Kort uppdatering samt Socialdarwinism

I tisdags började jag skriva på nedan inlägg. Då jag ej blev helt klar avvaktade jag med en publicering med planen att skriva klart dagen efter, det vill säga onsdagen den 7 februari. Dock kom den dagen med andra ”gåvor”, då jag råkade ut för en olycka. En lång historia kort; fraktur på höger överarm (ja, jag är högerhänt…), mitella, smärtstillande, sömnlös natt… ja, du som haft liknande upplevelser kan relatera. För en person (läs: mig) som lever för att skriva är detta en lika påfrestande som uppskattad utmaning, för visst finns det även möjligheter med detta? Tålamod, mental uthållighet och acceptans i sann ACT-anda kan och ska alltid appliceras; 

Har du ett problem? 

”Ja.”
Kan du göra något åt det?

”Ja.”

Gör det då, istället för att beklaga dig. Ta ansvar, få makt över hela processen och äg frågan/problemet. Fall inte i fällan att det på något sätt är synd om dig. Folk är med om hemska händelser; familjemedlemmar går bort, dödliga sjukdomar, olyckor som leder till allt från amputation till förlamning et cetera. Applicera ett mindset likt Christoper Reeve. Punkt! 

Om du inte kan göra något åt det, acceptera då faktum och förhåll dig till det. Detta är svårt, men vad är alternativet? Tänk på det och ta den frågan på djupaste allvar.

”Take a simple idea and take it seriously” (C. Munger)
 

Trots en liten synlig aktivitet har jag följt med i vissa rapporter, om än ej alla som jag hade hoppats hinna med. Jag är lika förvånad som imponerad av bland andra Softronic, Ework, Handelsbanken som Nintendo. Beträffande Kering är jag fortsatt kluven och ska sitta med det bolaget framöver. En viss positiv trend går att skönja, men jag är inte fullt ut nöjd. Det lutar åt att ge bolaget ytterligare sex månader och se vad halvårsrapporten visar. Nya vd har då haft cirka 10 månader på sig och således torde hans insatser ha fått en viss verkan.

Nedan kommer här det inlägg jag tänkt att publicera i onsdags. Hoppas du finner det intressant.

Det är rapporttider och dessa täcks av såväl bloggare som kvittrare (x:are?). Såklart läser och följer även jag dessa koncernredogörelser, men jag kommer inte skriva om alla och envar då tiden ej finns. Energi, ja, men tid… ack, denna ändliga råvara som jag upplever mig bli mer och mer medveten om ju fler år jag traskar på denna jord. Istället för att rada upp siffror och utfästelser, prognoser och varningsord, rena ursäkter eller adekvata förklaringar tänkte jag avhandla ett ämne jag studerat mer noggrant de senaste månaderna – socialdarwinism. Önskar du en crash course i nämnda är detta en bra video.

”And yet, strange to say, now that the truth [of natural selection] is recognized by most cultivated people...now more than ever, in the history of the world, are they doing all they can to further the survival of the unfittest.” (Herbert Spencer)

Socialdarwinism är en kontroversiell och förlegad idé som uppstod under slutet av 1800-talet och som en följd av Charles Darwins tankar tillika läror. Det som socialdarwinister ansåg var att Darwins evolutionsteori skulle kunna tillämpas på människans samhällsstrukturer. Termen "socialdarwinism" används ofta för att beskriva det sätt på vilket vissa människor försökte tillämpa idéerna om naturligt urval och överlevnad av de bäst anpassade på samhällsnivå. Några av de främsta huvudidéer bakom socialdarwinismen var:

Överlevnad av de de mest anpassningsbara/agila. Socialdarwinism hävdar att samhällen och mänskliga institutioner bör fungera enligt principen om "överlevnad av de mest anpassningsbara." Det betyder att de mest framgångsrika och starkaste individerna eller grupperna i samhället ska överleva och frodas, medan de svagare elementen eliminerats eller marginaliserats. Det låter hemskt, men detta var en av de ståndpunkter som växte fram.

"Laissez-faire"-ekonomi och minimal statlig inblandning. Socialdarwinister förespråkade även ofta en ekonomisk politik som liknade idén om laissez-faire, där regeringen minimerar sin inblandning i ekonomin. De ansåg att ekonomin själv skulle reglera sig genom naturliga marknadskrafter, och de mest framgångsrika individerna eller företagen skulle bli de ekonomiska vinnarna. Har du läst om eller är bekant med Adam Smiths ”osynliga hand”, publicerad och avhandlad i hans alster Nationernas välstånd känner du igen förda diskussion.

Rasliga och kulturella hierarkier. Socialdarwinism användes ibland för att rättfärdiga rasliga och kulturella hierarkier, om än att jag är emot ”ras” – alla människor är av samma ”ras” (hemskt begrepp att applicera om det läses utifrån fel perspektiv – är vi inte alla av samma ras? Det som skiljer vissa människor åt, exklusive etnicitet, kultur etc. är hudfärg). Man trodde att vissa raser (suck) eller kulturer var mer "utvecklade" och överlägsna än andra och därför skulle de naturligt dominera och styra över de mindre utvecklade.

Det är viktigt att notera att socialdarwinismen är starkt kritiserad och anses vara vetenskapligt ogrundad och etiskt tveksam. Den har kopplats till rasism, kolonialism och andra former av social ojämlikhet. Dess idéer har i stort sett övergivits inom vetenskapen och de flesta samhällen idag erkänner vikten av att främja rättvisa, mänskliga rättigheter och ekonomisk jämlikhet. 

”Of all the problems which will have to be faced in the future, in my opinion, the most difficult will be those concerning the treatment of the inferior races of mankind.” (Leonard Darwin)

Anledningen att jag lyfter fram detta är att det dels är viktigt att kunna dess historia – som också är ”vår” och människans sådana, dels för hur präglat en viss tid/epok kan bli av de idéströmningar som just då råder. Vikten av metakognitivitet; att kunna ta ett steg tillbaka och se allt från ett bredare och vidare perspektiv, såväl på och i samt om sig själv som på ett en samhällelig nivå är alltid essentiell för att kunna fatta så bra och kloka beslut som möjligt. Läs, lyssna och titta, men låt dig inte så snabbt fastna i en viss åsikt eller ett visst argument.

Jag har tidigare målat upp dystopiska skildringar och för återkommande läsare kanske de upplevs som världsfrånvända, men ”bär med mig”. I takt med ökade klassklyftor, sämre välfärd som följs av ökad populism och relativa vinster för ytterkantspolitiker, utsatta områden, socioekonomiska skillnader såväl gällande boende och område som inom skola och utbildning (och då, såklart, arbete/jobb) et cetera gör att sannolikheten för att de på den mer (relativt skildrat) ”bildade och mer välbärgade” sidan kommer se på den ”andra sidan” med inte så lite onda men framför allt rädda ögon. Om än inte explicit uttalat eller praktiserat, så åtminstone implicit och indirekt – en sorts socialdarwinism.