Tänk ett steg längre

Mycket av det jag skriver om är sådant som andra tidigare redan dryftat. Anledningen till att det ständigt tål att såväl stötas som blötas är att människan undviker att konfronteras med fakta tillika data som går emot hennes första, intuitiva önskan, vilja och förhoppning – därmed konfirmationsbias. En annan viktig anledning, och som är sprungen ur förstnämnda, är hur aversionen till att både vilja till och våga tänka nytt, men också utsätta sig för tankar, åsikter och diskussioner som har en diametralt motsatt hållning än den egna, leder till ett extremt långsamt lärande på gruppnivå. 

Rent logiskt torde vi – det vill säga människans som grupp - vara i en sorts perfekt version av oss själva vid det här laget, men ändå gör ”folk” dagligen misstag, tar rent ut sagt korkade beslut med mera. Trots att ”alla” vet att brukande av nikotin är skadligt samt att det även kostar sina kronor fortsätter de konsumera. Trots att ”alla” vet att sannolikheten att vinna på lotto, eller på en aktie i ett förhoppningsbolag deluxe (samma sak!), är näst intill obefintlig sker lotto- och aktieköp. Trots att vi vet att vi alltid är sena till jobbet ändrar vi inte väckarklockans inställningar och trots att vi vet att kaffe får vår mage att må mindre bra bälgar vi i oss det likt vore det vinet Jesus skapade av vattnet (Johannes 2:1 – 11).

Vad har alla dessa ting gemensamt? Att vi sällan förmår tänka ett steg längre fram i ekvationen. Som ofta kan denna kognitiva defekt kopplas samman med System 1 samt System 2, men då jag och många andra avhandlat det till ett sorts absurdum gör jag här ingen ny repetition. Du behöver inte tacka mig…

Att tänka ett steg längre; second level thinking, är något som är lika adekvat som viktig oavsett om det gäller börs eller livet i dess allmänhet. Smyga iväg från jobbet en fredag eftermiddag kan såklart vara skönt och kanske fungerar det ett par, tre, ja kanske till och med fyra eller fem gånger. Emellertid kommer chefen för eller senare bli varse om detta och vad blir effekterna? 

Vad är bäst? Att tillåta sig ryckas med i den tillfälliga fredagskänslan, eller tänka mer långsiktigt om vilka såväl för- som nackdelar som kommer av det beslutet? ”Ja, jag får komma hem tidigare och med det hinna med alla ’måsten’ i god tid för att kunna sitta vid skärmen med en kopp espresso då den amerikanska börsen öppnar, men jag riskerar också att bli en person ’non grata’ på jobbet och min önskan om en befordran, eller löneökning, lär inte stärkas av ett förfarande som nuvarande känsla och tanke så starkt omhuldar.” Et cetera.

I min senaste bok, Mentala Modeller, har jag med flera olika skildringar av hur ett misslyckat applicerande av second level thinking, som jag enkelt kallar för ”stegmodellen”, gång på gång har visat sig. Kobrorna i Indien, den amerikanska regeringens kamp mot den utökade alkoholismen under 1920-talet, kampen mot föroreningarna i Bogota med mera. Jag tänkte här ta med ett axplock från nämnda kapitel för att visa hur modellen kan se ut i det just vardagliga livet. 

Kopplingen till börs och investerande? Tänk längre! Om jag gör A, leder det till antingen B eller C. Nämnda kan i sin tur leda till D, E, F eller G och så vidare. Absolut finns det en gräns i hur långt vi kan och bör tänka och för varje steg ökar osäkerheten, men att inte ens förmå sig tänka likt modellen gör gällande är att göra sig en otjänst. Allt från portföljbygge till hur att bygga en position… allt kan och ska föregås av ett applicerande av stegmodellen. 

”Under 1920- talet ville den amerikanska regeringen få slut på förtärandet av alkoholhaltiga drycker inom landets gränser. Följaktligen blev det förbjudet att importera, tillverka, transportera, exportera samt sälja alkoholhaltiga drycker. Perioden har i efterhand kommit att bli känd som förbudstiden och liknande försök kunde även skönjas i flera andra länder, som i Sverige där det vid 1922 års folkomröstning dock blev ett ”nej” till förbud, med siffrorna 51 procent mot 49. 

Följden av den amerikanska regeringens beslut lät inte vänta på sig. Förvisso blev det först mycket färre berusade invånare, men relativt snart upptäckte man att det byggdes upp en enorm svart marknad. Innan regeringen införde spritförbudet fanns det 15 000 legala krogar i New York. Under förbudstiden fanns de nästan 32 000 illegala lönnkrogar i storstaden, en ökning med över 100 procent! Trots hårda straff fortsatte folk att smaka på och lockas till de starka dryckerna. 1925 hade tremiljonersstaden Chicago 16 000 fler anhållanden för fylleri än hela Storbritannien, där alkoholen var fri och tillåten. Det ska i sammanhanget också redovisas att det forna imperiet hade 40 miljoner invånare. 

Den amerikanska regeringen önskade få bukt med den ökande alkoholismen och upplevde att deras beslut och insats var adekvat. Emellertid tänkte man aldrig på vad följden av det önskade utfallet kunde bli, i det här fallet en ökning av inte bara destillerier, försäljningsställen och antal berusade personer, utan också en ökad brottslighet med bland annat olika maffialigor där den mest kända bossen var Al Capone. 

De styrande tog sig aldrig tid eller energi att verkligen tänka på problemet och de tillgängliga lösningarna. De tog sig aldrig tid att tänka på eventuella följder och orsakssamband. De såg ett problem, hade en klar uppfattning om vad de ville göra åt det och exekverade därefter. Precis som Ove när han lånade gräsklipparen. Kortsiktighet. Oförmåga att leva sig in i situationen utifrån alla intressenters perspektiv. Oförmåga att tänka ett steg längre.”

Applicerar du stegmodellen? Hur går du tillväga? Skriver du, eller har du allt ”i huvudet”?