Livsmedelsbolag

Under 2022 var livsmedelsbolag relativa vinnare. Det är inte svårt att förstå då de tillhandahåller en för människans överlevnad essentiell tjänst. Jag är den första att erkänna samt skriva under på att jag inte skulle klara av att själv jaga ett vildsvin. Måhända kan jag fiska och plocka bär, nötter och så vidare, men tiden för detta finns inte. I en dystopisk värld där ingen eller få av oss har arbete att gå till så visst; då finns tid och vilja, men så länge jag kan köpa de råvaror jag önskar över disk väljer jag det framför att själv jaga/fånga det.

Jag har aldrig investerat i Axfood, främst för att de alltid har varit högt värderade. Jag förstår varför den höga värderingen har funnits, för det är ett innehav inte nog så tacksamt för de som mer vill skydda än kreatinkrydda sitt kapital, men ändå få en viss uppsida via framför allt stigande utdelningar. Jag hade absolut varit en intressant för ett delägarskap om aktien handlats på mer, såväl bildligt som bokstavligt menat, aptitliga nivåer. 

Istället har jag en exponering mot livsmedelssektorn i allmänhet, men just fysiska och digitala butiksnät i synnerhet via nederländska Ahold Delhaize. Jag tog min första position i oktober 2020 och har sedan dess ökat vid tre tillfällen, senast i början av maj 2021. Bolagets syfte i min portfölj är detsamma som det jag ovan skrev om Axfood – att skydda samt tillhandahålla passiva kassaflöden i form av utdelningar. Man kan se innehavet som en sorts krockkudde, om än att de likt en krockkudde ej kan garantera en hundraprocentig säkerhet.

Jag finner bolagets ledning vara tämligen kompentent, för även om de verkar i en mycket konkurrensutsatt bransch har de lyckats finna såväl tillväxt som besparingar. Vad jag även uppskattar att se är de frekventa återköpen av egna aktier. Som ett exempel fanns det 1 238 miljoner utomstående aktier vid utgången av Q1 2018. Per senaste rapport är antalet nere på 995 miljoner, en minskning motsvarande 19,6 %!

Jag har under det senaste året letat efter fler bolag verksamma i samma sektor. Såklart var de första bolagen som jag läste på om de klassiska, såsom WalMart, Kroger, Costco, Carrefour, för att nämna några av flera. Visst är samtliga av dessa fina bolag, men de värderas också därefter och inte sällan har jag bedömt premien vara för hög. Absolut – bra bolag tenderar vara just det och således kommer de handlas upp i takt med den lilla, om än långsiktigt starka, tillväxten. Dock är jag inte beredd att kasta pärlor efter svin.

Under hösten 2022 hittade jag ytterligare ett bolag som om inte var billigt, så åtminstone mindre dyrt – kanadensiska North West Company. Bolaget har rötter tillbaka så tidigt som 1668 och erbjuder det som alla ovan nämnda bolag gör, det vill säga livsmedel- och hushållsprodukter, trädgårdsredskap och kläder. Man har en stark position i Kanada, men utmanas såklart av till exempel WallMart, Costco med flera.

Det är inga siffror som får ögonbrynen att nå stratosfären, men relativt det faktum om sektor/bransch är tillräckligt lockande. Nedan siffror, som för omsättning, vinst, eget kapital samt fritt kassaflöde visar snittillväxten och de gällande marginalerna de historiska snitten, är från den alltid så essentiella och uppskattade tjänsten Börsdata.

Beträffande kassa, skuld och soliditet håller sig bolaget till ett historiskt snitt; vid vissa perioder aktiverar man krediter för investeringar, medan man vid andra amorterar nämnda.

Nedan siffror avser ett snitt.

Det är, som tidigare skrivits, en tråkig och konkurrensutsatt sektor där det handlar om hundradels marginaler. Det räcker med att slå upp (host!) Aftonbladet eller någon annan blaska för att se hur intressenterna slåss om kunderna. Bolagen är också relativt mogna och således är de mer för att dela ut än för att återinvestera. Beträffande utdelningar handlas NWC till en direktavkastning motsvarande cirka 4 %. Utdelningstillväxten är inte imponerande, men den finns där. De senaste tre, fem, sju samt tio åren har den vuxit med 4,1 %, 3,1 %, 3,1 % respektive 3,7 %. Beträffande utdelningsandeln delar man just nu ut 58 % av vinsten, medan siffran för det fria kassaflödet är 91 %. Det är högt, men även historiskt har bolaget legat på dessa nivåer.

Ett tråkigt bolag med en stark, ja näst intill dominerande position på sin geografi som erbjuder essentiella tjänster och produkter. Det är torkande målarfärg, vilket jag inte har några som helst problem med. För att ta del av denna torkande färg måste jag betala ett P/E om 15,6 och EV/EBIT om 12,5. Det är lite under det historiska snittet mätt sju och tio år tillbaka, men det rör sig icke om några stora differenser.

När detta inlägg publiceras äger jag inga aktier, men ämnar fortsätta ha bolaget på min bevakningslista. Just nu finner jag andra bolag vara något mer intressanta.

Äger du North West Company?