Revolution(er)

Det ligger en viss negativ klang i begreppet revolution och förvisso tenderar de att komma med mycket lida och förödelse. Emellertid kan processen ofta mynna ut i något bättre; starkare. Allt handlar, som så ofta, om perspektiv och relativitet. Nuvarande tekniska revolution ses på med både öppna och stängda armar och detsamma var gällande under alla tidigare revolutionsvågor.

Jordbruksrevolutionen ledde till att tidigare hierarkier slogs ut och nya skapades. Feodalsamhällets kollaps ledde även det till samma resultat, då borgarklassen reste sig som en relativ vinnare. Et cetera.

Under mitten av 1400-talet färdigutvecklade Johannes Gutenberg boktryckarkonsten och, mer eller mindre, om än att det såklart tog ett par, tre, fyra fem decennier, med ens blev många skrivare, främst munkar, arbetslösa. Dels tog tidigare sätt, att skriva för hand, mycket tid, dels fanns alltid risk för att alla verk skiljde sig åt när munkarna/skrivarna slarvade eller dylikt. Munkarna protesterade, men vad gjorde det – (den tekniska) revolutionen var för kraftig. Fördelarna uppvägde nackdelarna. 

Under mitten av 1700-talet skedde den industriella revolutionen. De tidigare förlagssystemen blev genom en metamorfos till fabriker, kring vilka städer växte upp – inte sällan med ostrukturerade stads”planeringar”. Nämnda föregicks av en ny teknisk jordbruksrevolution som gjorde att många bönder blev arbetslösa. De protesterade, men vad gjorde det – (den tekniska) revolutionen var för kraftig. Fördelarna uppvägde nackdelarna. 

I jakt på arbete sökte sig de numera arbetslösa bönderna till städerna och de växande och ”nyetablerade” fabrikerna. Väl där fick de jobb, men det var allt annat än goda och tacksamma förhållanden. Långa arbetsdagar, låg lön, trånga boenden, dålig hygien, dålig ”luft” i och med all kol, en jobbig chef/förman som inte hade några problem att ersätta den som vågade att sätta sig upp; ty det fanns fler arbetssökande än lediga arbeten. Fack? Haha. Nej, det är mer en modern företeelse som växte fram först kring övergången från 1800- till 1900-tal.

I början av 1800-talet började rälsar att byggas och läggas ut. På dessa kom sedan ångmaskiner med släpvagnar, i folkmun ”tåg”, att rulla. Med ens slogs flera jobb bort och många blev arbetslösa, precis som skedde med många kurirer, hästekipage med mera under början av 1900-talet, då bilen gjorde entré. Många arbetare blev arbetslösa och såklart protesterade de, men vad gjorde det – (den tekniska) revolutionen var för kraftig. Fördelarna uppvägde nackdelarna. 

Under mitten av 1900-talet, men kanske mer kring dess mer sena del, kom en ny teknisk revolution. Allt fler fabriker, industrier med flera började nu installera robotar och mer utvecklade maskiner - robotar och maskiner som tog de tidigare jobben från de hårt slitande (mänskliga) arbetarna. Dels blev det mer kostnadseffektivt, dels minskades antalet (mänskliga) produktionsfel. Många arbetare blev arbetslösa och såklart protesterade de, men vad gjorde det – (den tekniska) revolutionen var för kraftig. Fördelarna uppvägde nackdelarna. 

Såhär fortsätter det; cykel för cykel. Det finns alltid för- och nackdelar. Inget är någonsin binärt och som bekant har ett mynt alltid två sidor. Vad dock alla tekniska revolutioner har gemensamt är att många av de som blev arbetslösa sökte och fick nya jobb. Många ny/vidareutbildade sig och blev således med led i tiden. En tidigare fabriksanställd blev maskintekniker och en tidigare skrivare blev redaktör, eller kanske lärare och så vidare 

Artificiell intelligens kommer slå ut flera jobb som idag utförs av människor och flera av dessa kommer bli arbetslösa. De kommer bli arga och protestera, men tyvärr kommer gehöret vara lika frånvarande som nyansen på Aftonbladets ledarsida. Däremot kommer de kunna få nya jobb givet att de är beredda att ”göra jobbet” (för att få jobbet). Det kan och må låta hemskt, men det ändrar ej faktum.

Som investerare är det viktigt att kunna sin historia, såväl den faktiska och fysiska som idékulturella. Att kunna se och känna igen mönster är essentiellt för att kunna bedöma en sektor och marknads(utveckling). Såklart har alla tekniska revolutioner sitt unikum, men detta förtar inte de likheter som alltid har funnits, och med stor sannolikhet kommer bestå. 

Identifiera mönstren och de strukturella megatrender som råder. Gå därefter in på mer mikro, det vill säga bolagen. Processen kallas ofta för ”top to bottom” och vissa håller den högt, medan andra mer förespråkar att gå omvända processväg. Oavsett är det min åsikt att kunskap och insikt om återkommande mönster och strukturer är essentiellt för att skapa sig en sådan bra uppfattning om världen (och därmed börsen) som möjligt.