Summering av 2020

Jag hade en mycket stark avslutning på året, med +14% utveckling. Året som helhet, +165%, är så klart något i hästväg, och jag har svårt att se att man får uppleva något sånt här igen.

Fick en stark start på 2020 och den 22 feb var jag +13% och hade precis passerat mitt ATH, för tredje gången. Första gången jag nådde denna nivå var maj 2018, andra gången maj 2019 och nu feb 2020. Nästan en tvåårsperiod utan positiv utveckling. Jag var 30 000 kr från att passera min tredje miljon. Var det dags att nå nya höjder nu?

Det var det inte. Portföljen föll 37,5% från toppen till botten, ganska exakt 1,1 mkr från 2,97 till 1,87 mkr.

Och det var inte bara min portfölj som stod i full brand. Mitt företag, vars intäkter kommer från marknadsföring av en av de mest krisdrabbade branscherna, stod om möjligt i ännu större brand. Runt botten den 17 mars ringde kunderna på löpande band för att säga upp eller pausa sina avtal. Där och då kändes det som 70-80% av omsättningen skulle utplånas på bara någon månad eller två. Hade jag vetat på vilket sätt och hur länge corona skulle påverka mänskligheten så hade jag nog gissat ännu värre, 90%. Under våren bottnade vi dock på ett tapp runt 50%, tog oss tillbaka till -20% till i oktober, för att sen stänga året runt -35% pga andra vågen. Vi klarar oss, framför allt med de permitteringsstöd som erbjuds, men det är ett rejält hack i utvecklingen.

Åter till portföljen. Utöver kaoset i portföljen och företaget började folk dessutom prata om ras på bostadsmarknaden. Efter att ha bytt upp oss till en lite för ambitiös lägenhet på toppen 2017 stod vi med 9 mkr i lån och en hög belåningsgrad runt 75-80%.

Min strategi har alltid varit att ligga fullinvesterad. Att skita i allt som har med makro att göra.

Börsen ligger alltid före ”verkligheten”. Börsen började väl falla någon gång i slutet av februari. Jag höll mig lugn, har inga problem med nedgångar på 10, 20 eller till och med 30%. Det har hänt förr.

Så när väl mitt företag började påverkas, runt andra veckan i mars, så var portföljen redan -20%, vilket jag var lugn med. Men sen brakade det samman på företaget, samtidigt som portföljen fortsatte rasa ned till totalt -37,5% från toppen. Och så började alltså bostadsmarknaden skaka.

Jag hade alltid förberett mig för krascher liknande 2002 och 2008, dvs. finansiella kriser, som mest påverkar företagens värderingar och vissa specifika branscher (även om ekonomin i stort även påverkas i viss grad så klart). Inte att hela världen skulle stanna upp och gå in i lockdown.

Någon vecka efter att mitt företag hade börjat ”brinna” var det faktiskt jobbigt på riktigt. Man visste väldigt lite om corona och man hörde domedagsprofeter i vilket medie man än konsumerade. Tankarna rusade genom skallen: ”Vad gör jag om företaget, som jag drivit sedan gymnasiestudenten för 12 år sen, går i konkurs? När jag står med 9m i lån, i en lägenhet som kanske i värsta fall går ned i värde till ett par miljoner under belåningsvärdet? Och portföljen, som precis var värd 3 miljoner, kanske bara är värd några hundra tusen?”

Samtidigt på jobbet ska man hålla skenet uppe för de anställda samtidigt som man måste låta ett antal gå, vilket dessutom är det absolut värsta man måste göra som entreprenör enligt mig.

Allt som allt var det en stress jag varken hade upplevt tidigare eller på något sätt förberett mig på. Jag ska ärligt säga att jag var hyfsat nära på att sälja hela portföljen och lägga mig helt likvid, som en försäkring mot ett worst case scenario. Detta var den 15 mars. 17 mars bottnade det. Säger en del… Det hade gjort fruktansvärt ont om jag faktiskt hade gjort det.

Efter att ha sovit på saken tog jag mitt förnuft till fånga, insåg att världen inte kommer gå under, och framför allt inte vissa specifika branscher, som kanske till och med skulle stärkas. Samtidigt som branscher skulle påverkas i väldigt olika utsträckning hade aktierna påverkats ungefär på samma sätt. Allt var ned kraftigt. Där fanns det en diskrepens i värde tyckte jag. De corona-drabbade branscherna slaktades med all rätt tyckte jag. De som var neutrala eller t o m skulle gynnas drogs med, oförtjänt enligt mig.

Så jag bestämde mig för att:
- Sälja allt jag tror kommer påverkas negativt av corona.
- Öka i det som blir kvar.
- Hålla 20% kassa, ca 400 tkr, som en försäkring ifall allt brakar.

Detta innebar några legendariska sälj på botten (sålde allt i nedanstående innehav)…
- Kambi på 73 (388 vid årsskiftet, +432%)
- Plejd(!) på 36 (194 vid årsskiftet, +438%)
- Upsales på 16 (59 vid årsskiftet, +269%)
- BIMobject på 6 (14 vid årssfkitet, +133%)
- Awardit på 57 (93 vid årsskiftet, +63%)

…men pengarna gick alltså till största del till några riktigt bra köp.
- Ökade 50% i Gravity på 24 (195 vid årsskiftet, +713%!)
- Ökade 30% i Paradox på 118 (256 vid årsskiftet, +117%)
- Ökade 50% i Evo på 450 (835 vid årsskiftet, +86%)

Fortnox lämnade jag faktiskt orörd på 144 (463 vid årsskiftet, +222%). Detta av anledning till att jag bara trodde de skulle se ett visst hack i tillväxten på kort sikt.

Ni vet vad som hände sen, det gick spikrakt uppåt. Mina förändringar gjordes dagen innan botten (vilket jag då så klart var helt ovetandes om). Jag trodde länge det skulle fall mer, men sen dess har det bara gått spikrakt uppåt. Det innebär att min försäkring (kassan) på 20% kostade mig en del. Som tur var sattes den i arbete bara en månad senare.

Det speciella med denna krasch var att den var otroligt aggressiv och samtidigt återhämtade sig i raketfart, vilket förmildrade omständigheterna. Jag har funderat på vad som är jobbigast, att ta -50% över en månad eller över ett år. Ett år känns spontant givet, samtidigt är det obehagligt när pengar försvinner i sån rask takt.

Ni anmärker säkert på att jag sålde Plejd, som jag ägt sen hösten 2017 och varit väldigt positiv till sedan dess. Jag trodde det skulle ta tvärstopp i försäljningen i och med corona. Ca två månader senare hade jag dock insett att påverkan snarare var positiv, varpå jag inte bara köpte tillbaka alla mina aktier på 53, utan även ökade innehavet med 75% på 57. Detta var dessutom redan ett stort innehav innan jag ökade och jag har kvar i 90+% av aktierna fortfarande idag, så det har blivit en otroligt bra affär.

I övrigt gjorde jag i princip bara en betydelsefull affär till under året, och det var att köpa en ganska stor post i Mag Interactive runt 20-22.

Folk har frågat mig om jag tjänade på omplaceringarna i krisen eller om det hade varit bättre att bara ligga kvar. Jag satte mig och tittade lite på det. Det är ju svårt att svara på eftersom man inte vet hur man hade agerat med den alternativa portföljen, men några slutsatser kan man så klart dra.

Om jag hade behållit hela min dåvarande portfölj fullinvesterad och inte gjort några ändringar fram till årsskiftet så hade den gått upp med 205% (från dagen då jag utvärderade). Om jag hade sålt de innehav jag sålde, och ökat i de jag ökade i, men fullinvesterad (dvs. inte 20% kassa), och inte rört till årsskiftet så hade resultatet faktiskt blivit sämre, +192%.

Vilket alltså indikerar att de bolag jag hade kvar i portföljen gick sämre än de jag sålde. Men, jag hade t.ex. aldrig hållit Upsales hela vägen upp till 60, då jag tycker bolagets utveckling inte har imponerat särskilt mycket och värderingen således är på tok för hög. Jag hade förmodligen sålt bort mig på halva kursen, eller i bästa fall 40. Hade jag kunnat hålla Kambi hela vägen upp till 400? Kanske, men klart tveksamt utan att skala. Plejd, som påverkar resultatet avsevärt, köpte jag ju faktiskt tillbaka bara två månader senare, och var med på nästan hela resan.

Det finns andra parametrar att ta hänsyn till. Framför allt risk. Vad hade hänt med Kambi om corona var allvarligare och all sport var nedstängd fortfarande idag på obestämd framtid? Den 15 mars hade man ingen aning om när sporten skulle dra igång igen. Samma sak med Awardit. Risken i de bolag som jag behöll var betydligt lägre, även om Evo t.ex. hade kunnat behövt stänga ned studios i större utsträckning. Upsales trodde jag skulle påverkas mer, där hade jag fel, men samtidigt tycker jag uppvärderingen är väldigt omotiverad och jag hade sålt bort mig oavsett som sagt. Samma sak med BIMobject, vars verksamhetsutveckling varit riktigt trög under året.

Mitt faktiska resultat under denna period blev faktiskt aningen bättre, +207%.

Har funderat lite på vad jag lärt mig om detta, och det är väl lite allt möjligt, men framför allt att:
- Marknaden är ännu mer irrationell än vad jag trodde.
- Jag är ännu sämre på makro än vad jag trodde.
- Och sen var det så klart lärorikt att faktiskt få vara med om en riktig krasch och världskris, och inte bara läsa om det i historieböcker.

Det har varit en omtumlande resa. Den 17 mars var min portfölj nere under 1,9 mkr. I skrivande stund, ca 11 månader senare, står den i 8,5 (vid årsskiftet 6,5), och då har jag dessutom gjort portföljens första uttag någonsin (runt en kvarts miljon). Det har gjort gott för nattsömnen att portföljen har gått så pass bra, när företaget hackat (även om jag inte heller där är ett dugg orolig längre - det är bara ett rejält hack i tillväxten).

Portföljens utveckling sedan 1 jan 2015
2015: 45,9% (SIXRX: 10,4%), 110 000 kr
2016: 24,5% (SIXRX: 9,7%), 237 000 kr
2017: 75,1% (SIXRX: 9,5%), 578 700 kr
2018: 11,5% (SIXRX: -4,4%), 173 572 kr
2019: 30,5% (SIXRX: 35,0%), 504 481 kr
2020: 165% (SIXRX: 14,8%), 3 547 006 kr

Totalt: 1107% (SIXRX: 154%), 5 055 966 kr
CAGR: 51% (SIXRX: 11,9%)

Sparande
Sparandet var under året i princip obefintligt och landade runt ca 40 000 kr vilket är det sämsta jag haft sedan jag började spara på riktigt 2013. Detta beror dock på att jag slog på stort i december när min tjej fyllde 30, mycket på grund av att portföljen hade gått så bra under året. Annars hade det varit ett ganska bra år på denna front.

Utveckling tillgångar
Väldigt tillfredställande att se ökningen i kapitaltillgångar, eftersom de är betydligt lättare att ”ta på”. Värdet i mitt företag är förmodligen minst ett par år ifrån att realiseras, samtidigt som saker kan förändras snabbt. Värdet på mitt företag har gått ned en del i och med corona, annars hade det fått en rejäl skjuts där också då vi var på väg mot vårt bästa år någonsin (inte bara sett ur total synpunkt, utan i tillväxthastighet). 2021 kommer bli ytterligare ett tufft år för oss, men förhoppningsvis blir 2022 ett monster.

Den positiva utvecklingen i fastighetsvärden är inget som jag ser som positivt, då det bara blir dyrare för oss att byta upp oss (även om det varit skönt med en mindre uppgång för att inte ligga på så hög belåningsgrad).

2020 går definitivt till historieböckerna. Det blir intressant att se vad 2021 har att bjuda på, aktiemässigt har det varit en bra start minst sagt.