Min Yield on Cost på Investor 2,4%

Jag gillar siffror och beräkningar och har därför gjort ett Google-ark för att följa utvecklingen i mina innehav. I arket behöver jag egentligen bara fylla i min genomsnittliga inköpskurs och årets utdelning. Resten sköter formlerna automatiskt, bland annat beräkningen av avkastning och Yield on Cost (YoC). Aktuella aktiekurser hämtas i realtid via Google Finance.
Mitt Google-ark är öppet och går att ladda ner för den som vill använda det och anpassa det efter sina egna innehav. En viss kunskap i Excel/Google Sheets kan dock vara bra att ha om man vill göra egna ändringar.
Men innan jag går in på själva arket tänkte jag försöka förklara vad Yield on Cost egentligen innebär. Jag har skrivit om detta flera gånger tidigare på bloggen, även om kvaliteten på de gamla inläggen kanske inte är den bästa. Det kan ändå vara intressant att lyfta ämnet igen.
Vad är Yield on Cost?
Yield on Cost (YoC) är ett mått som används för att se hur stor dagens utdelning är i förhållande till det pris du ursprungligen betalade för aktien.
För en utdelningsinvesterare tycker jag att YoC framför allt är intressant eftersom det visar hur en investering har utvecklats över tid när det gäller utdelningstillväxt. Ju mer utdelningen har ökat sedan du köpte aktien, desto högre blir din Yield on Cost.
Det innebär också att två personer kan äga samma aktie men ha helt olika YoC, beroende på när de köpte sina aktier och vilken inköpskurs de hade.
Jag ser därför YoC mer som ett uppföljningsmått än som ett verktyg för investeringsanalys eller beslut om framtida köp. Det säger egentligen ingenting om huruvida aktien är attraktiv att köpa idag. Däremot kan det vara ett intressant sätt att se hur bra en tidigare investering har utvecklats, framför allt ur ett utdelningsperspektiv.
Det finns även flera bra videor på YouTube som illustrerar begreppet Yield on Cost på ett pedagogiskt sätt.
Ett exempel med Investor
Ett av mina innehav är Investor, som jag har ägt under en längre tid. Där ligger min Yield on Cost idag på 2,41 %, medan den aktuella direktavkastningen ligger på omkring 1,48 %.
Skillnaden visar tydligt att utdelningen har vuxit sedan jag köpte aktien.
För att göra det ännu tydligare kan vi ta ett förenklat exempel.
Anta att du köpte Investor för 200 kronor i slutet av 2023. Hur många aktier du köpte spelar ingen roll i det här exemplet. Det enda vi behöver veta är din inköpskurs och dagens utdelning.
Om utdelningen som betalas ut under 2026 är 5,60 kronor per aktie, blir beräkningen:
Yield on Cost = dagens utdelning / ursprunglig inköpskurs
5,60 / 200 = 2,8 %
Din Yield on Cost är alltså 2,8 %.
Det kan jämföras med dagens direktavkastning på ungefär 1,49 %.
Varför är det en skillnad?
Jo, eftersom utdelningen har ökat sedan du köpte aktien. Dagens direktavkastning utgår från dagens aktiekurs, medan Yield on Cost utgår från din ursprungliga inköpskurs.
Det är just det jag tycker är intressant med YoC. Som utdelningsinvesterare kan man följa hur den egna investeringen utvecklas över tid och se vilken effekt utdelningstillväxten faktiskt får på den ursprungliga investeringen.
Det är också därför YoC kan bli betydligt högre för ett innehav som man har ägt länge och där bolaget kontinuerligt har höjt utdelningen.
För mig blir det helt enkelt ännu ett sätt att följa utvecklingen i portföljen – inte för att avgöra vad jag ska köpa imorgon, utan för att se hur mina tidigare investeringar har utvecklats.
