SBB berör
I förrgår, fredagen den 28 april, kom SBB med sin första kvartalsrapport för räkenskapsåret 2023. Denna föregicks av en kommunikation i vilken marknaden kunde läsa om att bolaget önskar göra en företrädesemission av D-aktier om 2,63 miljarder kronor. I bland annat Dagens Industri kunde vi läsa att såväl Ilija Batljan som Sven-Olof Johansson, Arvid Svensson och Lennart Schuss ingått teckningsantåganden om cirka 430 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 16,3 procent av nämnda företrädesemission.
Syftet med företrädesemissionen är, enligt kommunikationen, att stärka SBB:s kreditvärde (i.e. credit rating), så att de kan få så bra lånevillkor som möjligt – något som inte bara har varit viktigt det senaste året, utan också bedöms vara (minst) lika viktigt framgent. Det sista delägarna i SBB vill se är dels minskande värden, dels stigande räntor som tillsammans kryddas mindre medel att förhålla sig till tagna lån och obligationer. För att få ett lån/ställa ut en obligation då kommer vara allt annat än lätt om man inte är beredd att acceptera höga avgifter.
Vidare gör många tolkningen att det även handlar om storägares möjligheter att kunna finansiera sina egna, såväl privata som via holdingbolag e.d. lån. Dagens Industri har varit i kontakt med flera banktjänstemän, varav ingen vill uttala sig offentligt; ”Det är ingen bank som vill att utdelning ska gå (genomföras, min. kommentar), men utan kassaflöde in till Ilija Batljan Invest måste han tvångssälja aktier och säg vad du vill, men han är ändå viktig att ha med – än så länge, i alla fall.” Den konspiratoriska kanske hävdar att tidningen ej varit i kontakt med någon, utan att allt är iscensatt för att skapa än mer press på SBB och dess aktieägare. Om så är fallet väcks frågan vad tidningen vinner på det, för mig veterligen står de ej med på blankningslistan.
Tillsammans med rapporten, som innehåll både vatten och vin, men mest vatten, fick det såväl skribenter på Dagens Industri som twitter, facebook och Placera-forumet att slå bakut. I den positiva vågskålen ökade, relativt analytikernas estimat, bolagets driftnetto, medan förvaltningsresultatet minskade. Även hyresintäkterna minskade, från tidigare 1 831 miljoner kronor till 1 725 miljoner kronor, vilket dock var lite högre än de estimerade 1 722 miljoner kronorna. Som om minskat driftnetto och minskade hyresintäkter inte var nog, tvingades SBB:s ledning också skriva ned värdena på sina fastigheter. Summan som skrevs av? 2 332 miljarder kronor.
Jag skrev ovan att skribenter slog bakut. Dagens Industris skribent, Rickard Bråse, uttalande sig i tidningens ”Di TV” och skrev senare under dagen en artikel. Författaren fick genast utstå hat på flera sociala plattformar, inte minst twitter. Ömsom var det att han var en ”idiot”, ömsom att han var ”… världens största clown”. Vidare såg jag en profil som ställde den (retoriska, skall tilläggas) frågan om fallet inte var som så att Bråse haft en tuff uppväxt och om inte finanstwitterkollektivet skulle starta en insamling till honom.
Jag förstår att aktier skapar känslostormar och att man som delägare har mer lätt att ta det som skrivs om ens innehav på ett mer personligt plan, likväl är det viktigt att man inte låter känslorna styra. När andra skriver negativt om de bolag jag äger försöker jag alltid se på dem utifrån ett tacksamhetsperspektiv; ”Tack att du vill delge mig med dina tankar, åsikter och beräkningar, ty de möjliggör för mig att ställa dem mot mina egna och min egen investeringstes för att se om de/den håller.” Det kan låta som en sorts utopisk, drömskt skildring, men jag har under flera år tränat att applicera detta förhållningssätt. Likt ett mynt har två sidor har även skrivelse/uttalande X det för dessa mottagare.
”I disapprove of what you say, but I will defend to the death your right to say it”.
Inget i livet är antingen svart eller vitt och samma gäller på börsen. Allt är relativt, för annars skulle EHT vara en sanning lika mycket som Aftonbladet aldrig kommer sluta vänstervridna ledartexter (på tal om ledare vill jag rekommendera Torun Nilssons, ledarskribent på Dagens Industri, senaste – Socialdemokraternas notslagi driver populismen).
Istället för att både ta andras texter och utlåtanden personligt skall man eftersträva att läsa samt lyssna med så objektiva ögon tillika öron som möjligt. Jag säger inte att det är lätt, men det ändrar ej faktum. Om man låter känslorna styra är risken stor att investeringarna tar skada och är inte syftet att nå så hög avkastning som möjligt?
Munhugg är acceptabelt och bör förekomma, men det ska vara respektfullt. Även om man ej delar samma åsikter och slutsatser finns ingen anledning att, på ett personligt plan, idiotförklara den andra. När det sker är det tragiskt för alla parter, för högst sannolikt kommer det inte leda till något som ens är i närheten av ett ”produktivt” samtal, snarare ett kontraproduktivt sådant. Vidare är det också tråkigt och ledsamt att se vuxna(?) människor bete sig på detta sätt. Beror det på att det är över Internet och att flera, inga nämnda och inga utpekanden, agerar som anonyma? Ingen aning, men det ska inte spela någon roll.
Läs och lyssna. Använd sedan det du läser och hör och testa det mot dina tester och dina beräkningar. Håller det? Om ”ja”, så bemöta ”fakta” med ”fakta”. Håller det inte? Se vad du kan ta med från motparten och använd det. De som i dagarna har öst ur sig kritik mot Bråse, men även andra som ställer sig kritiska till SBB och deras förehavanden, kan istället för att starta insamlingar till nämnda skribent, skriva och presentera siffror/uträkningar som slår hål på densammas, således siffror vs. Siffror; uträkningar vs. Uträkningar. Det om något skulle inte bara bidra till en mer produktiv diskussion, utan också till att fokus är där fokus ska vara, nämligen på bolaget och dess räkenskaper.
Beatrice Hall sa det på ett mycket bra tillika klokt sätt. ”I disapprove of what you say, but I will defend to the death your right to say it”.