Kortsiktig sparkvot

Jag fick igår en fråga om vad som är en rimlig "kortsiktig sparkvot". Först förstod jag inte riktigt vad en kortsiktig sparkvot var, och sen när jag fattade det förstod jag att jag att jag omöjligt skulle kunna ge något vettigt svar. Det blev lite som den klassiska frågan om längden på ett snöre.

Med kortsiktig sparkvot menades alltså i det här fallet sparande på 6-12 månaders sikt. Till exempelvis en resa, bröllop eller inköp av dyrare pryl. Frågeställaren var ute efter något i stil med tumregeln att man bör spara 10% av lönen i ett långsiktigt sparande på börsen så kanske man kunde sikta på 10% i ett kortsiktigt sparande på sparkonto för denna typ av grejer som inte låg så långt bort i tid att börsen var lämplig plats att spara på.

Att man inte ska stoppa in pengar man ska använda om 6-12 månader på börsen håller jag helt med om. Däremot skulle jag egentligen inte kalla pengar man stoppar undan för till exempel nästa sommars semester för ett sparande. I alla fall inte i den betydelsen att man på något sätt ska blanda ihop det med sparkvot och det långsiktiga sparandet. Missförstå mig rätt, att stoppa undan pengar och planera för att det kommer större utgifter i sommar i form av en resa eller ny cykel är toppen och helt nödvändigt så man inte står där och behöver sälja fonder till resan eller köpa cykeln på avbetalning. Men det är enligt mig inte något riktigt sparande utan bara en form av ojämnt fördelade kostnader över årets månader.

Men hur kan jag påstå att den som stoppar in 1 000 kr i månaden på ett sparkonto inte sparar pengar? Låt mig ta några exempel. En person köper en plankstek och starköl på lokala haket för 189 kr varje fredag. En annan äter blodpudding för 9 kr varje fredag och stoppar undan 180 kr. Efter ett halvår finns det 5 000 kr på kontot och då blir det ett besök på stans finaste restaurang med vinpaket och hela fadderullan för dessa 5000 kr. De har gjort helt olika prioriteringar men lagt lika mycket pengar på mat och dryck. Och maten och drycken ska ses som konsumtion oavsett om den sprids upp på 26 eller 1 tillfälle.

Eller som i fallet med resor. En familj stoppar undan 4 000 kr i månaden och åker sen på en semester för 48 000 kr en gång om året medan en annan familj åker iväg och gör något varje helg för knappa tusenlappen. Inget är rätt eller fel, man gör det som ger mest glädje och värde. Men vilket alternativ man väljer kommer inte på något sätt påverka ens långsiktiga ekonomi och pengarna kommer heller aldrig ge någon avkastning att tala om och jobba till din fördel.

Så om man stoppar undan pengar några månader och sen köper något större eller om man konsumerar pengarna löpande är inget som jag tycker att det går att ge några råd kring.

Ett rimligt sätt tycker jag är att dela upp det i följande steg som man tar i tur och ordning:
1. Pengar kommer i i form av tex lön.
2. Sätt av pengar till ett långsiktigt sparande. Hitta en sparkvot och sätt in pengar på börsen och låt de stanna där länge. En bra grundregel är att spara minst 10% av nettolönen. 10% av lönen kommer ge dig stora möjligheter senare i livet om du bara är uthållig och "aldrig" låter bli att göra insättningen direkt efter lönen kommer in. Kan du spara 40% av lönen eller ännu mer tar det inte många år innan det får enorm påverkan på dina möjligheter att styra ditt eget liv.
3. Betala det som är nödvändigt som räkningar, mat och boende.
4. Sätt av pengar till sånt du vill göra om några veckor, månader eller enstaka år. Lämpligtvis på ett sparkonto.
5. Spendera det som blir över på vad du vill. Men fundera på om du inte vissa månader har råd att sätta in en skvätt extra enligt punkt 2 och 4 ovan om det ger mer värde än slentrianköp av smågrejer bara för att du råkar ha pengar kvar på kontot när nästa lön närmar sig.

För vår del ligger både pengar till resor och bilbyte i punkt 4 ovan. Detta ser vi som en löpande räkning som kommer varje månad och inte som ett sparande.

Håller ni med eller tycker ni man kan prata om sparkvot på pengar som stoppas undan för kortsiktigt sparande och som ska spenderas det närmaste året? Har lyxkrogspersonen ovan ett högre sparande än planksteksmannen?