Uppmaning till svenska politiker
Snälla söta rara politiker, vet ni om att man kan sänka kostnader?
Vi försöker hålla oss undan från politik här på bloggen men ibland blir det svårt. Ni som absolut inte vill läsa om politik, och då särskilt ekonomisk sådan, kan sluta läsa nu och komma tillbaka till bloggen i morgon.
Vi som är förhållandevis intresserade av ekonomi och företagande kan inte låta bli att se hur det står till med vårt land. Vi har världens högsta skatter (eller bland de allra högsta i varje fall) och trots det lyckas vi med konststycket att vara bland de sämsta länderna i Europa på att erbjuda invånarna och skattebetalarna de tjänster de betalar för via skattesedeln. Det finns otaliga exempel på hur andra länder har bättre förutsättningar trots lägre skatter. Titta bara på pensionsåldern i många av våra EU-grannländer. Grekland, Italien och Spanien har lägre skatter och lägre pensionsålder. Tysklands sjukvård levererar 823 sjukhusplatser per 100.000 invånare. Samma siffra för Sverige är 254 och placerar oss på sista plats i EU. Siffrorna är några år gamla men det lär inte blivit bättre sedan dess.
Ovanstående är bara några få exempel på vilken dålig service Sverige levererar tillbaka till sina skattebetalare och vi kunde gjort listan mycket mycket längre men det är inte det det här inlägget är tänkt att handla om.
Vår åsikt är att de skatter som tas in i konungariket Sverige utan problem skulle kunna räcka till en extremt hög social standard om politikerna bara hade använt pengarna rätt och varit lite sparsamma. Som det ser ut idag strör vi pengar över hela världen. Ingen har väl missat hur vi betalar bistånd till Rwanda för att sedan se Rwanda använda hundratals miljoner till att sponsra Arsenals fotbollslag. Vidare betalar vi som bor i Göteborg lön till 250 st kommunalanställda kommunikatörer. Vad i hela världen kan behöva kommuniceras till den grad? I Sverige har vi ca 4.800 personer i fängelse plus ett mindre antal i häkte. Detta är såklart för lite för ett land med ökande befolkning och kriminalitet men det är inte det vi ska diskutera här utan vi ska fokusera på kostnaden. Kostnaden för kriminalvården är skrämmande 9,7 miljarder. 9,7 miljarder för 4.800 personer är ganska dyrt per person det. Samtidigt har polisen en budget på 25 miljarder. Sida har ganska exakt dubbla den summan att röra sig med varje år för att göra en lite jämförelse. Sjukvården i Sverige kostar 500 miljarder men uppenbarligen räcker inte den intäkten för att leverera vård i samma klass som man kan förvänta sig.
Hela problemet är enligt oss att politiker har en helt skev bild av hur man ska komma till rätta med ekonomiska problem eller ekonomiska svårigheter. Enligt politiker verkar det enda sättet vara att höja skatten och ta in mer pengar från den lilla del av befolkningen (ca 30 % av invånarna) som arbetar och betalar skatt. Vi vill därför ge ett tips till er som jobbar inom politiken:
DET GÅR ÄVEN ATT MINSKA KOSTNADER! Denna åtgärd har samma effekt som att öka skatten och den innebär sannolikt även att ni får fler röster i nästa val. Win-win med andra ord.
Att begreppen minska kostnader verkar okänt bland våra politiker är enligt oss verkligen oroväckande och de få gånger någon gör jämförelser likt de vi gjort ovan möts de allt som oftast av svaret ”man kan inte ställa grupper mot varandra”. Vi vet inte om det stämmer men man borde i alla fall kunna ställa kostnader mot varandra och prioritera vad som är ”nice” och vad som är ”needs”. Enligt oss är konst för maskar och hus för möss tydliga nice medan en fungerande poliskår är tydliga needs. Samma sak gäller för övrigt Sidas anslag, det är mer av ett nice än ett needs. I alla fall när man har förorter som brinner och polis och sjukvård som går på knäna.
Det är dags för en politik som vågar skära kostnader istället för att bara skrika på skattehöjningar och det gäller tyvärr alla politiska partier. Det verkar ha blivit en sanning inom politiken att det inte går att sänka några kostnader och det måste ändras!
Läs mer om skatter och ekonomiskt politik
Skönt att utsugaren Leif Östlund lämnar sina uppdrag - hoppas han lämnar landet! (obs ironi)