kvantitativ analys

Inom finansvärlden går konceptet kvantitativ analys att betrakta som den del av den fundamentala analysen som hänger sig åt mätbara data som kan uttryckas i siffror. Den grundläggande premissen är att objektiva bedömningar och prognoser på den finansiella marknaden ska kunna göras med kvantitativa data som grund. Den som ägnar sig åt kvantitativ analys kompilerar och använder sig av kvantitativa data för att fatta investeringsbeslut och kan exempelvis använda aktiekurser, finansiella rapporter och nyhetsflöden som datakällor.

Ofta betraktas den kvantitativa analysen som ett vitalt komplement till den kvalitativa analysen (läs mer om kvalitativ analys på Tradevenue här: [insert länk]) och vice versa eftersom de båda har sina erkända styrkor och svagheter. Däremot finns det gånger då den kvantitativa analysen i mycket stor utsträckning driver aktörers investeringsbeslut. Till exempel är kvantitativ aktieanalys särskilt populär inom hedgefonder där sofistikerade datorprogram används för att fatta snabba handelsbeslut automatiskt. 

Liksom nämnt ovan utgör en kvantitativ analys en del av den fundamentala aktieanalysen (den andra delen utgörs av den så kallade kvalitativa analysen). Den fundamentala analysen bortser från aktiens historiska kursutveckling och fokuserar istället på att ta reda på aktiens faktiska värde. Detta görs genom att dels studera den externa miljön, dels genom att analysera bolagets interna förutsättningar för långsiktig lönsamhet. Den kvantitativa analysen utgör den del av den fundamentala analysen som går att uttryckas i rena siffror. Data rörande saker som bolagets omsättning och kostnader vävs in i den kvantitativa analysen och bidrar till att ta fram allmänt vedertagna nyckeltal (se underrubriken kvantitativa faktorer – några vanliga nyckeltal). I den kvantitativa analysen finns således inget utrymme för subjektivitet, siffrorna talar sitt tydliga språk.

I generella termer kan kvantitativa data beskrivas som data vars värde går att uttrycka i siffror. Kvantitativa data är således objektiva i den bemärkelse att tolkningsutrymmet dukar under mot en entydig definition av informationens innebörd. Detta till skillnad från kvalitativa data, som inte går att mäta på samma sätt och som ofta innehar ett unikt värde hos observatören. Börsnoterade bolag redovisar sina resultat på kvartals- och årsbasis och i en finansiell kontext blir definitionen av kvantitativa data något mer snäv. Kopplat till aktiemarknaden och investeringar i publika bolag syftar orden “kvantitativa data” i regel till bolagens räkenskaper och aktivitet i deras aktiepris. I resultaträkningen återfinns exempelvis omsättning, försäljningskostnader och årets resultat, som alla går att betrakta som kvantitativ data. Dessa kan i sin tur användas för att räkna ut värdet på allmänt vedertagna nyckeltal som används för att göra analysen mer matnyttig för gemene person. 

För att kunna utvärdera olika aktier och fatta investeringsbeslut använder man sig av olika mått inom den kvantitativa analysen, som går att koka ned till så kallade nyckeltal. Dessa nyckeltal är utformade för att ge en heltäckande bild av aktien och ämnar beskriva aspekter som prestanda, prisrörelse och känslighet mot förändringar i den externa miljön. Nedan nämns några av de faktorer och nyckeltal som nätmäklaren Nordnet (tre nyckeltal att hålla koll på) framhåller som särskilt viktiga i en kvantitativ analys. Nyckeltalen anges i listor ihop med deras tillhörande formler.

Vinstmått – visar lönsamheten i bolaget genom räntabilitet på eget kapital  

• Vinst/eget kapital (return on equity) = nettovinst/eget kapital
  Mäter bolagets lönsamhet i förhållande till det egna kapitalet och visar således hur effektivt bolaget är i att generera vinst åt sina ägare.
• Vinst/totalt kapital (return on assets) = nettovinst/(eget kapital + skulder)
  Mäter bolagets lönsamhet i förhållande till dess tillgångar. Detta visar hur effektivt företaget utnyttjar sina egna tillgångar för att generera vinst.
• Vinst/sysselsatt kapital (return on capital employed) = (rörelseresultat + finansiella intäkter) / (Ek + räntebärande skulder + minoritetsägande)
  Mäter bolagets lönsamhet i förhållande till det totala kapitalet, både eget och lånat. Detta visar hur väl bolaget nyttjar sitt investerade kapital för att generera vinst.
   

Kursnivåmått – visar marknadens värdering av bolaget

• Price/earnings (P/E tal) = aktiekurs/vinst per aktie
  Mäter förhållandet mellan aktiepriset och vinsten som aktien genererar. Måttet används för att visa hur mycket investerare är villiga att betala per krona i vinst.
• Price/sales (P/S tal) = aktiekurs/omsättning per aktie
  Visar förhållandet mellan aktiepriset och bolagets intäkter per aktie. Detta ger en bild av hur högt aktien värderas i relation till bolagets försäljning.
• Price/book value (P/EK tal) = aktiekurs/eget kapital per aktie
  Mäter förhållandet mellan aktiepriset och bolagets egna kapital per aktie och har som funktion att värdera aktien i förhållande till bolagets nettoförmögenhet.

Utdelningsmått – visar ledigt uttryckt hur ”generös” aktien är

• Direktavkastning = aktieutdelning per aktie/aktuell aktiekurs
  Visar det årliga utdelningsbeloppet per aktie genom aktiekursen och ger därigenom en indikation på hur stor avkastning i form av utdelning en investerare kan förvänta sig genom att äga aktien.
• Utdelningsandel = aktieutdelning per aktie/vinst per aktie
  Visar förhållandet mellan utdelningen per aktie och bolagets vinst per aktie. Detta visar hur stor del av vinsten som delas ut till aktieägarna och kan lite ledigt uttryckas som ett mått på generositet.
• Utdelningstillväxt = utdelning i år/utdelning förra året
  Mäter förändringar i bolagets utdelningar över tid och ger således en indikation om hur framtida utdelningsnivåer till aktieägarna kan se ut.
   

Denna lista utgör bara några exempel på nyckeltal som syftar till att reflektera det värde som genereras inom ett bolag. Därtill lyfter man ofta fram nyckeltal med stark koppling till bolagets omsättning så som EBITDA, EBIT, EBT och årets resultat. Nyckeltalen fyller en viktig funktion inom den kvantitativa analysen eftersom de underlättar jämförande mellan olika bolag och deras finansiella välmående. Samtidigt ska det nämnas att man bör ha andra faktorer, däribland bolagens mognadsgrad, i beaktning eftersom dessa kan påverka bolagets finanser. Att ett ungt och växande bolag visar upp negativa resultat behöver exempelvis inte vara lika alarmerande som om ett äldre, mer väletablerat bolag gör detsamma.

Många nätmäklare och banker erbjuder tips om hur du ska gå tillväga när du vill analysera en aktie, däribland Avanza. På undersidan ”Vad är fundamental analys?” ger Avanza en grundläggande introduktion till den fundamentala analysen och introducerar bland annat investeraren till guldkornen i bolagens årsredovisning. Matnyttigt innehåll såsom vad som egentligen kommuniceras i resultat- och balansräkningen och kassaflödesanalysen täcks, vilket ger en bra grund för den som vill kunna fylla ut sina egna fundamentala analyser med en rigid kvantitativ analys.

För att själv kunna genomföra en fundamental analys kan man börja bekanta sig med de datakällor som anses centrala i sammanhanget – bolagets räkenskaper och dess aktiekurs. Företag – vare sig de är börsnoterade eller ej – släpper bokslut med jämna mellanrum och i dessa dokument kan man utvinna viktiga numeriska insikter (såsom värdet på ovan nämnda nyckeltal). Med dessa som grund kan sedan logiska bedömningar göras om företagets nuvarande lönsamhet och dess framtidsutsikter. Om analysen mynnar ut i bedömningen att bolagets aktie är värd mer än det pris som speglas på marknaden är detta en köpsignal. Detta tillvägagångssätt fungerar även på andra värdepapper.

En kvantitativ analys görs för att kunna skaffa sig en bild av en akties (eller annan tillgångs) underliggande värde. Det vill säga, analysen används som metod för att kunna identifiera ett investeringstillfälle. Om man utifrån sin kvantitativa analys, eller i kombination med andra analyser så som en kvalitativ och/eller teknisk analys, kommer fram till att värdet på aktien i själva verket är högre än dess rapporterade marknadsvärde talar detta för att en investering bör övervägas.

När det kommer till den kvantitativa analysen i en fundamental analys kan man framhäva vissa komparativa fördelar. Den allra tydligaste är förmodligen att den erbjuder tydlighet i investeringsanalyser. Siffrorna talar sitt tydliga språk och bidrar med en objektiv grund som går att bygga vidare på i senare skeden av analysen. Därtill kan nyckeltalen, som utgör en viktig del av den kvantitativa analysen, framhävas som en inneboende fördel. Med hjälp av dessa kan investerare nämligen sluta upp kring en gemensam språkapparat och lätt jämföra olika investeringsalternativ med liknande attribut.

Om man ser till inneboende svagheter i den kvantitativa analysen är det svårt att inte låta bli att nämna att dess största styrka även kan fungera som en svaghet. Att den kvantitativa analysen enbart grundar sig på siffror gör att man kan kritisera den för att sakna djup och sakna nyanser som många menar tillkommer genom den kvalitativa analysen. Därför argumenteras det ofta för att en analys blir som starkast genom att innehålla både kvantitativa och kvalitativa element. Det är exempelvis ingen slump att en fundamental analys efterfrågar båda delarna.