Extrajobb efter FIRE
När jag gick in till chefen och sa upp mig hösten 2017 insåg jag snabbt en sak. Alla gamla sparknep och grejer jag haft för mig skulle snabbt bli mer eller mindre meningslösa jämfört med att fortsätta jobba. Om jag fortsatte handla maten på kampanj i billig matbutik kanske jag kunde spara 1 000 kr i månaden. Och Netflix för 100 kr i månaden var ändå något som kändes lite lyxigt att unna sig. Men här snackade vi en bra bit över 30 000 kr i månaden efter skatt, för varje extra månad jag kunde tänka mig att “härda ut” på jobbet. Så det är enkelt att säga att det finns få saker som är så dyra och lyxiga som att frivilligt våga säga upp sig i ung ålder.
Då jag är sparsam och ekonomiskt intresserad i grunden insåg jag snabbt att det skulle vara frestande att jobba lite extra om pengarna var de rätta. Men det var ju inte för att bli jätterik jag sparat och investerat de senaste 13 åren, utan för att få äga min tid och lägga tiden på roligare saker än att jobba enbart för pengar. Så jag satte direkt upp regeln att jag inte skulle jobba för pengar utan bara ta mig an uppdrag som verkligen kändes roliga. Skulle det inte bli ett enda roligt uppdrag var tanken att jag skulle klara mig ändå, och skulle det ändå bli lite roliga grejer så skulle det snabbt bli en ganska stor bonus. 5 000 kr i månaden efter skatt är ingen hög lön, men kan man tjäna det uthålligt motsvarar det 1,5 miljoner i extra kapital enligt 4% regeln.
Det här har faktiskt fungerat bättre än vad jag vågat hoppas. Jag har i väldigt liten utsträckning fallit för frestelsen att göra jobb för pengar (även om något uppdrag har blivit lite annorlunda än vad jag tänkte när jag tackade ja) och samtidigt har intäkterna blivit större än vad jag trodde skulle vara möjligt.
Så långt allt frid och fröjd. Men en sak jag nyligen funderade lite kring är hur man bäst följer upp det här med extrajobb i kombination med ekonomisk frihet. Den trogna läsaren av bloggen blir nog inte chockad om jag säger att jag gillar siffror och Excel. Så för mig har det känts ganska naturligt att följa upp det här med extrajobben löpande. Det är också delvis en förutsättning om man har eget företag där man sköter bokföringen själv med att ha en ganska tydlig bild av det kommande året med preliminärskatt och en väldigt tydlig bild av de månader som redan passerat. Men när det kommer till budgetering och planering i ytterligare ett steg, tex att redan nu börja fundera på 2024, är jag lite kluven.
Vissa år har jag långt innan årsskiftet satt upp lite ekonomiska mål och riktlinjer för min inkomster det kommande året som jag sen jämfört mig mot. Men det känns ju egentligen inte rätt sätt att utvärdera jobbandet om nu målet är att det ska vara roliga och inspirerande uppdrag där pengarna bara kommer i andra hand. Då borde man ju snarast varje månad betygsätta hur roligt och inspirerande jobbandet varit snarare än den ekonomiska delen. Och fundera mer på vilken typ av jobb och uppdrag man vill göra mer eller mindre av.
Frågan aktualiserades ytterligare när jag läste Farbror Fris blogginlägg i veckan där de satt upp målet att tjäna 1000 tusenlappar (dvs en miljon) till under de 7 kommande åren och varje kvartal stämmer av hur många av dessa tusenlappar som kommit in. Ett upplägg som sifferkillen i mig verkligen gillar och gärna skulle bygga något snyggt kring i Excel där det fylls på varje kvartal. Men som samtidigt ställer stora krav på att man klarar av att välja rätt typ av jobb. Det har tror jag familjen Fri är bättre än mig på och att på två personer tjäna en miljon efter skatt på ett antal år är en ganska försiktig målsättning. Men i mitt fall hade det helt klart varit lite utmanande att inte börja höja målet för varje kvartal för att få ihop pengarna lite snabbare eller ligga så mycket före planen som möjligt för säkerhets skull.