
Taggar
Fullbevakade bolag
- Se fullbevakad bolagspresentation
Fastator är Sveriges enda börsnoterade investmentbolag specialiserat på fastighetssektorn. Bolaget investerar i entreprenörsdrivna företag med koppling till fastighetsbranschen. Genom ett aktivt ägarskap, där Fastator bidrar med kapital, fastighetsexpertis och kompetens i frågor som rör finansiering, hjälper bolaget företag att nå sin fulla tillväxtpotential. Fastator investerar i både noterade och onoterade bolag med en ägarandel om i regel lägst 10 och högst 50 procent. I regel investerar bolaget minst 50 MSEK per investering.
- Se fullbevakad bolagspresentation
Fastpartner är ett börsnoterat fastighetsbolag som äger, förvaltar och utvecklar i huvudsak kommersiella fastigheter i Sveriges största befolkningscentrum. Med hyresgäster som täcker spannet från nystartade bolag och entreprenörer till några av Sveriges ledande och största industribolag skapar Fastpartner hållbara miljöer med god värdetillväxt.
- Se fullbevakad bolagspresentation
Nyfosa är ett opportunistiskt och transaktionsintensivt fastighetsbolag med ett fritt investeringsmandat. Fastighetsbeståndet består idag till övervägande del av kontors- och logistikfastigheter i svenska tillväxtkommuner men bolagets fria mandat gör att de varken är begränsade av fastighetskategori, region, transaktionsstorlek eller innehavstid.

Igår lade bloggaren Petrusko upp en länk på Twitter till ett inslag på SVT från i höstas där Sandra ”Framtidsfeministen” Bourbon berättade lite om sparande för tidig pension. Se klippet här OCH SE TILL ATT KOLLA PÅ KLIPPET FÖRST NU INNAN DU LÄSER VIDARE, ANNARS BLIR DET MENINGSLÖST.
Jag skrev en del om detta i samband med att klippet sändes men nu när det lyftes upp igen dök det upp lite frågor och kommentarer. Då siffrorna i klippet är lånade från min bok Miljonär innan 30 och pensionär innan 40 tänkte jag att jag kunde utveckla dessa tankar lite här.
Första frågan berörs flyktigt i klippet men jag tror det är lätt att missa svaret. Frågan är att det måste ju spela roll hur mycket man tjänar för hur snabb det går att spara ihop så man kan sluta jobba. Svaret här är både ja och nej. Självklart är det lättare att spara mycket pengar om man tjänar mycket, men hela tanken med uträkningen som Sandra visar i klippet är att man pratar om sparandet som en procent av lönen. Sen bygger uträkningen på att man ska fortsätta leva på samma nivå även efter att man har slutat jobba. En som tjänar mycket och sparar 60% av lönen varje månad behöver alltså spara ihop fler kronor än den som tjänar lite och sparar 60% av lönen varje månad. Eftersom hela uträkningen bygger på att man ska fortsätta leva på vad som motsvarar 40% av den tidigare lönen. Det gör att det tar lika lång tid att spara sig till ekonomisk frihet om man sparar en viss procent av lönen, oavsett lönenivå.
Andra frågan är hur uträkningen gått till. Jag räknade på lite olika sätt beroende på hur högt sparande man hade eftersom antalet år i arbetslivet och därmed år som pengarna ska räcka och inbetalningarna till allmänna pensionen blev så olika. Men på sparkvoter på 50% och uppåt där åren från jobbslut till vanlig pension blir många räknade jag med 8% totalavkastning räknat på 4% utdelning och 4% kurstillväxt årligen (samt 2% statslåneräntan och 0,25 courtage). När utdelningen per månad är lika stor som de pengar man gör av med varje månad kan man sluta jobba. Det betyder att utdelningen har god chans att stiga snabbare än inflationen, man aldrig behöver sälja någon aktie och att man under arbetsåren i alla fall jobbat ihop några tusenlappar i vanlig pension som kommer som en bonus på ålderns höst. Det ger tre lager av säkerhet. Men visst detta påminner om 4% regeln och den är inte 100% säker vid absolut varje tillfälle i framtiden, så vill man ha ytterligare ett lager av säkerhet kanske man ska vara beredd på att jobba några dagar per år även efter det officiella jobbslutet.
En tredje kommentar är att det är svårt att som Sandra gör i klippet säga att hon behöver exakt 4,8 miljoner någon gång där i framtiden för att kunna sluta jobba eftersom det ger 16 000 kr i månaden. Invändningen är om jag förstår det rätt att man omöjligt kan veta att man kommer leva ett bra liv för just 16 000 kr där i framtiden. Även om det är vad man lever på nu. Så är det givetvis men kalkylen som Sandra visade upp i SVT är samtidigt bara en grov bild av ungefär vad som krävs, för att visa att det kan vara möjligt att sluta jobba på 8-20 år med en vanlig svensk lön. För min egen del som sparade 70-80% av lönen under de flesta år jag jobbade skulle det enligt uträkningen räckt med 7-8 års arbete, men jag jobbade 13 år. Just för att jag inte ville leva på samma nivå resten av livet som under åren där jag sparade som mest. Man behöver helt enkelt inte bestämma exakt vilken dag om 8-20 år som man ska sluta jobba direkt när första kronan sparas, utan kan se uträkningen som inspiration och sen finjustera under livets gång. Lönen kanske stiger snabbare än beräknat men börsen går lite sämre än beräknat etc. Om man får fler barn än beräknat eller dyrare omkostnader kan man glädjas åt det sparande som redan är gjort som sen helt enkelt jobba ett tag längre än man först planerade och trodde skulle behövas.
Den fjärde och sista kommentaren är närbesläktad med den tredje. Vad händer om man 10 år efter att man slutat jobba helt plötsligt kommer på att man behöver 10 000 kr till varje månad. Då har man inte jobbat på 10 år och kanske inte är så attraktiv på arbetsmarknaden. Ja det kan säkert hända att kostnaderna går upp tex via en skilsmässa, men detta är ju inte något unikt för den som slutar jobba i förtid. Hur klarar sig den som jobbar heltid och gör av med hela lönen varje månad om kostnaderna helt plötsligt går upp med 10 000 kr i månaden. Att ha hela dagarna tillgängliga och många miljoner i kapital borde vara en rätt bra förutsättning om något oväntat som höjer kostnaderna inträffar. Även om man inte jobbat på några år.
Som jag skrivit många gånger tidigare. Ska man räkna med sämre avkastning än historien, högre omkostnader än man någonsin haft, att man ska få 4 oväntade barn när man fyller 50 och dessutom skilja sig ett par gånger så blir det svårt att våga ta steget och sluta jobba i förtid.
Alla dessa ”what if”. Ibland undrar jag om människor är rädda för frihet? För att citera bloggaren Mr.1500 angående frågan om vad som händer om hans pengar tar slut: ”my worst-case scenario is everyone else’s daily life. I can live with that”
Den enda invändning jag har beträffande det här med eventuellt skilsmässa osv är om hela frihetsmodellen bygger på att man är ett par (vilket jag tror inte är fallet för dig Mi30) så är man inte ekonomisk oberoende enligt min mening
Bra inlägg. Gissar att perspektivet på FIRE och vilka summor som behövs ändras ju äldre man blir, och kräver att man till exempel har insett sin egen dödlighet och förstått att 100 miljoners-förmögenheter i vilket fall som helst inte ligger i pipeline för de flesta av oss - det är således inte just DET scenariot som är alternativet till FIRE ;-) Visst, om du är 19 år och på hugget och din dröm är en egen helikopterplatta på taket - go for it! Tiden är din vän. Men är du en medelålders medelinkomstagare med villalån, billån, tacofredagar och en sparkvot på 10% så är det ganska märkligt att påstå att FIRE "inte går" eftersom man "ändå behöver" 50-100 miljoner för att få livet att gå runt. Det antyder en viss naivitet i förhållande till den framtid som faktiskt väntar de flesta av oss som pensionärer om vi inte sparar/investerar av eget initiativ. Det är nog ett tufft läge för de flesta 67-åringar att komma på att man "behöver" 10.000 kronor extra i månaden för att resa och hålla sig med nya bilar till exempel ;-) Jag tror knappast att FIRE-strävarna kommer ha ett sämre läge.