Boken "Moralisk ambition"
Jag fick ett tips om boken “Moralisk ambition” med motiveringen att den pissade på mitt livsval. Det kan ju vara intressant tänkte jag.
Boken går i korthet ut på att ett yrkesliv består av 2 000 arbetsveckor och att det på jorden bor miljontals högutbildade personer som lägger sin arbetstid på saker som inte gör jorden bättre. Så kallade bullshit jobs. Vår tids smartaste personer jobbar på Google och Facebook och lägger all sin tid på att få oss andra att klicka på fler annonser. Vilket slöseri när det finns folk i Afrika som dör av sjukdomar som hade gått att bota. Ja ungefär så.
Det här är så klart en rimlig tanke. Och visst kritiserar författaren FIRE och liknande upplägg redan i kapitel 1. Även om jag inte behöver jobba för att försörja mig själv skulle jag ju kunnat jobba heltid och för de 40 000 kr i månaden efter skatt som jag tjänat hade jag kunnat köpa 500 myggnät i månaden som jag skickade till Afrika för att minska malariaspridningen. Och det är här det börjar bli lite rörigt tycker jag. För är det verkligen något så konkret som 500 myggnät som är bästa vägen, eller borde jag lägga in de 40 000 kr i månaden i något vaccinprogram mot Malaria istället. Även om mina pengar då blir en droppe i havet och inte alls lika konkreta som 500 myggnät. Och det är inte ens säkert att öka befolkningen i Afrika är det som jag borde lägga all min vakna tid på.
Jag är ingen expert på området, men det finns ju de som hävdar att vi behöver bli färre människor på jorden eller i alla fall minska tillväxten för att det ska bli långsiktigt hållbart. Det finns siffror på att befolkningen söder om Sahara där problemet med malaria är som störst beräknas dubblas inom 30 år. Ska jag jobba heltid de kommande 30 åren för att eventuellt lyckas bidra med ytterligare någon person i den statistiken?
Även om boken ställer viktiga och intressanta frågor måste jag säga att jag inte blev jättepeppad på att lägga om hela mitt liv för att börja göra skillnad på riktigt. Författaren skriver själv att bokens målgrupp är högpresterande unga personer. Och möjligtvis är det där skon klämmer, jag är för gammal och har fastnat i lunken i ett västland för att se möjligheterna och vad jag kan bidra med.
Tills vidare får jag försöka vara en god samhällsmedborgare på mer ett lokalt plan. Använda den lediga tid och energi jag ändå har tack vare vårt ekonomiska läge till att hjälpa grannarna som är äldre att skotta på vintern, hålla mig själv frisk genom fysiska utomhusaktiviteter dagligen, jobba ideellt i föreningslivet, betala min ISK-skatt och testamentera pengarna till välgörenhet. Även om det enligt boken är för småskaligt för att kunna hävda att man gör skillnad på riktigt.