Vi är biologiska varelser, inte maskiner.  Oavsett hur mycket vi vill och anstränger oss kommer vi aldrig kunna bli helt fria från känslor. På ett eller ett annat sätt påverkar de oss. Vi kan dock göra mycket med att fokusera på hur vi förhåller oss till dem. Bara för att jag får en känsla om att ”allt kommer bli skit” är det inte en sanning. Samma när en känsla säger ”sälj och rädda ditt kapital, för annars kommer du bli fattigare än… Cathie Wood”. Det kan absolut hända, men sannolikheten är… ja, vad är den? Egentligen?

Jag ville börja med att just poängtera hur mycket som är känslostyrt och till viss del tar det oss in på det jag vill diskutera idag – överlevnad. Faktum är att överlevnad är undantaget. Utrotning är regeln. Visst låter det hemskt och fatalistiskt, likväl är det en sanning. Om vi studerar människans historia kan vi se att det under de första, en sidåsär, 9 850 åren var få som egentligen överlevde alla de utmaningar som kom i släktets väg. Infektioner, sjukdomar, svält, barndödlighet, krig, naturkatastrofer et cetera är bara axplock av alla de utmaningar som tagit livet av många, många människor.

”We are not thinking machines that feel - we are feeling machines that think” (Damásio)

Förr var det få som levde längre än till de kom att fylla 4–5 år och än färre levde längre än till 35–40 år. Idag har vi (bot)medel mot många av de farhågor som förr existerade. Tuberkulos, lunginflammation, svält. Förr åskammade dessa miljontals människors död och anledningen till att vi ändå överlevde var att några få hade bra gener, vilka sedan överfördes till nästa generation. Och sedan till nästa et cetera. Det toppat med teknisk utveckling, såsom penicillinet och utveckling av allt från jordbruk till annan medicin.

Gener. Evolution. Anpassning. Tur. Tekniks utveckling. Där är nyckelfaktorerna till att människan som ras har överlevt. Men hur många har inte dött under resan? Det är lite som ett aktieindex och survivorship bias – vi ser, läser och följer de segrandes väg samt historia, men missar ofta att se skogen för alla träd.

Som investerare är det alltid, oavsett tjur- eller björnmarknad, viktigt att ha en sådan stor kontroll som du kan på de faktorer du kan påverka, varav ditt förhållningssätt till dina tankar och känslor är ett. Hur många har inte bränt sig på börsen genom åren? Hur många har inte manifesterat faktum att ”extinction is the rule - survival is the exception”, som Carl Sagan så ofta citeras för?

Börsen är ett derivat av människans och alla hennes styrkor därtill svagheter. Alla använder olika taktiker, strategier och har olika åsikter, men alla delar ett mål – att skapa sig en positiv, monetär avkastning. För att nå den är vi beredda att gå långt. Mycket långt, för faktum är att vi riskerar vårt kapital – kapital som ska användas för vår överlevnad (mat, hyra, skydd et cetera). Vissa har en enorm respekt för detta, andra inte. I alla fall inte i lika hög grad som förstnämnda. Vissa kommer att lyckas mycket bra med sina investeringar, medan andra kommer lyckas ”helt okej”. Tyvärr kommer också många bränna sig rejält. Vissa så hårt att det är en personlig bankrutt, men de flesta kommer nog bränna sig så hårt att de anser att ”det här med aktier är ingenting för mig. Det är ju bara ruffel och båg; spel och dobbel”. Oavsett först- eller sistnämnda har de som bränner sig en sak gemensamt – de tillhör de ”utrotade”.

Som investerare är det mycket du ska och bör tänka på och jag tänker inte gå igenom alla; ty jag är av uppfattningen att det ska växa fram naturligt hos dig. Emellertid vill jag skicka med några faktorer jag anser vara mer essentiella än andra:

Ha alltid fokus på nedsidan och försök att minimera risken. Tänk Grahams ”säkerhetsmarginal” och krydda med Buffetts första och andra regel: ”Rule nr. 1: never lose money. Rule nr. 2: never forget rule nr. 1.”

Investera inte med kapital som du inte har råd att förlora.

Investera inte kapital som du är beroende av inom 5 år, och gärna längre.

Investera brett och ha gärna investmentbolag och/eller indexfonder som en bas.

Läs och lyssna på andra, men ta inte rygg. Låt dig inspireras och var tacksam för de uppslag du får, men gör alltid din egen analys.

Sprid dina inköp och köp inte allt på en och samma gång. Statistik visar förvisso att det i långa loppet är mer lönsamt att så göra, men kommer du klara det rent mentalt? Ta den retoriska frågan på största allvar, för det är en sak att säga det, en annan att också uppleva och göra det.