Vätgasaktören Hynion genomför just nu en företrädesemission för att finansiera utbyggnaden av vätgassamhället i norden. Fokus ligger på transportsektorn och med sina nuvarande fem tankstationer i Norge och Sverige är bolaget ledande i regionen. För att reda ut lite frågetecken kring bolaget, framtiden och marknaden för vätgas har vi fått möjlighet att ställa några frågor till VD Ulf Hafseld. Om ni vill ta del av intervjusvaren på norska finns även dessa nedan.
↓ Intervjufrågor:
----------------------------------------
- Var är Hynion idag och vilka viktiga milstolpar ser företaget framöver?
- Hur drivande är utvecklingen av vätgasdrivna bilar, eller FCEVs (”Fuel Cell Electric Vehicles”), för utbyggnad av vätgasstationer och vätgassamhället?
- Vad betyder vätgasstationer och vätgasproduktion för koldioxidutsläppen?
- Hur står sig vätgasdrivna bilar i jämförelse med el- och bensindrivna bilar?
- Hur mycket kostar det att använda väte som bränsle?
- Idag har Hynion en ledande roll på den svenska vätgasmarknaden. Hur många vätgasstationer är målet att driftsätta de kommande tre åren? Och hur ska utbyggnaden finansieras?
- Var identifieras det största användningsområdet för vätgas och vilken kundgrupp har Hynion valt att rikta sig till?
- Ni är ett ungt företag men med en erfaren ledning. Vilka tidigare erfarenheter tillför ledningen till detta företag?
- Vad är den initiala investeringskostnaden och tiden som krävs för att sätta upp en vätgasstation, och med vilken investeringshorisont räknar du med att göra en station lönsam? Hur ser motsvarande beräkning ut för framtida vätgasproduktionsenheter?
- Vilken lagringskapacitet har nuvarande vätgasstationer? Finns det någon risk att mängden energi går till spillo om det inte finns någon direkt deposition för gasen eller hur länge kan vätgasen lagras?
- Väte klassificeras ofta i olika färgkoder som grönt, vitt, grått, blått, bland annat. Vilka gaser har Hynion valt att rikta in sig på?
- Varför ska man investera i vätgasstationer?
----------------------------------------
Var är Hynion idag och vilka viktiga milstolpar ser företaget framöver?
- Hynion är ett väletablerat bolag som med sina fem stationer i Norge och Sverige därmed är den största aktören i regionen. Hynion har antagit planer för fyra nya stationer i Sverige, samtidigt arbetar vi med planer för att upprätta ett trettiotal stationer i norra Europa. Vi ser från EU:s sida ett ständigt ökande intresse för väte som bränsle, och att kraven de kommande åren gör att vätgas kommer in starkt på marknaden detta årtionde. Hynion kommer att följa utvecklingen noga och etablera stationer i linje med andra marknadsaktörer.
Hur drivande är utvecklingen av vätgasdrivna bilar, eller FCEVs (”Fuel Cell Electric Vehicles”), för utbyggnad av vätgasstationer och vätgassamhället?
- Eftersom Hynion i första hand fokuserar sin verksamhet mot transportsektorn är utvecklingen av vätgasfordon av avgörande betydelse. Under de senaste åtta åren har det varit möjligt att köpa vätgasbilar från Toyota och Hyundai i Skandinavien som en tidig region för att testa sådana fordon. Nu genomförs förberedelser för att ta in ännu tyngre fordon vätgasdrift, vilket kommer förbättra ekonomin i vätgasstationen, eftersom volymerna vätgas som handlas kan växa snabbare. Signalerna från tillverkarna av tyngre fordon är tydliga, och Hynion förväntar sig stor tillväxt inom denna sektor detta årtionde. Det är intressant att se att flera biltillverkare som BMW och Honda nu meddelar att de kommer att starta produktion av vätgasbilar.
Vad betyder vätgasstationer och vätgasproduktion för koldioxidutsläppen?
- Att köra en vätgasbil är ett mycket trevligt sätt att minska utsläppen av växthusgaser, eftersom du kan bibehålla din aktivitet och livskvalitet samtidigt som du minskar din koldioxidbudget kraftigt. Om du kör 1 500 mil per år och har en genomsnittlig bensinförbrukning på 0,6 liter per mil minskar du utsläppen med cirka 2 ton CO2 per år genom att använda en vätgasbil. Detta är en betydande del av växthusgasavtrycket per invånare, som i Sverige är 3,4 ton per år och i Norge 6,7 ton per år (2019 års siffror).
Hur står sig vätgasdrivna bilar i jämförelse med el- och bensindrivna bilar?
- Vätgasbilarna är moderna och välutrustade bilar som är väldigt bra att köra. Eftersom de är helt elektriska blir de också tysta och har snabb acceleration. Räckvidden är upp till 700 km, och det tar inte längre tid att tanka en vätgasbil än en bensindriven bil. Utmaningen idag är att hitta stationer att fylla på med vätgas, och det är detta Hynion vill göra något åt genom att bygga fler vätgasstationer.
Hur mycket kostar det att använda väte som bränsle?
- Vi säljer vätgas i kg, och som tumregel säger vi att du kan köra 10 mil på 1 kg vätgas. Kör du bra kan du komma ner till en mycket lägre siffra. Vätgaspriset är satt till att bära bensinekvivalent, det vill säga att det ska kosta lika mycket att köra 10 mil med bensinbil som med en vätgasbil av samma typ. Om priset på vätgas är 125 kr/kg (inkl. moms) kostar det 12,5 kr/mil för bränslet. Det motsvarar 20,80 NOK per liter bensin om bilen använder 0,6 liter per mil.
Idag har Hynion en ledande roll på den svenska vätgasmarknaden. Hur många vätgasstationer är målet att driftsätta de kommande tre åren? Och hur ska utbyggnaden finansieras?
- Hynion startar nu utvecklingen av fyra nya vätgasstationer i Sverige; Västerås, Jönköping, Malmö och Göteborg. Alla dessa blir stora stationer som ska kunna tanka ett femtiotal lastbilar alternativt flera hundra bilar varje dag. Samtliga stationer kommer att ligga nära större genomfartsleder och logistikcenter för godstransporter och kommer att kunna betjäna både lastbilar och personbilar. Hynion ser också över andra platser som kan passa in i nätverket och ytterligare stärka användningen av vätgas inom transportsektorn. I nästa fas siktar Hynion på ett nätverk av 30 stationer i norra Europa.
Var identifieras det största användningsområdet för vätgas och vilken kundgrupp har Hynion valt att rikta sig till?
- Hynion vill betjäna transportsektorn med vätgas. I den första omgången har fokus legat på personbilar eftersom det är den fordonsgrupp som först utvecklades. Framöver ser vi att lastbilar kommer i mycket större skala och att våra nya stationer riktar sig till denna kundgrupp. Men Hynion kommer att vara öppen för att kunna tanka alla typer av transportmedel på land, på vatten eller i luften.
Ni är ett ungt företag men med en erfaren ledning. Vilka tidigare erfarenheter tillför ledningen till detta företag?
- Grundarna av Hynion har båda cirka 20 års erfarenhet av design, etablering och drift av vätgasstationer och tar därmed med sig en unik expertis. Detta kommer att användas för att designa och driva de framtida stationerna så att dessa kan leverera vätgas som tillfredsställer användarnas behov.
Vad är den initiala investeringskostnaden och tiden som krävs för att sätta upp en vätgasstation, och med vilken investeringshorisont räknar du med att göra en station lönsam? Hur ser motsvarande beräkning ut för framtida vätgasproduktionsenheter?
- I Energimyndighetens besked tidigare i år fanns ett krav på att vätgasstationerna skulle vara klara i slutet av Q3 2022. Det innebar drygt ett år för etableringen av de nya stationerna. Detta är ett mycket tufft krav och på gränsen för vad som är möjligt. Speciellt när leveranstiderna för nya kompressorer uppgavs vara 48 veckor. I detta projekt räknar vi med en kostnad på 31 miljoner kronor per station, som då kommer att ha fyra påfyllningsställen på 350 och 700 bar, och kunna leverera 1 500 kg vätgas per dag. Stationerna kommer att kunna bli lönsamma redan vid låg utnyttjandegrad, förutsatt att vätgasen kan erhållas till en acceptabel kostnad.
Eftersom det för närvarande finns mycket lite väte tillgängligt på den kommersiella marknaden och priserna är höga kommer Hynion därför att etablera mindre lokala produktionsanläggningar för att säkra vätgas till bästa möjliga självkostnadspris. Genom att producera i takt med fluktuerande elpriser kan Hynion sänka kostnaden för vätgas, och därmed uppnå god lönsamhet på sina stationer. På så sätt kan lönsamhet uppnås på stationerna redan vid en utnyttjandegrad på mindre än 50 %.
Vilken lagringskapacitet har nuvarande vätgasstationer? Finns det någon risk att mängden energi går till spillo om det inte finns någon direkt deposition för gasen eller hur länge kan vätgasen lagras?
- Nuvarande stationer byggs i första hand för demonstration och introduktion av vätgasbilar, men kan byggas ut för att rymma större volymer och ökad trafik. Normalt skulle man ha 1-3 dagars förbrukning lagrad på stationen, och antingen producera lokalt eller få vätgas levererat. Lagren kommer att utökas i takt med efterfrågan. Vätgas omvandlas snabbt och det är ingen fara att tankarna släpper ut väte då de tillsammans med hela systemet har en mycket hög densitetsklass.
Väte klassificeras ofta i olika färgkoder som grönt, vitt, grått, blått, bland annat. Vilka gaser har Hynion valt att rikta in sig på?
- Hynion kommer att leverera grönt väte i alla sina anläggningar. I första hand genom att köpa gröna certifikat, som man till exempel gör på stationen vid Høvik, alternativt genom samarbete med företag som producerar grön el eller grönt väte.
Varför ska man investera i vätgasstationer?
- Vätgas är ett av framtidens viktigaste bränslen och det blir mer och mer tydligt att det nu blir en ökad takt i introduktionen av vätgas – framför allt inom EU. Går du med och investerar nu säkrar du en bra position och en bra utgångspunkt för en stor och lönsam marknad.