Jag har ägt Industrivärden sedan sommaren 2015 och avkastningen har inte varit fenomenal, emellertid ej heller dålig. Lite mellanmjölk, slarvigt uttryckt. Jag har tidigare skrivit att jag har som ambition att en stor del av min portfölj ska bestå av investmentbolag, då jag tror att de fortsatt kommer prestera några procentenheter över det breda indexet kommande decennier. I mångt och mycket grundar jag min tro på historia och som alla(?) vet är historia enbart historia och ingen garant för framtiden (dvs. det finns inte någon sorts lagbundenhet att den återupprepas), men ponera att historien i alla fall rimmar så kommer det vara lyckosamt att ha en exponering mot de svenska investmentbolagen. Min placeringshorisont är "pension och därefter", men när ett investmentbolag når en premie om 100 procent, likt Creades gjorde hösten 2020, trycker jag på sälj/hyvla.

I det längsta vill jag även ha en sådan självspelande portfölj som möjligt. Absolut finns risker och avigsidor i alla av de svenska investmentbolagen, men jag ser mer fördelar/styrkor i de som jag äger.

Lundbergs har jag alltid varit intresserad av. När jag började investera och mer aktivt var jag mer avig, då jag då ville ha en relativt hög direktavkastning i portföljen. Nu, när ett sorts utdelningsmål redan uppnåtts, är fokus mer på värde och att mer skydda än riskera kapitalet/nysparandet. Alla investeringar kommer alltid med en risk, men denna varierar från bolag till bolag. Givet Lundbergs stabila finanser har jag svårt att se dem som en högriskaktie.

Utdelning finns, men är låg/liten och fokus hos detta investmentbolag är mer att återinvestera än dela ut. 

Fokus är alltså:

Tillväxt

Låg risk i bolaget

Utdelningstillväxt

Självspelande innehav

Som ovan skrivits äger jag sedan 2015 Industrivärden. En storägare i nämnda är… Lundbergs. I sistnämndas portfölj står Industrivärden för 18,1 procent. Därtill delar de båda investmentbolagen även Handelsbanken, Sandvik samt Skanska. Det rör sig allt om allt om cirka 40 procent delade innehav/korsägande. 

Via att ta in Lundbergsföretagen får jag dels mer fastigheter (som jag redan har en relativt stor exponering mot), dels mer skog, vilket uppskattas. Därtill tillkommer Husqvarna, Indutrade samt Essity (bild 1 = Lundbergs. Bild 2 = Industrivärden). Då jag redan äger diverse fastighetsbolag, såsom Castellum, samt Spiltan, som har det snart noterade KlaraBo, Bonäsudden, P&E Fastigheter samt Amhult2 finns det mycket som talar emot att ta in Lundbergs.

En stor del av Lundbergs historiska avkastning beror på Indutrade, som har haft en fenomenal utveckling. Detta är viktigt att beakta när den historiska (total)avkastningen studeras. Just Indutrade är ett bolag jag på ett eller ett annat sätt skulle vilja äga, men givet nuvarande värdering tar det emot att köpa det som enskilt innehav.

Jag går med tron att herr Lundberg kommer att slå samman de båda investmentbolagen när han slutligen väljer att tacka för sig. Dels korsägandet, dels hans maktambitioner talar för detta. Just sistnämnda är något jag är kluven till, men fakta visar ändå att han är duktig på att skapa en bra (totalavkastning) över en lång tid.

Det finns mycket mer att skriva om de båda investmentbolagen i allmänhet, men Lundbergsföretagen i synnerhet. Emellertid ämnar jag ej skriva en bok (om detta, iaf.). Frågan som ställs till dig: Vilka för- respektive nackdelar finns för mig att bygga en position i Lundbergs, som när detta skrivs handlas kring sin substans. Jag är medveten om att jag istället kan addera enskilda innehav från Lundbers, emn att ta in Indutrade på dessa nivåer... nej.