Veckans fråga: Om enskilda aktier vs indexfonder

Helg igen och därmed dags för en ny fråga. Skicka gärna era frågor till bloggmiljonaren@hotmail.com så finns goda chanser att ni får läsa frågan här kommande helger.

Fråga:
Jag har följt Rika-tillsammans serie om boken Just, keep, buying av Nick Magiulli med visst intresse. Inte minst höjde jag på ögonbrynen kring deras resonemang kring det dumdristiga i att investera i enskilda aktier istället för indexfonder. Jag vet ju att du har en, åtminstone, delvis annan filosofi. Jag efterlyser därför dina tankar i frågan. Det avsnitt jag refererar till är det följande: https://rikatillsammans.se/enskilda-aktier/

Svar:
Jag får väl börja med att säga att jag egentligen håller med om att indexfonder är den bästa lösningen för de flesta långsiktiga sparare, ett enkelt och säkert sätt att få börsens genomsnittliga avkastning utan arbetsinsats. Även jag som är ganska intresserad av ämnet börsen och placeringar har runt 45% av pengarna i indexfonder. Utöver det ligger cirka 25% i stora investmentbolag vilket påminner mycket om aktiefonder vilket gör att den totala andelen fondliknande investeringar uppgår till 70% av portföljen. Men det finns några anledningar att även äga enskilda aktier anser jag.

Det är roligare: Det är enligt mig mycket enklare att öka sparandet med ett antal procent jämfört med att öka den årliga avkastningen. Och att köpa enskilda aktier har jag upplevt som mycket mer motiverande och roligare än ett automatiskt sparande i indexfonder. Det har gjort att jag avstått annan konsumtion eftersom det känts roligare att lägga pengarna på aktier där jag kunnat se att antalet aktier gått upp och den förväntade utdelningen för kommande år stigit. Jag personligen har aldrig känt riktigt samma sug över att köpa 0,3 fondandelar extra i globalfonden som att köpa 2 extra aktier i ett specifikt bolag som jag tycker känts köpvärt för stunden.

Faran är överdriven: I den länkade artikeln sägs att många bolag försvinner från börsen. Men det är inte riktigt samma sak som att bolagen gått i konkurs och aktien blivit värdelös. En vanligare anledning att bolag försvinner är att de köps upp eller går samman med andra bolag och i de fallen får du som ägare ofta en premie, dvs du kan sälja dina aktier dyrare än priset var på börsen innan erbjudandet om uppköp. Så att säga att x% av bolagen försvinner under en period är lika mycket ett argument för aktier som emot.

Investmentbolag: Ett bra alternativ till fonder är investmentbolag. Gruppen svenska investmentbolag har överpresterat mot index historiskt. Att man dessutom kan passa på att köpa investmentbolag med god historik till rabatt jämfört med underliggande värde gör att det är ett mycket bra alternativ till vanliga fonder. Jag tror till exempel att den som köper Investor nu till 16% rabatt har mycket goda chanser att slå en svensk indexfond på 10 års sikt.

Lägre avgift: En fördel med indexfonder framför aktivt förvaltade fonder är den lägre avgiften. Och visst det finns helt gratis indexfonder men många kostar ändå 0,2-0,4% om året. Genom att köpa och behålla aktier kan du komma billigare undan än så. Ett courtage på kanske 0,1%-0,2% kan då slås ut på 10-50 år om du köper och behåller under en lång period.

Även fondsparare underpresterar som grupp: Ibland lyfts exempelet fram att småsparare inom aktier som grupp inte slår index. Men det verkar många gånger även gälla fondsparare. Peter Lynch är troligtvis historiens mest framgångsrika fondförvaltare med runt 30% årlig avkastning mellan 1977 och 1990. Den genomsnittliga fondspararen i hans fond fick dock mycket sämre avkastning än så. Eftersom många var för aktiva och köpte när börsen gått bra och sålde när börsen gått dåligt. De som fick bäst avkastning var de som glömt bort att de ägde fonden eller till och med hade dött. Dvs psykologi och dålig tajming drabbar inte bara de som direktäger aktier utan även fondsparare.

Det fina är som sagt att man inte behöver välja antingen eller. Man kan blanda mellan indexfonder och enskilda aktier och sen utvärdera löpande hur det går.