Inför 2026

Det tar alltid ett tag att vänja sig att säga eller skriva ett nytt år. 2026. Det brukar ge sig efter ett tag dock.

Ibland är dock känslan att bara det att vi är i 2000-talet är lite surrealistiskt. Hjärnan verkar ha en förmåga att leva kvar i ungdomsår, eller så är det bara att man mentalt inte är mognare…

På nyårspartaj brukar det vara ett samtalsämne att diskutera hur tider ändras, hur saker utvecklats, vad som blivit annorlunda. Man pratar teknik-prylar, musik, världshändelser, ja allt möjligt. Man förundras över utvecklingen. Oavsett vilken generation du tillhör så har du historier om detta.

Ibland undrar man. Har det alltid varit så att man summerat tiden som varit? Hur gjorde våra jägar-och samlarförfäder? En tid då vi kan anta fler generationer levde med samma förutsättningar under lång tid. Samtidigt så är vi som lever nu antagligen inte så olika. 

Finns en intressant podd som handlar om forntida Egypten och deras leverne. En tid då det ändå finns en del nedskrivet från och därav kan man följa en del tankegångar och kommunikation. Visar sig att det är samma bestyr då som nu, familjen, vardagsekonomin m.m.

Vi må alla tycka att vi lever i föränderliga tider, men samtidigt. Är det inte bara samma saker vi ser men i olika skepnader?

Ja det är märkbart lätt att bli filosofisk den här tiden på året.  

Det kanske är just därför årsskiften passar så bra för att också tänka på pengar, sparande och investeringar.

För när man skalar bort brus och rubriker så är Mr Market lite som människan själv. Förändras i yta men upprepar sig i beteende. Rädsla och girighet, framtidstro och domedagskänslor. Samma känslor, bara nya uttryck. Ungefär precis som våra samtalsämnen på nyårsfesten. 

Lika intressant är det med marknadscykler. Marknadscykler är lite som årstider. De känns eviga när man är mitt i dem, men i backspegeln var de alltid tillfälliga. Högkonjunktur följs av lågkonjunktur. Eufori av försiktighet. Det är inte ett tecken på att systemet är trasigt. Det är systemet. Det är det mänskliga systemet. Problemet uppstår oftast när vi försöker tajma exakt när våren börjar istället för att ha en process där vi arbetar efter hur kyligt det är i marken.

Det går höfta till det när vårbruk som skörd ska ske och man vet vad som behövs då det är dags, men exakt datum när skördetröskan ska gå ut går inte säga. Inte nu. På långsikt vet vi. Efter sådd, kommer skörd. Ibland bättre, ibland sämre. Vi kan påverka en hel del genom hur vi gör, men inte allt.

Långsiktighet är därför mindre ett excel-ark och mer ett förhållningssätt. Att acceptera att det kommer år som känns fantastiska och år man helst vill snabbspola förbi. Att förstå att utveckling sällan sker linjärt, ej heller i portföljen.

Så, så här inför ett nytt år kan det vara värt att inte stirra sig blind på prognoser och snabba spaningar, utan istället ställa några lugnare frågor.

Investerar jag utifrån vem jag vill vara om fem, tio, tjugo år?

Har jag byggt något som tål att det blåser?

Sover jag gott även när rubrikerna skriker? För skrika kommer de göra förr eller senare. Det vet vi. Vi vet bara inte när.

2026 kommer inte vara slutet eller början. Det är bara ännu ett kapitel. Precis som alltid belönar marknaden oftare tålamod än tempo.

För egen del har 2025 ekonomiskt sett varit mer än okej. Samtidigt dök andra händelser upp som drog ner helhetskänslan och satte sina spår. Men där blir en sak tydlig. När ekonomin står stabilt är det åtminstone ett bekymmer mindre att bära när annat runtomkring skakar.

Man vet aldrig var man befinner sig om fem, tio eller tjugo år. Däremot kan man fatta ekonomiska beslut som är robusta nog att hålla även när det blåser. Det gör det ju med jämna mellanrum. Det vet vi.

God fortsättning på er där ute!