Norsk förmögenhetsskatt
Jag fick ett tips från en läsare om Sveriges Radios program Konflikt där ett avsnitt handlade om norska miljardärer som lackat ur på förmögenhetsskatten och flyttat till Schweiz. Du hittar avsnittet här.
Förmögenhetsskatten i Norge är 1,1% och tas ut på förmögenheter på över 1,7 miljoner norska kronor. Höjningen av förmögenhetsskatten skedde dessutom i kombination med lite hårda uttalanden från bland annat LO-ledaren som sa “att de rika står i skuld till vanligt folk och nu är det payback time”. Vilket så klart kan irritera några som likt Leif Östling undrar vad fan de får för pengarna när de redan innan höjningen betalar 10-100 gånger per skatt i kronor per år än genomsnittet.
Jag har haft lite svårt att hitta hur den övriga beskattningen på tex aktieutdelning ser ut så jag har svårt att avgöra om argumentet att man måste sälja tillgångar varje år för att ha råd med skatten stämmer för en verksamhet eller aktieportfölj som direktavkastar tex 3%. Men spontant borde det bli över 1% kvar efter skatt på utdelning och förmögenhetsskatt dvs minst 10 miljoner om året att leva på för en miljardär med låga 3% årligt kassaflöde från sin förmögenhet. Tänker man sig en avkastning på 6-10% om året bör det absolut vara möjligt att behålla familjens förmögenhet över generationer trots förmögenhetsskatten. Så när vissa egentligen inte verkar helt nöjda med att de “tvingades" flytta och helst skulle bott kvar i Norge om det hade “varit möjligt” så känns det lite som de krånglat till det för sig själva och skjutit sig själva i foten.
Att miljardärer säger att pengar inte riktigt är samma sak efter att man passerat 100 miljoner har jag hört flera gånger. Dvs det blir mera ett kvitto på framgång och någon form av poäng i ett spel snarare än köpkraft för saker man behöver i livet. Och kanske har vi svaret här?
För den som är driven och vill fortsätta bygga sitt företag utan att behöva sälja av lite vare år för att betala skatt när förmögenheten passerat 5 miljarder handlar det inte om att få mer köpkraft eller om man har råd med skatten eller inte. Utan då har det blivit en tävling där poängsystemet är pengarna och man vill klättra på listan över Europas rikaste. Precis som om marathonlöpare från Norge fick springa med 3 kg viktväst på friidrotts-VM skulle känna sig orättvist behandlade. Någon som nöjer sig med raska promenader några gånger i veckan tycker däremot inte att det är något att klaga på eftersom de ändå kan springa på 2:30 vilket är snabbare än någon egentligen behöver. Men när några norrmän då flyttar och slipper viktvästen är det svårt att motivera sig och träna vidare inför OS nästa år med vetskapen att du själv fortfarande ska ha västen på dig.