Hedra arvet

Jag fick ett mail från en läsare som hade hört en podcast där arv diskuterades och begreppet "hedra arvet" hade kommit på tal. Nu har jag själv inte hört podden i fråga så jag får mer utgå från mailets frågeställning. Det handlar alltså om ifall man ska ta hänsyn till föräldrarnas vilja kring vad man ska göra med arvet och ta den diskussionen innan föräldrarna dör. Tex att man får ärva 150 000 kr per syskon och att man då ska åka på en resa ihop alla familjer till Australien för att de döda föräldrara hade velat det. Istället för att alla syskon skaffar sig en eget spabad som de sitter i bakom sina radhus på var sitt håll, och de döda föräldrarna som hatade att bada spabad.

Själv är jag lite skeptisk till hela grejen med arv. Grundproblemet tycker jag är två:

1. Att vi historiskt blivit rikare och rikare för varje generation. Det vill säga arv har fram till idag fungerat så att några som lever på en lägre materiell standard har avstått konsumtion för att senare skicka pengarna till några som lever på en högre standard. Dvs några avstod att byta från svart vit tv till färg tv under fem år för att spara pengar som sedan ärvs så att nästa generation kan låta hela familjen byta ut fullt fungerande mobiltelefoner som är 9 månader gamla eftersom det kommit en ny modell.

2. Många får ärva pengar när de är så gamla att de redan har allt de behöver. Man kanske har slitit i många år med lägre lön, försökt få ihop pengar till första bostaden, föräldraledighet och barn som bor hemma. Sen 10 år efter att barnen flyttat ut, man har fått upp lönen och man sålt stora villan med plats för fem personer och köpt en lägenhet för två. Då helt plötsligt får man lagom till 60 årsdagen ärva pengar som man egentligen inte behöver. Vilket gör att man bara sitter på pengarna i 30 år och sen skickar vidare de till en ny generaton som inte heller behöver pengarna när de fyllt 60 år.

Nu generaliserar jag lite kring ovanstående baserat på min egen omgivning i form av medelklassfamiljer som äger sitt eget boende med föräldrar som också jobbat och ägt sitt boende. Jag vet att alla inte har pengar i överflöd när de fyller 60, men just i min omgivning har jag få exempel på personer som har det dåligt ställt vid 65 samtidigt som föräldrarna dör vid 90 med en massa pengar.

Men så över till frågan. Är det vettigt att prata med sina föräldrar när de börjar bli gamla och fråga om föräldrarna har några önskemål om vad ett eventuellt arv spenderas på?

Och det blir så klart en fråga om tyckande och inte hårda fakta. Men personligen tycker jag det låter helt idiotiskt. En av mina viktigaste grundprinciper när det kommer till pengar är att man alltid ska värdera olika sakers värde vs kostnad. Nästan ingen kan köpa allt, men nästan alla kan köpa det som de verkligen prioriterar. Det vill säga ekonomi handlar för mig om att prioritera och göra aktiva val. Och det gäller avsett hur mycket eller lite pengar man har även om nivån på besluten kan röra allt ifrån tält/vandrarhem eller köpa en yact/flyga till rymden. Att alltid fundera på om något är värt sitt pris eller om man skulle kunna göra något annat som tillförde mer värde för samma peng. 4-sjärnigt hotell på semestern plus ett par nya längdskidor eller 5-stjärnigt hotell på semestern och köra vidare med gamla repiga skidorna? Lite starkare motor på nya bilen eller lite svagare motor plus en ny TV och Netflix i tre år? En middag på stan eller middag hemma och kunna köpa aktier för 500 kr? Bo lite större och jobba till 65 eller bo lite mindre och sluta jobba vid 60?

Att då gå emot det som känns rationellt och mest värde enligt synsättet ovan helt plötsligt och göra något som inte ger mest värde till en själv bara för att en död person hade gjort en annan prioritering tycker jag låter idiotiskt. Om man jobbat och gnetat ihop pengarna eller får en klumpsumma man inte räknat med tycker jag inte påverkar grundtanken. Pengarna ska användas där de ger störst värde för den som äger pengarna. 

Om föräldrarna vill att alla syskon åker till Australien ihop hoppas jag att de bjuder på en resa dit och åker med själva också medan de fortfarande lever.