
Taggar
Fullbevakade bolag
- Se fullbevakad bolagspresentation
Electra utvecklar, äger och driver IT-intensiva och kostnadseffektiva koncept inom varuförsörjning, distribution, IT och detaljhandel i Norden. De erbjuder kundanpassade lösningar och färdiga koncept som skapar förutsättning för lönsamhet i både egen och kundernas värdekedja.
Electra är organiserat i två affärsområden – Electra Retail och Electra Logistik & IT. Konkurrensen inom varje affärsområde är stor, men de båda affärsområdena har också många beröringspunkter på kund- och leverantörssidan som tillsammans gynnar bolaget och dess kunder...
- Se fullbevakad bolagspresentation
SpectrumOne är en pionjär inom förädlad sms- och onlinemarknadsföring som skapar bättre kundrelationer. Med sofistikerade marknadsföringslösningar genererar SpectrumOne, ökad lojalitet och värdefulla insikter om kundpreferenser åt sina samarbetspartners.
- Se fullbevakad bolagspresentation
Fastator är Sveriges enda börsnoterade investmentbolag specialiserat på fastighetssektorn. Bolaget investerar i entreprenörsdrivna företag med koppling till fastighetsbranschen. Genom ett aktivt ägarskap, där Fastator bidrar med kapital, fastighetsexpertis och kompetens i frågor som rör finansiering, hjälper bolaget företag att nå sin fulla tillväxtpotential. Fastator investerar i både noterade och onoterade bolag med en ägarandel om i regel lägst 10 och högst 50 procent. I regel investerar bolaget minst 50 MSEK per investering.

När jag nyligen skrev om Volati preferensaktie fick jag en fråga från en läsare om hur det egentligen funkar med preferensaktier och varför bolagen ger ut en sån. Frågeställaren menade att det för att välskött bolag måste gå att låna pengar billigare än till 6-7% på annat sätt än att ge ut en preferensaktie. En preferensaktie är alltså någon typ av mellanting mellan en vanlig aktie och ett lån. Bolaget kommer först betala sina lån, sen efter det betalar man en fast förutbestämd utdelning på preferensaktien och först efter det får man betala utdelning på de vanliga stamaktierna.
Svaret jag gav var att tack vare att preferensaktien ses som eget kapital så kan företaget komplettera preffen med andra lån och få en rimlig totalkostnad på lånet. Om vi tar ett fastighetsbolag som ett exempel eftersom preffar är vanligast bland fastighetesbolagen. Man ger ut en preferensaktie med 7% ränta som tillför bolaget 100 miljoner. Sen går man till banken och säger att man vill köpa en fastighet för 300 miljoner och vill låna 200 miljoner, för de lånet betalar man 2% ränta. Bolaget får då 7 miljoner i kostnad för preferensutdelning (7% av 100 miljoner) och 4 miljoner i räntekostnad för lånet (2% på 200 miljoner). På totala 300 miljoner betyder det 11 miljoner om året dvs 3,6% i total kostnad.
Många hävdar då att preferensaktier är ett dåligt alternativ för oss som sparare. Eftersom det ger det "sämsta av två världar" dvs att man får risken i en vanlig aktie i och med att man står efter de som lånat ut pengar i kön om det skiter sig men heller inte får uppsidan som stamaktieägarna får om det går riktigt bra. Men då tycker jag man glömmer bort alternativet att det varken skiter sig totalt eller går riktigt bra. Att det går helt ok alltså, vilket är rätt vanligt. Bolag tuffar på och sätter var 3e år upp fantastiska mål om framtiden som sen inte riktigt visar sig gå att uppfylla, men det blir heller ingen katastrof. I ett sånt läge kan många gånger preferensaktieägarna vara vinnarna som får sin fasta utdelning på 6-7% kvartal efter kvartal, medan stamaktieägarna drömmer om lyftet som ska komma i framtiden. Eller att marknaden ska förstå vilket fantastiskt bolag det här är och ge "en rättvis värdering".
På tal om detta ämne så skrev Patrik Wahlén som är ordförande i Volati lite på Twitter igår. Eftersom jag vet att ni är många som läser bloggen men inte har Twitter så klistrar jag in det här. Så får ni ett exempel på hur bolagen själva tänker kring det här med preferensaktier.
Inte riktigt lika enkelt i verkligheten som med mitt exempel ovan om att skaffa 300 miljoner för att köpa en fastighet, men jag tror ni kan hänga med ändå. I mitt påhittade exempel hade det så klart varit bäst att låna alla 300 miljoner på banken, men det hade inte banken gått med på. I fallet med Volati skulle de kunna ta ett lån eller ge ut en obligation på 1 miljard för att lösa preffen, men anser det ändå inte attraktivt. Trots att det alltså skulle spara uppskattningsvis 44 miljoner om året. Eftersom man anser sig kunna hitta bättre saker att göra för miljarden på annat håll.
Hittar de inget bra att köpa för 1 miljard tror jag ändå inte vi ska utesluta helt att preffen blir inlöst (vilket gör att man de närmaste åren får runt 12% extra förutom utdelningarna fram till eventuell inlösen). Men det är min personliga gissning. Läser man ovanstående antyds ju inte att preffen övervägs att lösas in.
Nu lovar jag att inte skriva fler inlägg om Volati Pref på ett tag. Men att jag fick en fråga om hur det funkade samtidigt som Patrik twittrade intressant gjorde att jag inte kunde låta bli.
spännande, speciellt som jag inte använder twitter för egen del.
Som den Influencer du är så påverkar du ofta med dina inlägg, har inte kunnat låta bli att köpa en lite skvätt Voliati pref. Vill inte använda min egen cash då jag bygger buffert men har fullmakt på mina föräldrar depåer.
tur du inte skriver så mkt om konsumtion. Efter tråden om ”bästa köpen” så köpte jag trådlösa hörlurar, men hindrade mig i sista sekunden att köpa en robotdammsugare. Och fick för mig att mina inköp av förhållavis dyr ost var vettiga eftersom jag ventilerat detta i tråden.
Bra genomgång och resonemang kring preffar! Instämmer med dig om det är många som glömmer scenariot ”det tuffar på”.
Hur ställer du dig mot de allt mer populära D aktierna kontra pref? Ex att bolag för som Akelius.
Om preferensaktier är ett mellanting mellan obligationer och stamaktie är d-aktier ett mellanting mellan preferensaktier och stamaktier. Dvs ett steg upp på riskskalan jämfört med pref men med samma grund i fast utdelning.
Så vitt jag vet får man tex ingen ränta om utdelningen tillfälligt ställs in i d-aktier.
Därför bör man få lite högre utdelning på en d-aktie i bolag som har både pref och d. Men i tex Akelius där inte pref finns längre får man nöja sig med d och där är risken ändå låg tror jag.
Jag äger inga d-aktier.