Intervju med Storebrand Fonder
Jag har de senaste sex månaderna flera gånger återkommit till Storebrand Fonder. Detta efter att jag såg att Avanza hade tagit in B-andelsklassen för dels Storebrand All Countries SEK B, dels Storebrand Low Volatility SEK B. Under våren hade jag kontakt med både fondbolaget och Avanza, vilket ledde fram till att även Storebrand Sverige B SEK, Storebrand Sverige Plus B SEK, samt Storebrand Global Solutions B SEK lanserades hos nätmäklaren kring slutet av maj.
Redan innan fanns A-andelsklasserna, men dessa är inte utdelande. Istället återinvesteras utdelningarna automatiskt.
Vill du läsa mina inlägg om fonderna finner du dem här:
- Storebrand Low Volatility SEK B
- Storebrand Sverige SEK B (OBS. min tweet om att Xact Sveriges totalavkastning nu äntligen är mer rättvis skildrad och att bilden i blogginlägget inte längre är gällande).
- Storebrand Sverige Plus SEK B (OBS. min tweet om att Xact Sveriges totalavkastning nu äntligen är mer rättvis skildrad och att bilden i blogginlägget inte längre är gällande).
Anledningen att jag både uppskattar och äger andelar i All Countries SEK B samt Low Volatility SEK B är för att de ger åtkomst till bolag och sektorer som jag önskar allokering mot och, vilket är viktigt, att de är utdelande med ambitionen att dela ut motsvarande en direktavkastning om 5 % i först- och 6 % i sistnämnda.
Låt oss slippa den evinnerliga diskussionen om utdelning och nollsummespel, för som jag återkommit till flera gånger är jag helt okej med att jag förlorar lite på uppsidan relativt att jag slipper ta beslut om när och för hur mycket att sälja för (t.ex. 4 %-regeln). För mig är utdelningar värt priset om en lägre kurstillväxt i relation till värdet att slippa tänka och ta beslut (om dessa verkligen inte behövs, såsom när något oväntat och väsentligt inträffar).
Fondavgiften i Storebrand All Countries SEK B uppgår till 0,33 %, medan den i Storebrand Low Volatility uppgår till 0,72 %. I såväl först- som sistnämnda anser jag avgiften vara värd både det resultat som historiskt har getts och det som jag bedömer komma levereras. Absolut är 0,72 % i högsta laget, men syftet med min placering här är just låg volatilitet och hög utdelning. En sorts krockkudde om skiten skulle träffa fläkten.
I och med det ökande intresset för utdelande fonder samt att jag har fått mottaga flera frågor via såväl mail som twitter var jag i kontakt med Storebrand Fonder i syfte att få till en intervju. Representanter, i form av dels kommunikationsansvarig Amanda Broomé samt produktchefen Kristian Håkansson var lika snabba att svara jakande som de var trevliga att diskutera med.
Tack för att ni ställer upp på denna intervju. Såväl jag som många andra uppskattar era fonder och då vi på denna blogg främst rör oss i utdelningsmarker är det B-andelsklasserna som uppskattas extra mycket. Emellertid är dessa relativt svåra för gemene man/kvinna att investera i, då det första inköpet måste vara minst 100 000 kronor. Därefter går det bra att öka med allt från 50 kronor och uppåt. Varför denna gräns om 100 000 kronor? Är det något ni kan tänka er att revidera, så att fler får möjlighet att investera i fonderna med kontant utdelning? Torde det inte gynna er med mer kapital att investera och även ta er avgift av?
”Absolut, vi har redan efter uppmärksammad efterfrågan beslutat att ta bort minimigränsen på 100 000 kronor. Det kräver en ändring i fondbestämmelserna och vi hoppas att fonderna med slopad minimigräns ser dagens ljus kort efter årsskiftet. Sagt med andra ord försvinner minimigränsen. Nu ska vi göra det enkelt för fler!”
Låt oss diskutera hur det går till när utdelningen dels bestäms, dels sker. De flesta av era B-andelsklasser har som ambition att dela ut motsvarande en direktavkastning 5 %, medan specifikt en – Low Volatitility SEK B, har som ambition att dela ut motsvarande 6 % i direktavkastning. Hur går det till när summan för utdelningen/andel bestäms och när sker utdelningen? Historiskt har skett i juni, men enligt produktbladen står det ”april-juni”. Vad kan investerare förvänta sig? Är det er ambition att ha kvar samma utdelningsambitioner enligt 2024/nedan bild?
”Ursprungligen är produkten framtagen för framför allt stiftelsekunder som uppskattar en hög och stabil utdelningsnivå. När produkterna nu tillgängliggörs för fler är ambitionen att vi fortfarande ska ge en attraktiv och stabil utdelning för dem som uppskattar förutsägbarhet. Så ja, nivåerna från 2024 kommer vara samma även framåt. Vi kommer att uppdatera produktbladen så att investerare kan förvänta sig en utdelning under första halvan av juni månad.”
Även detta är tacksamma nyheter. Något som jag och många andra uppskattar är en uppdelad utdelning. Absolut är det på ett sätt sak samma om jag får hela summan i juni, eller halva då och halva i till exempel november. Varför har ni valt att ha en och inte två utdelningar, likt till exempel Aktiespararna Global Direktavkastning där utdelning sker i juni samt december?Är det helt omöjligt, givet att det skulle önskas från en majoritet av alla andelsägare, för er att gå över till två utdelningar per år?
”Eftersom fonderna ursprungligen är framtagna för stiftelsekunder som uppskattar den årliga utdelningen, kommer vi tills vidare att fortsätta så.”
Men om det skulle bli en ökad efterfrågan för halvårsvis utdelning, skulle ni vara positiva till att införa det? Och vems ”röst” väger mest, småspararnas eller stiftelsernas?
”Det ärliga svaret här är att stiftelsekunderna är så pass stora att vi behöver lyssna till dem. Men inget är omöjligt, om andelen privatsparare skulle växa i den här typen av fonder får vi se över detta.”
Nära fonder ligger ETF:er. En popluär ETF bland svenska småsparare är Xact Sverige Norden Högutdelande vars mål är att följa utvecklingen av indexet Handelsbanken Nordic High Dividend Low Volatility Criteria Index (SEK) i syfte att uppnå en avkastning som så nära som möjligt motsvarar utvecklingen för detta index. Er Storebrand Storebrand Low Volatility SEK A/B har en liknande approach, om än att där inte finns något nordisk fokus. Har ni planer på att starta en sådan fond som fokuserar på Norden? Varför/varför inte?
”Vi ser alltid över vårt produktutbud och är lyhörda för våra kunders önskemål. I dagsläget finns ingen plan på en sådan nordisk inriktning. Att starta nya fonder kostar mycket pengar så det kräver ett initialt kapital som försvarar kostnaden. Fonden ska också tillföra ett marknadsvärde, det vill säga inte bara vara ’ytterligare en liknande fond i mängden’. I dagsläget har vi inte fått någon efterfrågan som uppfyller kraven, men vi uppskattar all input och förslag som vi kan få för att ständigt ligga på tå.”
Tidigare i maj skrev Affärsvärlden om Storebrand Fonder och den ökade ESG-prägeln. Bland annat skrev chefredaktören Peter Benson ”Istället för indexfonder är det numera ’indexnära’ fonder med ’höga hållbarhetskrav’. Det är två målsättningar som står i konflikt med varandra.” När jag tittar på de bolag som ni har valt att exkludera undrar jag var ni drar gränsen för vad som är och inte är hållbart. Vad är er kommentar på detta
”Indexnära fonder är en produkt för sparare som vill ha en indexfond, men som inte vill vara investerade i vissa typer av bolag. Den första indexnära fonden kom för ungefär 15 år sedan och fick på grund av exkluderingar inte kallas indexfonder, utan blev en ny kategori. Jämfört med traditionella indexfonder utgör Indexnära fonder idag större delen av marknaden i Sverige. Man kan säga att hållbarhet gick från att omfatta endast smala nischfonder till att även appliceras på en bredare kapitalbas och bli mer ’mainstream’.
Storebrands indexnära fonder har för avsikt att avvika mot breda marknadsindex när det kommer till hållbarhet, men inte när det kommer till avkastning och risk. Genom en optimeringsmodell som ersätter exkluderade bolag med likvärdiga bolag sett till avkastningsmönster, lyckas vi ändå hålla nere aktiv risk (tracking error). Ett tobaksbolag kan exempelvis ersättas med ett konsumentbolag som säljer vardagsprodukter, såsom tandkräm. Kunden kan med andra ord över tid förvänta sig likvärdig avkastning som respektive jämförelseindex minus avgifter. Från tid till annan kommer dock fonderna att avvika från jämförelseindex.
För Storebrand Fonder kan bolag vara exkluderade på produktbaserade kriterier som tobak, kommersiell spelverksamhet eller fossila bränslen, eller på normbaserade kriterier som mänskliga rättigheter, korruption eller allvarlig miljöskada.
Olika kunder kan såklart ha olika preferenser för sitt sparande precis som att olika fondbolag eller enskilda fonder har olika kriterier för investeringar. Om allt var objektivt hade marknaden för olika fonder inte behövts.
Storebrand har stora institutionella kunder som inte vill investera i exempelvis vapen. För kunder som vill investera i det finns andra fonder, även inom koncernen.”
Med det sagt vill jag, Cristofer, tacka Storebrand Fonder för att de tog sig tid för denna intervju. För transparens skall det betonas att jag äger andelar i Storebrand All Countries SEK B samt Storebrand Low Volatility SEK B. Jag äger även aktier i Storebrand.