Longtermism

”Om du ställs inför möjligheten att rädda ett barns liv måste du göra det, skulle många säga. Men om du måste välja mellan att rädda ett barn idag eller att rädda en miljon barn om tusen år, vad skulle du göra då?”. Med dessa ord inleds en artikel jag läste under våren i tidskriften Forskning & Framsteg. 

Artikeln avhandlar en filosofisk rörelse som vuxit mer och mer för varje år och syns tydligast i de insatser som rika kapitalister såsom Elon Musk och Peter Thiel gör. Filosofin går under namnet ”longtermism” och har som fokus att ställa nuet mot framtiden och vad kostnaden för såväl nutidens som framtidens generation är om insats X gör idag. Kanske gör X att vi, mänskligheten, gör en kortsiktigt vinst/utveckling, men vice versa i ett längre perspektiv? Om så är fallet, varför då göra X? 

Grunden för longtermism är följande:

• Tidsdimensionen: Longtermism erkänner vikten av att ta hänsyn till framtida generationer, deras välbefinnande och deras möjligheter. Det innebär att vi bör vara försiktiga med att ta beslut som kan ha negativa konsekvenser för kommande generationer, även om dessa konsekvenser inte påverkar oss själva eller våra samtida.
• Inriktning på stora frågor: Longtermism betonar att vi bör fokusera våra insatser på att lösa de stora och globala utmaningarna som kan påverka människors välbefinnande på lång sikt, som exempelvis klimatförändringar, pandemier, artificiell intelligens och potentiella existentiella risker.
• Konsekvent altruism: Longtermism värdesätter altruism och argumenterar för att vi bör inrikta våra insatser på sätt som ger den största positiva påverkan på framtida generationer. Detta kan innebära att göra uppoffringar på kort sikt för att uppnå långsiktiga fördelar.
• Värdering av framtida möjligheter: Longtermism erkänner värdet av framtida möjligheter och potential. Det innebär att vi bör sträva efter att skapa en framtid där människor har en chans att leva meningsfulla och lyckliga liv och där mänskligheten har potentialen att utforska nya områden och utveckla sig positivt.

Enligt longtermismens perspektiv är det inte bara vårt moraliska ansvar att agera med tanke på framtiden, utan, och detta är essentiellt, det är också en strategisk ansats som kan leda till att vi mer effektivt adresserar de mest betydelsefulla utmaningarna vi står inför som mänsklighet. Sagt med andra ord är det bättre att vi/individ/grupp Y får lida idag för att kommande generationer får det bättre. Arten homo sapiens måste överleva och målet helgar medlen, om än att de såklart alltid eftersträvas vara så milda och skonsamma som möjligt.

Longtermismen ska inte misstas för effektiv altruism, även om den har många likheter med nämnda. Effektiv altruism kan för vissa vara okänt. Kortfattat kan den förklaras som en filosofisk och praktisk rörelse som syftar till att använda empiriska metoder och rationalitet för att maximera det goda vi kan åstadkomma för andra människor och för världen som helhet. 

Huvudidén bakom effektiv altruism är att inte bara vara altruistisk, det vill säga att hjälpa andra, utan också att vara effektiv i sina insatser för att uppnå den största möjliga positiva påverkan. Svenska SIDA har under de senaste åren fått kritik för att mycket av de bistånd de delar ut försvinner via korruption med mera och således är det en mindre effektiv altruism.

Jag tror att longtermism är en filosofi som kommer växa framgent, då vi blir mer och mer medvetna om vår egen planets men också egen existens utsatthet. Hur, när och var vet ingen, men växa är jag övertygad om att den kommer göra. Följaktligen väcks frågan om det går att kapitalisera på nämnda? Kanske låter det cyniskt och må det i sådana fall så vara, men detta är en blogg om investeringar.

De första tankar som kommer är bolag inriktade på grön omställning och artificiell intelligens. Emellertid är dessa sektorer extremt breda och även djupa. Istället bör kanske fokus vara på att det dels ska vara en framtidsbransch, dels att ledningen inte är kvartalshetsare, utan också tar beslut och utvecklar bolaget för en mer uthållig och långvarig tillväxt. 

Kanske är rymdbolag, såsom (ännu ej noterade) Space X koncerner som kommer gynnas? ”Kapital måste gå till människans jakt att finna nya bostadsytor, för stannar hon här är det inte en fråga ’om’, utan ’när’ den sista homo sapiens är född. Således kommer alla idag få lida, så att framtida generationer ska kunna (över)leva och, förhoppningsvis, frodas” et cetera.

Den rationella filosofin säger att det är en ”icke-fråga”, medan den emotionella sådana säger att det visst så är. Vem och vilka har rätt och vem samt vilka har fel? Är det moraliskt rätt att offra dagen för morgondagen? ”Det må vara hemskt att folk svälter i land X, men om vi lägger alla pengar på dem riskerar, utifrån all nu tillgängliga data, än fler drabbas av svält framgent.”

Givet nämnda filosofi samt dess tillväxt – vilka bolag bedömer du vara bland de främsta att allokera sitt kapital mot i av en värld där ledare och individer i maktställning mer och mer både ”knuffas” (i.e. nudge) till longtermism och applicerar nämnda?