ISK-skatten del 2
Efter lite frågor så beskrev jag igår hur vi löste ISK- och KF-skatten i hushållet. Det blir en ganska odramatisk övning för oss då vi har pengarna utspridda på lite olika konton och min fru dessutom löser en del av skatten genom att arbetsgivaren drar av lite extra skatt på hennes lön varje månad. Läs inlägget här om du inte redan gjort det.
För någon som bara har aktier eller fonder utan utdelning och alla tillgångar på ett ISK kan det bli lite lurigare att hantera. Inte minst om det är mycket pengar på ISK och inget eller lågt bolån som ger skatt tillbaka. Detta då det kan bli en stor klumpsumma som måste betalas in, och det dessutom behöver betalas in redan i början av februari innan deklarationen har kommit ut (för att slippa betala ränta på pengarna).
Kontotyp
Den första frågan man får ställa sig är om ISK fortfarande är bättre än aktie- och fondkonto. Och i grunden skulle jag nog ändå säga att så är fallet för aktier och aktiefonder. Visst det sker lite avbränning via skatten varje år men den förväntade avkastningen är ändå så hög att det ska löna sig med ISK i de flesta fall. Ett undantag skulle vara om man sparar på väldigt lång horisont i något utan utdelning och tror dagens regel med schablonmetoden kommer finnas kvar i framtiden. Vid stora värdestegringar dvs troligtvis efter lång tid kan detta då ge en lägre skatt än att skatta 30% på vinsten. Jag hoppas och tror på lite lägre ISK-skatt redan 2025 och att börsen fortsätter ge 6-10% om året, så grundtipset är ändå att ligga kvar på ISK.
Jag ser heller ingen mening att av skatteskäl sprida ut pengarna på ISK och KF som vi gjort. Att vi har båda typerna är främst för att ISK inte fanns när jag började med KF och att vi historiskt haft en del utländska aktier med utdelning där KF varit smidigare.
Rent skattemässigt borde det vara bättre med bara ISK dvs betala all skatt i efterhand istället för löpande varje kvartal som i KF.
Praktisk hantering
Hur gör man då om man har mycket tillgångar utan utdelning på ett ISK, tex indexfonder? Ja då måste man alltså sälja av lite för att kunna betala skatten om man inte har pengar på annat håll. När och hur man säljer är egentligen samma fråga som den som vill leva på sin portfölj har.
Om man säljer lite löpande under hösten och vintern eller i en klump strax innan skatten ska betalas in är en smaksak beroende på riskvilja. Här handlar det om runt 1% av portföljvärdet vilket gör det lite mindre känsligt för när och hur man säljer jämfört med någon som ska leva på portföljen och säljer för 3-5% per år.
Här uppstår så klart frågan om man ska göra ett större uttag ur portföljen för 2024 när skatten blir över 1% jämfört med 2022 när skatten var runt 0,5%. Eller om man ska sänka sina övriga levnadsomkostnader motsvarande den högre skatten. Men då det inte finns något som talar för att portföljen ska tåla ett högre årligt uttag för att politikerna kommer på nya regler om att öka schablonskatten med 1% så är väl det rimliga att hitta ett uttag man tror på och sen se skatten som en kostnad i privatekonomin som de uttagna pengarna måste räcka till utöver levnadskostnaderna.