Intervju med Patrik Wahlén

I veckan hörde jag av mig till Patrik Wahlén, grundare och ordförande i Volati. Jag har följt honom länge och beundrar sättet han skapar aktieägarvärde, men också för hans genomtänkta och viktiga tweets om allt från litteratur till politik. Att han hejar på Arsenal drar tyvärr ned helhetsbehållningen, men jag ska inte ge mig an att tävla i den svenska nationalsporten (att klaga). Det faktum att jag hörde av mig på torsdagen, den 29/4, och fick svar redan samma dag och under kommande fredag (detta samtidigt som bolaget hade sin årsstämma) vittnar om en person som verkligen ställer upp för sina investerare. Jag vill rikta ett stort tack till Patrik och för er som ej följer honom, eller Volati, är det en stark rekommendation.

Volati har haft ett starkt år och står idag starkare än innan corona bröt ut. Det finns många anledningar till detta, b.la. fokuserad ledning och tydliga mål. Om du tillåter dig själv att tänka tillbaka på det senaste året – vad är de främsta saker som ni tar med er? Vilka nycklar hittade ni och vilka fällor kom ni dels att trampa på, dels att lära er av?
Jag mins så väl min första diskussion med Mårten och Andreas, VD och CFO på Volati. Jag var i Österrike på sportlov och vi nåddes av rapporter att några banker skulle sätta personal som varit utanför Sverige i karantän. Spontant tyckte jag att det var en överreaktion och att vi skulle följa utvecklingen noga men inte agera. Under kvällen slog det mig att jag tagit för lätt på signalerna. Att det fanns en uppenbar risk att detta skulle kunna bli en stor utmaning. Så på morgonen tog vi ett nytt telefonmöte för att starta upp arbetet med att förbereda vår organisation på de utmaningar som potentiellt låg framför oss. Så min första lärdom är att man skall agera snabbt.

Den första fasen av vårt arbete handlade om att få upp krismedvetenhet i våra bolag. Att få alla våra ledare att förbereda sig för olika scenarion. Min andra lärdom är att man behöver en robust styrmodell och inte minst duktiga ledare och medarbetare. Jag är väldigt stolt över hur våra bolag reagerade och den 31 mars 2020 skickade vi ett pressmeddelande med anledning av Corona och noterade att vi dittills sett mycket begränsade effekter på vår verksamhet.  Vi skrev också:

”I syfte att ha beredskap för eventuella kommande negativa avvikelser har Volati sedan cirka tre veckor arbetat systematiskt med åtgärder för att säkerställa hälsa och säkerhet, stärka likviditet samt trygga lönsamhet i koncernens verksamheter. Det finns också planer för hur affärsenheterna ska agera om situationen skulle försämras.”

En tredje lärdom från pandemin är viktigt av att ha ordning på balansräkningen. Går man in i en kris med för hög belåning och för dålig likviditet är risken stor att man drabbas hårt.

Belåning tycks vara något som är legio i såväl bolag som hos gemene man. En lagom sådan är inga fel, utan kan tvärtom vara bra. Emellertid visar fakta från såväl diverse myndigheter, såsom Kronofogden, att Sveriges befolknings skuldkvot ökar. Det tycks finnas en mentalitet att ”någon annan betalar” samt att ”det löser sig”. Är du rädd för att vi kommer ha en nationell kris inom 3-5 år vars främsta orsak är den unga generationen som har vuxit upp med allt från SMS-lån till kreditbetalningar?
Jag tycker Ray Dalio skrivit mycket klokt om skuldcykeln. Mycket tyder på att vi är i slutet på den långa skuldcykeln och att vi kommer behöver minska den totala skuldsättning genom en kombination av tillväxt, besparingar inflation och skuldavskrivningar. Det är oerhört viktigt att politiker och riksbanker klarar av den här utarmningen. Annars är risken stor för en ny kris. 

Ni ämnar dela ut Bokusgruppen – skall detta tolkas som att ni inte tror på affärsidén? Är böcker och framför allt fysiskt tryckta sådana något som är på utdöende?
Det kort svaren är Nej och Nej.

För det första så förändrar en utdelning av Bokusgruppen ingenting för oss som ägare. Vi äger idag Bokusgruppen via Volati och efter utdelningen kommer vi äga aktierna direkt.

Bokusgruppen är på många sätt ett missförstått bolag.  Omsättning har de senaste åren legat stabilt kring knappt 1,8 miljarder och EBITA stabilt strax över 80 miljoner. De digitala kanalerna växer och stod i Q1 för 54% av omsättningen. Det vi vill göra nu är accelerera satsningarna på omnikanal och ljudböcker samtidigt som vi succesivt öka EBITA-marginalerna från 4,5 till 6%

På tal om böcker är du, likt jag själv, en läsare. Jag ser ofta att du tweetar och rekommenderar diverse titlar från olika genrer, men framför allt faktarelaterade sådana. Vilka titlar har påverkat dig mest genom ditt liv och varför?

Att leva och verka till 100% av Stephen Covey – En bok som jag läste för första gången för mer än 30 år sedan. Jag återkommer fortfarande till de sju goda vanerna Covey beskriver

1. Var proaktiv

2. Börja med målet i sikte

3. Gör det viktigaste först

4. Tänk vinna/vinna

5. Försök först att förstå, sedan att bli förstådd

6. Skapa synergi

7. Vässa sågen

Man kan fundera på värdet av den här typen av råd, men för mig har det fungerat i många olika situationer. Om man tar det första rådet att vara proaktiv handlar det om att fokusera på det du kan påverka. Det är en princip jag tillämpade mycket under förra årets arbete med att hantera effekterna av Corona.

Påverkan av Robert B. Cialdini är nog den bok jag läst flest gånger näst efter mina Hjortfots pocket. Cialdini har påverkat mitt sätt tänka kring besluts, ledarskap, försäljning etc. Att förstå hur beslutsprocesser, egna och andras påverkas är helt central för så många delar av livet.

Att ha en preferensaktie har såväl sina för- som nackdelar. Allt fler, bland annat SBB och Akelius, har istället valt att använda sig av en D-aktie. Varför har ni valt att fortsätta med er preferensnotering? Därtill kan det redan nu finnas en oro hos vissa att ni ämnar lösa in den på 625 kr om fyra år (april 2025) – är denna oro befogad?
Preferensaktier är rätt använt en väldigt bra komponent i en genomtänkt kapitalstruktur. Jag är förvånad att inte fler bolag utanför fasatighetsektorn arbetar mer med sin finansiering. Ur ett bolagsperspektiv preferensaktier evigt kapital med ett lägre avkastningskrav än stamkapital. Det skapar därmed möjlighet till en större hävstång och en högre ROE. Som investerare är fördelen att du kan får en stabil och relativt hög avkastning till måttlig risk.  Vad gäller D-aktier så är det ett aktieslag som konturerats för att möjliggöra en högre kreditrating. Eftersom vi inte har ett behov av rating finns det ingen anledning för oss ta kostnader och arbete för att göra denna typ av förändring.

Vad gäller inlösen skall man som investerar självklart hålla koll på de i bolagsordningen reglerade möjligheterna för inlösen.

Du grundade Volati 2003 och har varit med på hela resan fram till idag. Du har således varit med i såväl lyckliga som mindre lyckliga tider och har även fått uppleva finanskrisen 2008-2009. Att påstå något annat än att du är erfaren vore en grov lögn. Att vara så erfaren är såklart en styrka och tillgång för dig själv samt bolaget, men finns inte en risk att du kan bli förblindad av ”hur vi alltid har gjort”? Hur lagar du för att alltid vara öppen, nytänkande och självkritisk?
Jag grundande Volati tillsammans med Kalle Perlhagen 2003. Vi sitter båda i styrelsen och är i högsta grad involverade i bolaget. Vårt fokus idag är det samma som 2003 - att skapa långsiktig värdetillväxt genom att förvärva och utveckla bolag. Vi vuxit vårt resultat mer än 30% per år sedan start 2003. Den tillväxt takten innebär att man blir dubbelt så stor på tre år. Skall man lyckas med det så måste man hela tiden utvecklas. Så även om vi i grunden gör samma sak så gör vi det på ett helt annorlunda sätt. De senaste 15 månaderna har vi tagit många steg för att förbereda Volati för nästa resa. Så parallellt med att vi hanterat Corona har vi förvärvat fem bolag, avyttrat två bolag och därmed avvecklat ett affärsområde, genomfört en extra utdelning på 800 miljoner, beslutat att dela ut Bokusgruppen, ökat självbestämmandet för Salix bl.a. genom att tillsätta en styrelse, bytt VD och rekryterat en ny CFO. Det finns absolut en risk att man stagnerar men än så länge klarar vi av att hålla uppe både tillväxt och förändringstakten.

 

Sannerligen en fantastisk insats! Har du/ni haft några förebilder för skapandet och byggande av bolaget? Detta kan vara såväl personer som andra bolag – vilka och varför?
Jag har tittat mycket på olika bolag och olika personer. Det viktiga är att skapa sin egen model för gör man som alla andra så går man samma avkastning  som alla andra. Vi har sökt inspiration från familjebolag, pe-bolag och investment bolag. Sedan har jag tittat mycket på investerare som Buffett, Munger, Marks mfl. Jag ser oss som en en mix av investerare och företagsbyggare.

 

Att ni dels förvärvar, dels delar ut (bolag) gör det svårt att kalla er för ”compunders” och på er egens hemsida samt i era rapporter tillika kommunikation presenterar ni er som en industrikoncern. Förvisso bara semantik, likväl finns några tydliga särdrag i envar begrepp. Compunders har ofta premievärdering och bolag såsom Indutrade, Hexagon, Embracer med flera har och fortsätter visa hur den ”svenska modellen” mer tycks vara en framgångssaga än dess antonym. Ser ni er själva som compunders? Om inte – varför?
Jag förstår att man vill etikettera bolag. Men bolagen du räknar upp är ganska olika. Det de har gemensamt är att de jobbar aktivt med förvärv. Men Hexagon har en väldigt spännande historik som kan lära sig mycket av. De var under en period ett väldigt spretigt konglomerat för att sedan successivt sälja och renodla. Man kan också se hur Berman & Beving som framgångsrikt delat upp sig ett antal gånger.

Vårt fokus är att skapa långsiktig värde tillväxt. Ibland kommer sker det bäst genom förvärv. Ibland genom att man säljer något eller spinner ut ett bolag.

 

Du är mycket aktiv på twitter, vilket jag ser som positivt. Finns det dock inte en risk att dina personliga åsikter kan ses som bolagets? Hur reflekterar du kring din närvaro på sociala medier och det som du skriver?
Att allt för många är allt för ängsliga. Vi behöver många röster och många perspektiv i samhällsdebatten.