Låt oss tala om Akelius
Något bättre, om än att det återstår minst 8–9 veckor innan frakturen i höger överarm är läkt. I veckan som kommer ska ny röntgen genomföras och då får jag reda på om armen läker rätt. Om inte ökar sannolikheten för operation. För mig är det sak samma så länge resultatet blir detsamma – en fullt fungerande högerarm.
Som ofta i fall likt dessa slås man av hur fina och vackra vänner samt släktingar man har. Flera har hört av sig och frågat om jag behöver hjälp med allt från veckohandling till tvätt med mera. Ännu har ingen erbjudit sig att hjälpa med att arbeta med projekt X, men kanske kommer det också…
I veckan blev det klart att den utpräglade kapitalisten, av Börspodden kallad ”Darth Vader”, Roger Akelius köper Mellby Gårds andel i friskolekoncernen Academedia. Bara köpet i sig kan ses som en sorts sensation givet att utbildning är tämligen långt från den sektor, fastigheter, Rogga (väljer detta namn, då hans efternamn och bolagsnamn – Akelius – är detsamma och det kan lätt bli missförstånd) är mer van med. Genast blev det löpsedlar om utdelningsstopp, vilket Rogga förespråkar då han vill investera allt i verksamheten och med det skapa ett bättre aktieägarvärde.
Beträffande Rogga och walk the talk har jag inte så mycket tilltro om. Vi kommer alla ihåg hur han i oktober 2022 sade att han ”tror att fastighetsaktier är billigare om 3 år” och därefter gick och köpte Castellum. Han är ett imponerande rovdjur på den savann vi kallar ”börsen”. Han har kapitalet, slugheten, erfarenheten, modet men framför allt förmågan att vara pardon- och villkorslös (aka. känslokall) när det gäller. Om detta blev Rutger Armhult väl medveten om. Rogga har en näsa för affärer och hans jakt på vinst ska varken negligeras eller underskattas. Ytterligare ett exempel på det är hur snabbt han gjorde rockader i Castellums ledning samt initierade en nyemission. Största vinnare på den? Såklart han själv! Game. Set. Match.
När Rogga intervjuades i Sveriges Radio i torsdags sade han något annat som fick mig, i rollen som lärare, att reagera mer än då jag läste om hans kommunikation om ett eventuellt utdelningsstopp. Förutom att hävda att dagens skolor är ”gamla kvarlevor likt vore de militärskolor från Tyskland” och att ”mycket av undervisningen varit tämligen oförändrad de senaste 4000 åren” lyfte han fram att klasser skall krympas och att lärare skall ha cirka sex elever i sina undervisningsgrupper. På gymnasiet är idag snittet strax kring 30 elever per klass och i de största finns upp till 33 stycken. Jag tror det finns få som inte vill ha mindre klasser, då det är svårt att möta alla elevers enskilda behov, anpassa efter de särskilda stöd som vissa behöver, följa upp och diskutera med kollegor, chefer, EHT-team et cetera. Och detta är bara i en klass. Jobbar du motsvarande en heltidstjänst som lärare har du ofta 5–6 kurser, vilket betyder 5-6 klasser. Har du tur är det samma klass i två av dessa, men det är inte alltid det är gällande. Således kan en lärare, allt som allt, ha cirka 150 elever.
Det finns en anledning till att ”mycket av undervisningen varit tämligen oförändrad de senaste 4000 åren” då den har gjort att vi som ras har avancerat. Berättelser vid lägerelden för 10 000 år sedan har övergått till ren och skär katederundervisning, då det bevisligen och enligt forskning fungerar. Finns det något annat, mer bra pedagogiskt knep? Absolut, men ännu trumfar inget en mer ”strikt” undervisning för stora klasser. Det flera ungdomar idag har svårt med är att repetera, traggla glosor och multiplikationstabell med mera då de är uppvuxna med att allt ska gå snabbt och vara tämligen smärtfritt tillika friktionslöst. Därtill ska belöningen komma ”nu”, likt vore allt ett spel.
Det finns många bra pedagogiska metoder och allt är inte katederundervisning. Som lärare är det viktigt att anpassa efter klassens konstellation och även vara lyhörd till samt reflektera och utvärdera vad som fungerar. Det pedagogiska yrket är lika komplext som så lätt många tror det vara. Lär en SFI-elev, nyss hitkommen från Eritrea, verbet ”är” och hur det används. Nej – de kan ej engelska (eller något annat språk) och du kan ej tigrinja.
Idag har Academedia cirka 100 000 elever och 18 000 lärare. Ska Sex elever per lärare nås krävas många nya anställningar, vilket kommer att kosta samt pressa den redan pressade marginalen för koncernen.
Utöver ovan tycks Rogga gå med en sort världsfrånvänd bild hur en skola sköts och ska skötas. Förstå mig rätt, för jag tror att han/utomstående kan komma in med nya perspektiv och bidra med bra tankar för de idag verksamma. Nämnda riskerar annars att fastna i sin egen bubbla om vad som är bra och fungerar samt vice versa. Emellertid går det inte att ”bara sådär” stöpa om skolväsendet oavsett om det är en privat skolform som Academedia är. Skollagen, styrdokumenten med mera ska följas av alla skolformer – allt annat är ett lagbrott. Att förändra dessa är att betrakta som en Herkulesuppgift och det kommer ej gå snabbt.
Vidare diskuterar Rogga att han vill ha privatfinansierade skolor där de rika får betala allt för sina barn. Allt annat lika kommer det leda till en ökad segregation och ökade klassklyftor. Barn och ungdomar från socioekonomiska starka familjer kommer ha såväl pengar som stöttning av sina utbildade föräldrar medan övriga - pöbeln – lämnas kvar i de kommunala skolorna. Vart kommer de bästa lärarna att vilja arbeta? Där det är små klasser, duktiga och motiverade elever som får hjälp med läxor etc. av sina familjer, eller i mer utsatta områden där vice versa är gällande? Slå ut detta på flera generationer och utvecklingen kan bli förödande, vilket jag skrivit lite om tidigare.
Jag välkomnar Roggas insteg i debatten, men ställer mig frågande till om allt han vill uppnå kommer att ske under hans livstid. Därtill är det viktigt att inga eventuella förändringar sker innan de verkligen stötts och blötts i syfte att hela (skol)Sverige ska bli vinnare.