Industrivärden – förtjänar mer beröm från Mr. Market

Idag släppte Industrivärden sin niomånadersrapport – en rapport som var inget annat än stark. Genomsyrande i vd:s, Helena Stjernholm, ord är en fortsatt god värdeutveckling i aktieportföljen och en stabil finansiell position. Substansvärdet steg till 173 miljarder kronor (159,6), motsvarande 401 kronor per aktie – en ökning med 31 kronor, motsvarande 8 %, sedan årsskiftet. Aktieportföljens marknadsvärde, justerat för förvärv och utdelningar, uppgick till 177,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7,8 miljarder, motsvarande 5 %,.

Relativt börsens totalavkastningsindex (SIXRX) visade herr Lundberg med flera att gammal är äldst med en totalavkastning på 10 % för både A- och C-aktien, jämfört med 6 % för nämnda index.

Industrivärden gjorde under perioden aktieförvärv för totalt 3,4 miljarder kronor, huvudsakligen i SCA (806 mnkr), Sandvik (784 mnkr), Volvo (779 mnkr), Essity (717 mnkr), Handelsbanken (239 mnkr) och Alleima (124 mnkr). Några avyttringar genomfördes inte, allt enligt det legio som har gällt under en längre tid. Utdelningsintäkterna från portföljen steg till 9 532 miljoner kronor (8 467), vilket tillsammans med värdeförändringar på 7 715 miljoner kronor resulterade i ett periodresultat på 16 983 miljoner kronor, motsvarande 39,32 kronor per aktie (36,68).

Just erhållna utdelningar från portföljbolagen är av intresse att studera, då vi tydligt ser hur Lundberg fortsätter sitt modus operandi om att köpa fler aktier för de erhållna utdelningarna. Sagt med andra ord göder han sin ”ränta-på-ränta”-maskin.

Tillsammans med ökningar samt att de underliggande bolagen har höjt sina respektive utdelningar uppgår CAGR för de utdelningar som Industrivärden har erhållit mellan januari till och med september från 2007 och fram till och med niomånadersrapporten för 2025 ill cirka 8,7 %. Det är en riktigt bra siffra.

När jag investerar är jag nitisk med bolagens balansräkning. Industrivärden hade en fin ”streak” fram till och med räkenskapsåret 2015, där man beslutade att sänka sin utdelning i syfte att få ned skuldsättningen. Detta var något som jag valde att avhandla som en ”grekisk allegori” och just det inlägget är ett av de mest lästa i bloggens tidiga historia. Sedan dess är utdelningstrenden, 2020 exkluderat, ånyo tillbaka i den gamla trenden med successiva avancemang.

Industrivärdens skuldsättning har, precis som jag och högst sannolikt många andra vill se, fortsatt att minska när niomånadersrapporten nagelfars. Nettoskulden uppgick till 4 660 mnkr, jämfört med 6 914 mnkr vid årsskiftet, vilket motsvarar en skuldsättningsgrad om endast 3 %, ned från de 4 % som gällde vid samma period föregående år. Beträffande soliditeten stärktes den till 96 % (95 %). I och med detta samt bolagets historik blir det inte någon chock att se Industrivärdens kreditbetyg från S&P Global Ratings: A+/Stable/A-1.

Industrivärden väljs ofta bort till förmån för Investor och till mångt och mycket förstår jag varför. Dels finns här mer diversifierade innehav, dels en onoterad del. Vidare är Industrivärdens portfölj mer konjunkturkänslig. För att investmentbolaget ska få mer ros av Mr. Market vill det nog till att Essity börjar att leverera samt att Volvo verkligen visar att det är ett helt annat bolag än vid finanskrisen. Beträffande sistnämnda tycker jag att mycket talar för det, men hittills tycks Mr. Market inte vara övertygad.

Jag har ägt aktier i Industrivärden sedan sommaren 2015 och har inga planer eller ambitioner att skala av eller helt sälja av positionen. Trägen och sköldpaddan tycks fortsätta vinna. 

OBS: Detta inlägg ska inte ses som en rekommendation för något av de värdepapper som avhandlas. Jag berättar enbart om mina tankar och beräkningar, inget annat. Det är som alltid viktigt att du gör din egen analys och utgår från dig, ditt liv, ekonomi, familj och så vidare. Olika individer, olika förutsättningar, kynne och ekonomi – därmed ska du aldrig ta rygg på någon. När detta inlägg skrivs äger jag aktier i Industrivärden.