Löner, märket och inflation
Nu har industri och handel förhandlat om lönerna och landat på en löneökning på 4,1 % för 2023 och 3,3 % året därpå. Detta kallas för ”märket”. Det hela ger en årstakt på 3,7 %
Vad är ”märket” i lönerörelsen?
Märket är sedan 90-talet ingen lag eller avtal men normerande för lönebildning och får därmed konsekvenser på hela svenska arbetsmarknaden. Ibland inväntar andra aktörer på arbetsmarknaden ”märket” för sin egen lönebildning, ibland sker påverkan med viss förskjutning. Kortfattat så är ”märket” det fack och arbetsgivare kommer överens. I teorin ska man landa i något som svensk konkurrenskraft klarar av samtidigt som löntagare får rättvis kompensation. Det har i alla fall troligen verkat stabiliserande allt sedan 90-talet om man jämför med tiden innan.
”Tiden innan” började på 1970-talet då Sverige hamnade i en förödande pris- och lönespiral som slutade först då 90-tals krisen slog till och man var tvungen att tänka om. När man försöker springa ikapp inflationen med lönehöjningar så eldar man på inflation. Inte med kortsiktiga impulser som sedan kan tas ned igen (som tillfälliga prisökningar p.g.a. flaskhalsar i produktion) utan med ihållande.
En annan faktor som enligt modeller brukar hänga ihop med inflation är arbetslöshet. Låg arbetslöshet höjer inflationen. I t.ex. USA med extremt låg arbetslöshet är det därför inte konstigt att inflationen ökar pådrivet av höjda löner. I Sverige ligger den dock fortfarande ganska högt. 7,6 % var den senaste siffran jag läste från SCB. Det är bekymmersamt.
Senaste siffrorna kring inflationen nedan.
I ett försök att bekämpa detta höjer Centralbankerna stegvis räntan. I Sverige ligger den nu på 3 %
Med en löneökning på strax över 4 % samt efterföljande prishöjningar för att kompensera för detta så kommer inte inflationen komma ned så snabbt som en del kanske hoppats. Även om den ska ned från vad siffrorna visar ovan. Med nästan 4 %-iga löneökningar i årstakt som lägger ett ”golv” för inflationen så kommer troligen Riksbanken få fortsätta med räntehöjningar ett tag till.
Hade parterna landat på ca 3 % istället hade min gissning varit att räntehöjningscykeln snart var till ända, men nu lutar jag mer åt att den ska upp till 4 %.
Den ”extra” procenten (från t.ex. 3 till 4 %) i lön lär snabbt ätas upp av en ”extra” procent ränta för dem som sitter med lån. 250 kr extra i näven kan kosta att man får ränteutgifter på 1200 kr extra i månaden (Räkneexempel baserat på ca 36.000 i månadslön och lån på 2 milj samt med avdrag för ränteavdrag).
Vintern ser ut att hålla i lite till.
