Epistemisk tillit
Inom psykologi, men även andra humanistiska vetskaper, talas det om epistemisk tillit, något som tycks ha blivit allt mer viktigt i tider där vi lever i såväl en fysisk som digital värld och där allt både kan, och som ofta också görs, ifrågasättas. Epistemisk tillit, eller epistemisk förtroende, avser den tillit eller förtroende som en person har för andras kunskap och pålitlighet när det gäller att förvärva kunskap. Det handlar om att lita på att information och kunskap som delas med dig av andra är korrekt och pålitlig.
Epistemisk tillit är en viktig faktor i mänsklig kommunikation och inlärning, eftersom vi ofta inte kan självständigt verifiera all information vi tar emot. Det innebär att vi förlitar oss på andra och deras pålitlighet när vi försöker förstå och förvärva ny kunskap. Tilliten till den äldre mannan/kvinnan vid lägerelden var essentiell för att stammen mer skulle ta ett steg framåt, än vice versa.
Motsatsen – epistemisk misstro – är således när vi inte känner en tilltro till källa X och dennes hävdanden. Ju mer du upplever dig ha denna mot alla och alla, desto mer av en ö kommer du att bli. Du kommer varken lita på staten eller på familjen. Kanske finner du din enda tillit hos en användare på Darknet eller dylikt? Upprepa detta med allt fler individer och en ökad misstro och samhället kommer att röra sig än mer mot ett sådant där oikofobi mer är legio än dess motsats. Vidare finns risken att det siakapas många, många små läger som i värsta fall kommer hamna i konflikt med varandra, det vill säga exakt de ingredienser som inte behövs för en gemensam, samhällelig positiv utveckling. Såklart är motsatta åsikter viktiga för utveckling – kritiskt förhållningssätt skall alltid appliceras, men det är skillnad på kritiskt förhållningssätt och att jämt tillika ständigt hävda att ”fake news” råder, när motsatsen är såväl vetenskapligt som objektivt bevisad.
Jag är mer verksam på twitter än på andra sociala medier. Instagram kan jag då och då besöka, men jag har aldrig fastnat för konceptet. Dessutom tycker jag att det mer ofta än sällan tycks vara ”hjärta och vad duktig du är”-attityd till allt och inget. En ”analys” av en användare kan vara att ”Axfood äger Hemköp, Willys och Tempo. Bolaget har en direktavkastning om X % och har delat ut i Y år. Vi kommer alltid behöva mat och således är Axfood ett tryggt innehav. Jag köper”. För en sådan ”analys”, gärna komponerad med en stapel på utdelningshistoriken (men ej utdelningsandel, vinster, fritt kassaflöde, marginaler eller dylikt), en uppmaning att fortsätta följa profilen för mer tips och inspiration, femtioelva emojis med hjärta, solsken, smiley et cetera tycks nämndas följarskara bli eld och lågor.
Jag vet att jag överdriver, men detta är min upplevelse. Tämligen lite substans, om än inklätt med en relativt tilltalande förpackning med ett foto här, ett citat där och så vidare. Kanske bli någon kränkt av mina ord baserade på de upplevelser jag har? Om så är fallet finns formuläret för klagomål tillgängligt hos allas vår pappa.
Utifrån detta, men även det faktum att flera profiler på Instagram kör(de) med olika dolda samarbeten med ett bolag för att få andra att investera. Bland annat tog Douglas och Albin upp det i det näst senaste poddavsnittet i deras relativt nya podd Finansfokus, dels har Carl-Henrik Söderberg, förr på Aktiespararna men nu marknadsanalytiker på IG, kritiserat konceptet och hur okunniga/oinsatta småsparare blir lurade och drabbade. Det intressanta är hur de profiler som varit ansvariga för spridningen om det himmelska bolaget X och dess potential har lyckats skapa en epistemisk tillit – hur och varför har de lyckats?
I den postmoderna värld vi lever i och i takt med sociala mediers expansion, men också tillkomsten av a.i. för såväl text som bild och montage blir det än mer utmanande om vem/vad man ska tro på. Vem/vilka/vad och varför? Litar du på Dagens Industri? Placeras nyhetsredaktion? Profil X på twitter, eller någon annan sociala media? Någon blogg/bloggare? Varför och varför inte? Vad krävs för att du ska få en epistemisk tillit?