissa tror och anser att jag har straffat mig själv, men så har aldrig jag upplevt det. Säkert ligger sanningen någonstans mitt emellan dessa positioner, men till syvende och sist är det, givet att man är aktivt singel/bor själv och därmed inte har ansvar för några andra, likväl min känsla, mina tankar, mina mål och drömmar som är avgörande för beslutsfattandet. Att nå en frihet i form av tid har alltid varit mitt yttersta mål, men jag har inte varit beredd att betala hur mycket som helst för det. Hellre lite långsammare och med det ah medel att unna mig sådant som jag där och då vill ha, än dess motsats.

Om du är en som är i sina unga år och har som mål att nå FIRE så snabbt som möjligt bör du fråga dig: ”hur mycket är jag beredd att betala för det?” 

Anser du att det du har betalat i form av tid, energi och konsumtion varit värt allt givet den position du befinner dig i idag?