16 Nov, 2021

Preffar vid högre ränta

Jag fick en fråga på mail som löd som följer:

Det vore intressant att få höra dina tankar kring att räntan kan stiga och hur det kan påverka just dina preferensaktier, risken för att de sjunker kraftigt i värde och att räntan stiger?Jag kommer få loss mycket pengar från inlösen av Ica och funderar på att köpa högutdelare som Akelius och Telia för pengarna så funderar på hur de står sig om räntan stiger.

Jag vill inte ge några tips just om Akelius och Telia men kan väl reflektera lite kring det här med preffar och D-aktier med fast utdelning om räntan skulle stiga.

I grunden brukar man ju förklara utdelningen på preffar enligt följande: Den riskfria räntan + en riskpremie (dvs att man vill få lite högre avkastning för att kompensera för risken) = direktavkastningen i en preferensaktie.

Dvs om riskfria räntan är 0% och man vill ha 6% extra ränta i riskpremie ska preferensaktien ge 6% i direktavkastning. Logiken blir ju då att om riskfria räntan stiger till 1% så bör man få 7% direktavkastning på preferensaktien om riskpremien är den samma. Eftersom utdelningen ligger fast kommer det innebära att aktiens pris måste gå ner med 15% för att utdelningen ska stiga från 6% till 7%. Det här slår ju så klart rätt hårt mot avkastningen då det tar över 2 år att få tillbaka dessa 15% i form av utdelning.

Nu tror jag verkligheten är lite mer komplicerad än så. Precis som att frågan om man ska binda sin boränta så handlar det egentligen inte om man tror att räntan ska gå upp eller ner i framtiden. Utan det handlar om ifall man tror att räntan ska gå upp eller ner mer än vad bankens ränteanalytiker tror. För den förväntade förändringen av räntan är redan inbakad i dagens pris.

Om den riskfria räntan är 1% om 5 år och den stiger dit i jämn och fin takt och i precis den förväntade takten som marknaden förutspådde, så är det inte säkert att preferensaktierna måste falla med 15% i pris. I dagens runt 6% direktavkastning på preferensaktier i väldigt stabila bolag kanske är lite högre än vad den skulle vara om alla trodde riskfria räntan skulle vara 0% de närmaste 30 åren. Då kanske vi bara hade fått 4 eller 5% direktavkastning från aktierna i fråga. Och att det i kursen ligger en liten kudde i form av att de flesta förväntar sig att den riskfria räntan kan stiga sakta men säkert från dagens extremt låga nivå. Ingen skulle ju köpa en preferensaktie idag för 330 kr om vi visste att den troligtvis borde kosta 280 kr om 2 år, även om vi får 20 kr om året i utdelning.

Detta med den jämförelsevis höga akvastningen på preferensaktier och D-aktier är något jag hört från flera analytiker. Exempelvis Lannebos Fastighetsförvaltare i Sparpodden nr 410. Där tog man exemplet Sagax som på sin D-aktier betalar runt 6% medan nästa steg på riskskalan den icke säkerställda obligationen ger under 1%. Det är nog så att det i den riskpremie i form av 6% högre ränta på Sagax D jämfört med sparkontot eller 5% högre än obligationen framförallt ligger en kursrisk (som vi såg under tex pandemin där många preffar och D-aktier gick ner med övriga börsen) snarare än risken att bolaget inte ska kunna betala sin utdelning på D-aktien. Dvs vi får lite extra betalt i form av utdelning för att kompensera för att vi vet inte till vilken kurs vi kan sälja aktien om låt säga 6 månader om vi plötsligt måste få loss pengarna.

Det är inte bara i allmänna börsfall som det finns en kursrisk. Skulle räntan stiga mer och snabbare än väntat så är det klart att det finns en kursrisk i preferensaktier och D-aktier med fast utdelning. Då får man visserligen lite plåster på såren i form av att man kan återinvestera utdelningen till högre direktavkastning. Så för den med mycket lång horisont så är aktiepriset inte lika avgörande, det viktiga är att bolaget tuffar på och kan betala den utlovade utdelning år ut och år in.

Något som kan vara mer intressant för den riktigt långsiktiga än att kursen skulle sjunka vid högre ränta är risken för en högre inflation. Jag vill exempelvis kunna plocka ut 4% av portföljens värde årligen. Här fungerar en aktie med 6% fast utdelning ganska bra i form av att man tar ut 4% och återinvesterar resterande 2%. På så sätt får man 2% fler aktier till nästa år och utdelningen stiger med 2% om året. Vilket funkar om inflationen ligger runt 2% och köpkraften behålls. Skulle däremot inflationen gå upp till låt säga 4% och hålla sig där uthålligt urholkas värdet på utdelningar rätt snabbt (eller så får man nöja sig med 2% årligt uttag och återinvestera hela 4%, men då pratar vi alltså om halverade utdelningar som vi kan ta ut för konsumtion).

TradeVenue
TradeVenue är en samlingsplats för investerare och noterade bolag. Vårt fokus är att främst uppmärksamma små- och medelstora bolag men ni finner givetvis även information om de största bolagen i Sverige. På denna hemsida kan ni ta del av aktietips, läsa uppdragsanalyser, blogginlägg och massvis av aktuella börsnyheter.