Miljonärsskatt

De senaste dagarna har både Miljöpartiet och Socialdemokraterna gått ut med att de vill höja skatterna (ja inte för pensionärerna då antar jag, för där fick vi ju senast i söndagens Agenda höra att man skulle sänka skatten). Rent taktiskt förstår jag inte riktigt tanken nu när det finns två ganska jämnstarka block, även om det är lite oklart vilka partier som ingår i vilket block. Lösningen för både höger och vänster måste ju vara att komma åt de tveksamma personerna i mitten för att bli största blocket inte att MP och S ska sno röster från V. Men men, vi släpper det rent taktiska.

Det har väl heller inte varit solklart med några detaljer men saker som nämnts har varit progressiv fastighetsskatt, progressiv kapitalskatt, högre skatt på kapital, högre skatt för "de rikaste", högre skatt för högavlönade och "miljonärsskatt". Som lågavlönad mångmiljonär vet jag inte riktigt var på skalan jag hamnar. Och jag lägger inte så mycket energi på att oroa mig för hur en högre ISK-skatt skulle slå mot just mig och min plan att kunna leva på kapitalet utan att behöva jobba. Jag gillar läget och anpassar mig till de aktuella reglerna. Och kan konstatera att jag lyckats ganska bra med att anpassa mig till de nu rådande reglerna där jag kombinerar låg skatt på kapital med att vara låginkomsttagare och därmed betala låg skatt även på mitt arbete.

Att ha ett fint men relativt billigt hus med lågt bolån, en pott med pengar och möjligheten att jobba lite gör att man klarar nästan allt. Högre fastighetsskatt slår inte så hårt på ett hus för 3 miljoner, med lågt bolån gör det inget om ränteavdraget eventuellt någon gång skulle minskas, kan man via lite extrajobb vara lite flexibel med uttaget av pengar och ta ut 3% istället för 4% räcker det till 1 procentenhet högre kapitalskatt och att skatten ska höjas på arbete för de som tjänar 10 000 kr i månaden känns avlägset.

För det är trots allt så att trots en 8 siffrig portfölj, universitetsutbildningar, villa och tjänstepension så är den största tillgången i vårt hushåll vetskapen om att vi klarar oss bra på att leva två personer på 25 000 kr i månaden. Att trivas med ett enkelt och bekymmersfritt liv där man lägger mycket tid på att röra sig med kroppen som motor i naturen kan ingen politikern någonsin beskatta bort.