Pension

Pension är ofta ett hett ämne. Räcker den till? 

Faktum är dock att en hel del av din ”lön” avsätts till din framtida pension.

En stor del, 18,5 %, av din lön går som s.k. pensionsavgift. Den går till allmänna pensionen och delas upp på 16 % till inkomstpensionens fyra buffertfonder: Första, Andra, Tredje och Fjärde Allmänna Pensionsfonden samt 2,5 % till premiepensionen.

Premiepensionen har du själv möjlighet att placera. Gör du inget aktivt val, eller väljer att ha det så, så hamnar den i AP7. 

Utöver den allmänna pensionen så har många en tjänstepension. Det varierar hur mycket som avsätts men gemena man har 4,5-6% som betalas in av sin bruttolön i sina avtal.

Tjänstepensionen har du själv möjlighet att placera. 

Summa summarum har många ett pensionsparande som motsvarar nästan en fjärdedel av bruttolönen. Ställ det mot gemena mans sparkvot.

I teorin ska det därmed bli en ganska nätt summa efter 40-50 år i arbetslivet. 

Även om man kan tycka att den allmänna pensionen från de fyra buffertfonderna bör utgöra den stora delen så är det inte ovanligt att den placeringsbara pensionen (premie- och tjänstepensionen) utgör en allt större del allt eftersom tiden fortskrider.

Anledningen är avkastningen.

De fyra AP-fonderna har i ett historiskt perspektiv lite lägre avkastning (liksom avkastningsmål). Sett till de senaste fem åren (2018-2022) så har de avkastat mellan som sämst 30 % och som bäst 48 %. 

En fond så som AP7 (som tar lite mer risk i början) eller en vanlig global indexfond avkastar ca 65 % under samma tidsrymd. AP7 har avkastat 9,8 % i snitt de senaste 22 åren. 

Naturligtvis finns de som kan avkasta både mer som mindre, men AP7 och en globalindexfond i tjänstepensionen får väl ändå sägas vara så ”enkelt” man bara kan göra för sig.

Över tid gör %-en mer för avkastningen än insättningarna.

När man pratar om gemene mans sparande i statistik så inkluderas inte den s.k. pensionsavgiften. Dock inkluderas premie- och tjänstepensionen. Även amorteringar av bostad inkluderas.

De senaste siffrorna (från 2022) ger vid handen att gemene man lägger ca 5,5 % av den disponibla inkomsten på amorteringar (d.v.s. en form av sparande). Motsvarande ca 7,5 % går till premie- och tjänstepension (statistiskt sett ytterligare en form av sparande). Utöver det verkar den s.k. sparkvoten vara 0. Man kan tycka att kanske borde en större del betalas ut som ”lön” och en mindre ”tvångssparas”, men vad siffrorna ger vid handen så har många svårt att spara om man inte måste. Saker och ting ska tydligen lösa sig ändå i framtiden.

På så sätt är pensionssystemet med ”tvångsparande” motsvarande uppåt en fjärdedel av ”lönen” kanske inte så dumt ändå.

Hur placerar din premie/tjänstepension?