Olika normallägen
Jag vill börja med att tacka er läsare för ert engagemang på slutet. Ofta brukar aktiviteten på bloggen gå ner lite under sommaren men ni fortsätter att läsa och flera inlägg i rad har nu över 20 kommentarer vilket så klart är jättekul. Det blir roligare att blogga och även att läsa bloggen tror jag. Dessutom öppnar en hög aktivitet upp för att jag kan skriva om ämnen där jag själv inte alltid har någon bestämd åsikt utan snarare öppna upp för diskussion med hjälp av era erfarenheter i kommentarsfältet. Ni är också många som hör av er med mail med förslag på ämnen, frågor eller andra mer personliga kommentarer. Fortsätt gärna med det bloggmiljonaren@hotmail.com är adressen och jag svarar på (nästan) alla mail.
På tal om mail fick jag en reflektion den vägen som jag tycker var träffsäker och intressant. Det handlade om förra inlägget och hur mycket en vanlig familj kunde spara en månad. Mailskrivaren och hennes familj hade tidigare spenderat hela lönen varje månad men för några år sen ställt om till ett väldigt högt sparande. Omställningen skedde väldigt drastiskt genom att kapa en mängd kostnader från ett kvartal till nästa som jag förstod det. För att sen leva extremt sparsamt under ett år och därefter sakta men säkert lägga tillbaka viss konsumtion man saknat. Tanken var att "nollställa systemet" och inte utgå ifrån att några kostnader var nödvändiga utan att istället verkligen prova att leva utan dem och sen ta tillbaka det som behövdes.
Det här är så klart en ganska radikal grej att kapa kostnader på tiotusentals kronor i månaden mer eller mindre över en natt. Men tanken på att börja om från noll och sen lägga på vissa kostnader fick mig att tänka på hur olika man kan se på det här med konsumtion. Om vi tänker två familjer som både tjänar 40 000 kr i månaden efter skatt.
Den ena familjen har boendekostnad på 7 000 kr i månaden, övriga räkningar på 3 000 och vet att de kan klara sig på 4 000 kr i månaden för mat och har 6 000 kr i kostnad för övrigt. Detta summerar till 20 000 kr. Sen kan de lägga på lite tillfälliga kostnader som de gör aktiva val för. När det blir en kampanj på en streamingtjänst köper de 3 månader för priset av 2 och kollar på allt de vill och säger sen upp prenumerationen. Snart kommer nytt erbjudande på en annan tjänst där det finns massa nya program som de inte sett. När de går ut på resturang för 1 200 kr ser de det som en något kul som de aktivt lägger till och njuter av det, kanske går de på restuarang om ett par veckor igen eller så väntar de till nästa månad. Någon i familjen vill fixa naglarna inför en fest och lägger efter ok från övriga familjen 500 kr på det osv. Totalt kanske månaden landar på 26 000 kr vilket ger ett sparande på 14 000 kr. De lägger 6 000 kr på övrigt varje månad och har nu dessutom unnat sig grejer för ytterligare 6 000 kr just den här månaden. Det känns ganska lyxigt men samtidigt är ju ett sparande på 14 000 kr riktigt bra.
Den andra familjen som också har inkomster på totalt 40 000 kr i månaden brukar göra av med 42 000 kr vilket gör att kreditkorten är maxade och det även finns ett blacolån som ligger och kostar lite pengar varje månad. De kommer på att de vill börja spara 4 000 kr i månaden istället för att gå 2 000 kr back. På något sätt måste alltså 6 000 kr i månaden hittas. Pappan i hushållet tänker att han kanske kan ha måtlåda 3 dagar i veckan och räknar ut att han då kan spara 70 kr per måltid vilket betyder nästan 1 000 kr i månaden i besparing. En rätt stor uppoffring tycker han det känns som och ändå saknas fortfarande 5 000. Mamman i familjen tränar med PT en gång i veckan. Kanske kan hon gå ner på ett pass varannan vecka och träna själv varannan vecka? Det blir en tusenlapp i månaden i besparing, men risken finns nu att hon hoppar över att träna varannan vecka när hon inte har någon tid bokad med PTn. Jaja 1 000 kr till per månad sparat och bara 4 000 kr kvar. De har nu både Spotify, Netflix och Viaplay och det blir en stor diskussion som slutar i bråk när man ska enas om vilken av dessa tre som ska sägas upp. Allt för att spara en hundralapp och komma ner till att "bara" ha 3 900 kr kvar att hitta besparing på. De inser att de måste hitta större poster, men både att sälja sommarstugan och gå från två bilar till en känns som för stor uppoffring. De kommer fram till att spara 4 000 kr i månaden fick stanna vid en dröm. Kan han bara hänga i med matlådan och hon att träna själv varannan vecka så kan de kanske komma ner på plus minus noll och slippa nya blacolån i alla fall.
Poängen med dessa påhittade familjer är att konsumtionen kan kännas väldigt olika beroende på vilket håll man kommer ifrån. Om det normala är en dag där man inte gör av med några pengar förutom det nödvändiga kan ett paket Ballerinakex (köpta på kampanj på Ö&B för 10 kr) vid ett stopp vid en sjö på en skogspromenad kännas lyxigt. Kommer man från andra hållet så känns det istället som en stor uppoffring att gå från en latte till en bryggkaffe (för 28 istället för 38 kr) när man stannar till för en take away på Espresse House på vägen hem från shoppingrundan. Och när kex för 10 kr kan kännas lite lyxigt blir det väldigt mycket lyx för 5 000 kr i månaden. Precis så kände jag när vi för några år sedan ökade våra kostnader från runt 15 000 kr till runt 20 000 kr i månaden.