ETF-portföljen som över tid genererar bra kassaflöde

För ett par år sedan skrev jag ett inlägg baserat på en fråga från en läsare. Frågan gjorde gällande vilka ETF:er som jag hade i min portfölj, men också om jag kunde ”rekommendera” (OBS: det finns INGA rekommendationer från mig, utan jag enbart skriver vad jag tänker och anser – inget mer) hur en ETF-portfölj skulle kunna komponeras. De senaste månaderna har liknande förfrågningar inkommit och då jag själv upplevde det som intressant att ännu en gång ge mig an frågan, fann jag det lämpligt att snickra samman en ETF-portfölj vars fokus är på övertid stigande utdelningar.

Utdelningar i fokus

För en absolut majoritet av alla investerare och småsparare är det totalavkastning som är det viktiga, men för vissa är det mer önskvärt att ha såväl stabila som över tid stigande kassaflöden, då ambitionen är att aldrig sälja värdepappren, utan att, mer eller mindre och både bildligt och bokstavligt, gå i graven med dem. I det fallet spelar det ingen roll vad de är värda, utan istället är fokus på att utdelningarna konsekvent täcker alla omkostnader baserat på egenvald livsstil med mera. Det är viktigt att själv reflektera kring vad fokus är – den ena av de två, eller en sorts blandning? 

I den här exempelportföljen, som innehåller flera ETF:er som finns i min egen väska, är fokus främst på över tid stigande utdelningar, men där dessa inte får ske på en förstörelse av kapitalet. Vidare utgår jag från att den börshistorik som vi har, vilken gör gällande att Stockholmsbörsens breda index tenderar att ha en genomsnittlig årstillväxt om 6–8 % och att densamma för världsindex ligger kring 5,5–7 %. Vidare utgår jag från en inflation vars snitt kommer att ligga på 2 %. 

Ponera att portföljen ger en total utdelning motsvarande 6 % i direktavkastning och vi ”vet” av historiken att man snarare bör applicera 4-procentsregeln än våga betta på mer, kan en klok tanke vara att återinvestera de två procentenheter som blir skillnaden. Vill man betta på 4,2 %, 4,5 %, 4,8 % eller mer är det såklart ett val, men man bör vara medveten om dess risker. Pannkaka är förvisso gott då och då, men en portföljspannkaka tror jag ingen varken vill se eller smaka av.

Geografisk spridning

Något som alla och envar högst sannolikt har blivit medvetna om de senaste åren är att valutan ger, men också tar. Det är fascinerande att det oftast är när det drabbar individer negativt som de blir uppmärksamma om ärendet, medan det annars är deras egen unika kompetens och beslutsförmåga som lett till det goda utfallet. Man kan antingen utgå från att valutan i det långa loppet är ett nollsummespel, eller att det över tid kommer att vara, likt historiken, att lilla Sverige och därmed dess lilla valuta kommer att utvecklas något svagare relativt de övriga, mer stora valutorna. I och med att det kan bli tvära kast i valutorna finner jag det klokt att också ta den frågan i bekantade när man komponerar en ETF-portfölj.

ETF:erna

Vissa år kommer vissa ETF:er att höja utdelningen, andra kommer de att sänka. Beroende på ETF och dess utdelningspolicy kommer det bli en hel bok att skriva om varje nedan ETF, dess utdelningspolicy med mera. Detta har jag ingen som helst ambition att skriva, utan utgår från att respektive ETF:s historik kommer, mer eller mindre, att återupprepas. Därmed utgår jag från att även om Xact Sverige sänkte sin utdelning i år, från tidigare 25,1 kr till 24,55 kr, kommer det om 10 år vara en utdelningshöjning som mer eller mindre ligger kring de historiska snitten. Undrar du varför Xact Sverige sänkte har du svar från dess kommunikatörer på denna länk.

Sverige och Norden

Som bas skulle jag ha Xact Sverige, vars mål är att följa utvecklingen i indexet SIX Sweden ESG Selection Index GI så nära som möjligt. Inklusive 2025 års sänkning blir CAGR för utdelningen mer eller mindre exakt 7 % mellan 2016-2025. Det är inte fy skam. På nuvarande kurs uppgår direktavkastningen till cirka 3,3 %.

Även om det finns flera nordiska bolag i ETF:n, vilket alltså betyder dels norsk krona, dels dansk dito samt euron (notera att den danska kronan är peggad till euron), kan Xact Nordic High Dividen Low Volatility till stora delar ses som en ”svensk” ETF i och med att de svenska innehaven står för lite mer än 50 %. Här är CAGR för utdelningarna, inklusive 2025 års höjning till 7,6 kr (7,48), mellan 2018-2025 respektabla 6,2 %. Inte heller det är fy skam sett till vad för sorts bolag som ETF:n innehåller. På nuvarande kurs handlas ETF:n till en direktavkastning om cirka 4,5 %.

Europa

Det finns tre ETF:er som jag bedömer passande när Europa som geografi avhandlas. Dels WisdomTree Europe Equity Income (WTEE), dels Franklin European Quality Dividend (FLXD) samt WisdomTree Europe SmallCap Dividend (WTES). De två förstnämnda fokuserar främst på stora bolag, men med skillnaden att förstnämnda fokuserar på bolag som har en något högre direktavkastning än vad sistnämnda gör, som därmed – enligt teorin – bör ge en något bättre totalavkastning. Rörande WisdomTree Europe SmallCap Dividend är fokus mer på små och medelstora bolag som har en hög direktavkastning, än dess antonym. 

Per 2025 har WisdomTree Europe Equity Income ett CAGR för utdelningen motsvarande 3,3 %, medan Franklin European Quality Dividend har ett CAGR om 10,4 %. Notera dock att det är olika startår för dessa, vilket påverkar utfallet. För WTEE är startår 2015, medan det för FLXD är 2018. Till de kurser som ETF:er just nu handlas till uppgår WTEE:s direktavkastning till 5 % och FLXD:s till 4,17 %.

För WisdomTree Europe SmallCap Dividend, med startår 2018 och slutår 2025, är CAGR för utdelningarna 8,8 %. 

Med dessa får man en bred och bra spridning mot flera, såväl stora som medelstor och små, europeiska bolag. Såklart behöver man ej likavikta, utan det står alla och envar fritt att själv bestämma 1) vilka ETF:er man önskar äga och 2) dess respektive vikt i portföljen.

Världen

Här finns många intressanta ETF:er, men de jag lockas mest till är VanEck Morningstar Developed Markets Dividend Leaders (VDIV), iShares World Equity High Income Active (WINC) samt Invesco S&P 500 High Dividend Low Volatility (HDLV). Såklart finns andra, såsom JPM Global Equity Premium Income och Montrose Global Monthly Dividend MSCI World – vilka inte är fel, men det är framför allt förstnämnda trio som jag just nu finner bäst passande i en bred ETF-portfölj. 

VanEck Morningstar Developed Markets Dividend Leaders mål är att följa Morningstar Developed Markets Large Cap Dividend Leaders IndexSM så nära som möjlig och fördelen här är att andelen amerikanska innehav är relativt låg med ”enbart” dryga 24 %. Sedan 2017 och fram till sista december 2025 uppgår CAGR för utdelningar till 4,7 %. Absolut inte högst i klassen, men notera att här även ges en tacksam kursutveckling sett över en längre tid. Således en tacksam totalavkastning. På rullande tolv månaders utdelningar uppgår direktavkastningen just nu till cirka 3,5 %.

iShares World Equity High Income Active investerar i bolag från utvecklade marknader i hela världen. Urvalet av innehav baseras på kvantitativa (matematiska eller statistiska) prognosmodeller och ESG‑kriterier. Dessutom strävar ETF:n efter att generera extra intäkter genom att sälja köpoptioner och köpa terminer på index för stora och medelstora bolag i utvecklade marknader. Målet är att ge andelsägarna en årlig utdelning som motsvarar en direktavkastning om 7–9 %. ETF:n blev tillgänglig för oss svenska investerare först 2024 och således är historiken allt annat än värd att avhandla. Det kan dock konstateras att totalavkastningen för ETF:n uppgår till 25 %, vilket är B.R.A. givet dess konstruktion. 

Invesco S&P 500 High Dividend Low Volatility UCITS ETF strävar efter att följa S&P 500 Low Volatility High Dividend‑indexet. Nämnda följer de 50 minst volatila aktierna med hög utdelning inom S&P 500. Med startår 2015 och fram till och med sista december 2025 uppgår CAGR för utdelningarna till 5 % och just nu handlas ETF:n till en direktavkastning om cirka 3,75 %.

Utdelningstillfällen

Vissa önskar utdelningar varje månad, medan andra hellre föredrar kvartalsvis med det såklart finns de som inte bryr sig huruvida det är månads-, kvartals-, halvårs- eller årsvis. Av de ETF:er som har avhandlats ser utdelningstillfällena ut som följer.

Summering

Observera att inget av det som skrivs på denna blogg skall ses som rekommendationer, utan som alltid är det viktigt att du utgår från dig själv, din ekonomi, kynne et cetera samt själv analyserar vald ETF så att du verkligen vet och förstår vad du ”köper”. 

Med ovan exempelportfölj får vi en bra spridning såväl geografisk som rent bolagsmässigt. Önskar man mer vikt åt tillväxtmarknader finns såklart ETF:er även här, men jag har valt att exkludera dem då dessa ofta är mycket mer volatila än de som har nämnts. Vill du leta upp ETF:er är Avanzas lista tacksam och genom att ställa in dels ”ger utdelning”, dels välja ”exponering” kan du säkert hitta vad du söker. 

Jag vill också rekommendera JustETF, som ger bra data med allt från utdelningar till historisk avkastning. Fördelen här är att grafen visar utvecklingen i konstant valuta och därmed exkluderas kronans förstärkning de senaste åren. Ett exempel är WINC, vars avkastning således visas upp enligt nedan:

Skulle vi investera i alla de ETF:er som omnämns och jämnvikta uppgår direktavkastningen per dagens kurser till 4,45 %, vilket är en rimlig nivå i relation till 4-procentregeln.