Tech jättarnas investeringar i AI
De stora tech jättarna eller hyperscalers som man numera kan kalla dem, Amazon, Alphabet, Microsoft och Meta, förväntas tillsammans plöja ner över 700 miljarder usd i investeringar under hela 2026. Det är rejält med pengar. En historisk nivå på investeringarna som knappt synts förut. Det hela handlar helt eknelt om kapprustningen inom ai.
Historiskt har tech jättarna förknippats med kapitallätta affärsmodeller, skyhöga rörelsemarginaler och starka fria kassaflöden. Ai investeringarna har tvingat fram en förändring.
Nu plöjs det ner pengar i fysiska tillgångar. Investeringarna går inte längre bara till mjukvaruutveckling, utan till gigantiska datacentraler, specialiserade halvledare och avancerad vätskekylning. Samt säkring av enorma mängder elinfrastruktur. Det är väl väldigt troligt att de här investeringarna håller uppe konjunkturen på många sätt. Man kan ju undra hur det skulle sett ut i och med stök med tullar, utspel och diverse annat om det inte också fanns denna stora investerignsvåg.
Capex har nu i förhållande till intäkterna hos vissa av jättarna nått nivåer som mer påminner om tunga industribolag eller energibolag än klassiska ”lätta” mjukvaruhus. Det är också tydligt att kassaflödena, i alla fall på kort sikt, är väldigt påverkade.
Inte jättekonstigt för när Capex dubbleras eller tredubblas på kort tid urholkas det fria kassaflödet ganska rejält. För att hålla i farten på investeringarna utan att dränera kassan för mycket har flera hyperscalers under de senaste åren ökat sin upplåning och utnyttjat obligationsemissioner på obligationsmarknaden. Den ändrar balansräkningarna.
Det ska hur som helst fortsatt intressant att följa om de faktiskt kan omvandla investeringar till framtida vinster. Historiskt sett har dessa jättar visat en dylik förmåga att kunna göra just det. Att satsa massivt i nya teknikskiften för att därefter skörda enorma skal- och marginalfördelar under nästa decennium.
Men vem vet om historien upprepar sig denna gång?
Ai-revolutionen skiljer sig en del från tidigare mjukvaruvågor. Dels innebär den kontinuerliga driftskostnader för varje enskild användning, dels sker kapprustningen samtidigt från väldigt många olika håll. Riskerna för kapitalförstöring ökar om marknadens betalningsvilja för ai-tjänster sen inte kommer matcha den infrastruktur som byggs ut i rasande tempo.
För att investeringarna ska motivera förändringen i kassaflödena och balansräkningarna krävs att bolagen hittar hållbara vägar till att tjäna pengar.
Tänker att för flera av bolagen så handlar det om att få den ökade beräkningskapacitet till att ge snabbare tillväxt i molntjänster (Azure och Google Cloud) kanske mer än att få intäkter från prenumerationsbaserade ai-assister. För bolag med annonsaffärer så handlar det också om att få fram bättre tjänster och bättre riktade annonser, för att behålla ”publiken”
Sen, även om intäkterna ökar återstår frågan om rörelsemarginalerna kommer kunna hålla samma nivå som de historiska topparna när avskrivningarna på den dyra hårdvaran slår igenom i resultaträkningarna?
Ja, många frågetecken, men likväl intressant att följa. Sedan gammalt så är jag ett fan av Alphabet och även om de bränner pengar nu skulle jag inte vilja satsa emot att de inte hittar sina pengar och mer därtill på bordet sen när allt kommer omkring.