Ombildning av hyresrätt och dess följder

Jag har ibland funderat lite på vad som fick in mig på banan att spara och investera för ekonomisk frihet direkt när jag började jobba. En tanke jag haft var att jag dels trivdes ganska bra med låga utgifter som student, dvs inte hade samma uppdämda behov av att kraftigt öka utgifterna när jag fick första lönen. En annan faktor har jag tänkt varit att jag hade turen att bo i en hyresrätt som ombildades till bostadsrätt ungefär i samma veva som jag började jobba. Detta gav en lägre månadskostnad direkt men framförallt motivation i och med en bra start på det ekonomiska vuxenlivet med bolån, lön och sparande. Jag tror jag fick köpa bostaden för ungefär 70% av marknadsvärdet.

Jag har på något sätt tänkt att ha turen att köpa en bostad till ett bra pris fungerade det är ungefär som om man inser att man haft turen och ha en talang inom något tex spela instrument eller utöva en sport. Det vill säga att det blir lättare att motivera sig att träna hårt på detta om man märker att man är duktig och utvecklas jämfört med om man tillhör bottenskiktet och knappt märker att träningen ger någon effekt.

Med en bostadsrätt med låg belåning och pengar över på lönen varje månad så blev det roligare att bokföra sin nettoförmögenhet och följa upp utvecklingen månad för månad. Vilket jag alltid har tänkt att det blev en positiv spiral även om den rabatt i rena kronor jag fick på bostaden inte har haft någon avgörande betydelse såhär 20 år senare.

Den har teorin som jag hade verkar inte stämma med verkligheten för hur andra som varit med om ombildningar i början av 2000-talet tänkte. Detta fick jag lära mig när jag lyssnade på podden Kapitalet  som hade ett avsnitt på ämnet i veckan. Då var det istället så att de som gjort en bra affär och köpt sin bostad till rabatt mot marknadsvärdet kände sig rika ökade sin konsumtion med 30 000 kr om året jämfört med de som bodde kvar i hyresrätter som inte ombildats. Detta var extra tydligt hos yngre personer.

Här kan du läsa mer om studien som gjordes av Roine Vestman med flera. 

Så det är väl som vanligt. Jag kan tänka vad jag skulle gjort i ett visst ekonomiskt läge och tänka att den breda massan skulle göra ganska precis tvärt om.

Nu har jag inte läst hela studien. Men jag tolkar sammanfattningen som att äldre personer efter ombildning vågade ta mer risk i sina finansiella placeringar. Vilket kanske stämmer bättre med mig. Så jag kanske helt enkelt bara var en 25 åring med en 65 årings ekonomiska sinne.