Peab – är jag naiv?

Jag tror inte det kommer som en nyhet om jag nämner att Peab vinstvarnade under torsdagen den 18:es afton. Jag hade förväntat mig ett svagt kvartal., såväl i absoluta som relativa termer (samma period föregående år). Vi(?) har de senaste 12-18 månaderna kunnat läsa i både finans- som kvällstidningar hur bygg-, entreprenad- men framför allt bostadsmarknaden står lila stilla som Sveriges ansökningsprocess för NATO. Peabs vinstvarning är nu ett av de första bolagen att i skrift och siffror konkretisera det vi läst, hört och sett – de ökade omkostnaderna och, framför allt, de stigande om än laggande räntornas påverkan har nu vuxit ikapp(?).

• Omsättningen sjönk 6,8 procent till 58 821 miljoner kronor (63 135).
• Rörelseresultatet blev 1 853 miljoner kronor (2 741), med en rörelsemarginal på 3,2 procent (4,3).
• Resultatet före skatt var 1 413 miljoner kronor (2 037).
• Orderingången landade på 45 108 miljoner kronor (53 259), en minskning med 15,3 procent mot föregående år.

Även Resurs vinstvarning från i tisdags kan ses utifrån samma diskussion, om än att det, såklart, rör sig om två helt olika bolag inom olika sektorer. Likväl visar de en dysfunktionell realekonomi och jag utgår inte från att det kommer bli bättre under 2024, i alla fall inte dess första halva. Inte bara måste räntorna minska, utan mer måste till. Frågan är inte ”om”, utan ”när” politikerna iscensätter riktade bidrag eller andra stimulanser. Efterfrågan ändras inte de bistra tiderna till trots och ju längre tiden går, desto mer polariserad kommer båda debatten om vem som skall göra vad, när och hur bli. Enligt boverket finns ett behov av 67 300 nya bostäder per år fram till och med år 2030. Kommer Adam Smiths osynliga hand att lösa det, eller måste det till ett Alexanderhugg?

Därtill kommer de förväntade konflikterna mellan bostadsägare och hyresrättsägare relativt de som hyr öka, för att inte glömma att allt detta inte kommer bidra till någon sorts avkylning på den ökade klassklyftedebatten (rika vs. svaga återkommer allt oftare och i en allt kraftigare magnitud. Välfärden sviker, skatteintäkter räcker ej till, administratörer, kommunikatörer m.fl som bör ses som ballast kostar enorma skattepengar etc.).

Jag äger aktier i Peab. Såklart var det en mindre rolig läsning på torsdagens (18/1-2024) afton och jag var inställd på ett aktieras kring cirka 10 % idag, fredag. Det blev det och lite till. Dock är jag lugn och låter inga känslor påverka mig, i alla fall inte medvetet (omedvetet? Absolut, högst sannolikt). Som utdelningsfokuserad investerare finns en del av mig som grämer sig för den kraftigt reducerade utdelningen (ännu ett förslag, men har svårt att se att det skulle röstas ned), men det är både klokt och essentiellt att summan förslås minska från tidigare 4 kr/aktie till 1,5 kr/aktie, motsvarande en sänkning om 62,5 % (!). Bolaget och dess finansiella hälsa skall alltid sättas i förrummet – något annat vore otänkbart och direkt ansvarslöst.

Peab verkar inom bygg, bostad och entreprenad. Det liksom, för att använda ett mer ungdomligt lingo, säger sig självt att det är ett med konjunkturen. Går nämnda bra, går bolaget bra. Går nämnde mindre bra, går bolaget mindre bra. Ingen kris är den andra lik och att jämföra Peab med hur bolaget presterade under finanskrisen 2008–2009, eller under fastighetskrisen på 1990-talet, är förrädiskt, då nuvarande situation skiljer sig på såväl en som två punkter. Ett exempel är att när vi gick in samt var i finanskrisen sänktes räntorna, inte som nu då tvärtom är gällande.

Emellertid, och detta är ett stort sådant, är bolaget ett av de främsta och största inom sin sektor på den nordiska marknaden i allmänhet, men den svenska i synnerhet. Om Peabs siffror var tuffa och hårda, föreställ dig då hur det är för de mindre bolagen. Givet sin storlek och historik kommer potentiella kunder först och främst höra av sig till Peab, eller NCC, AF Gruppen samt Skanska då dessa just nu är de som kan leverera. I kriser finns vinnare och förlorare. Givet att Peab nu iscensätter ett omstruktureringsprogram ger det sig självt ett visst skydd mot fortsatta utmaningar. Därtill visar de kraftiga insatserna att ledningen inser problemen och inte hyser några betänkligheter att förbereda sig för en fortsatt krävande marknad.

Jag har en placeringshorisont som är mycket lång och jag har vid flera tillfällen återkommit till att om denna nu ska vara och är gällande betyder det att det kommer att komma flera krascher. Att säga att man är långsiktig och utgå från att resan från år 0 till år 30 kommer ske friktionslöst är lika pantat som ledarskribenterna på flera av Sveriges ledande kvällsblaskor. Jag är inte naiv, men av det jag ser, läser och tolkar är Peab ett bolag som har förmågan att inte bara överleva, utan när denna kris är över – för tro mig; den kommer att gå över (förr eller senare) – kommer de med stor sannolikhet vara lite starkare och ha en liten större marknadsposition. Dock är konkurrensen stor från framför allt NCC, men också Skanska och AF Gruppen.

Vad som ej framkommit i dagens debatter och diskussioner är att bolaget fortfarande väntar på de 400 miljoner kronor som bolaget skall få av Unibail Rodamco efter all turbulens med Mall of Scandinavia. Sistnämnda har yrkat hovrätten att upphäva skiljedomen, vilket är orsaken till att Peab ännu ej mottagit de 400 miljoner kronorna. Absolut finns en risk att hovrätten går på Unibail Rodamco spår, men av det jag läst talar lite för att så sker. 

Peab har inte givit alla fakta och dessa får vi först vid rapporten den 2 februari. Hur aktien kommer gå fram till dess tvistar de lärda. Historiska mönster tyder på att de värsta tas ut i förskott och sedan tenderar ett sorts lättnadsrally ske när de hårda data har släppts, det vill säga att sorts omvänt buy on rumor, sell on news. 

Jag har varken ökat, hyvlat eller helt sålt idag. Kanske är jag naiv, eller kanske är fallet att jag är totalt pantad, bakom flötet och så vidare. Emellertid är jag, baserat på alla hittills givna fakta, beredd att syna kommande år med risken att förlora såväl absolut som relativ avkastning. Jag fyller snart 38 år och ser mig själv vara nettosparare flera år till. Alla pengar jag har investerat är sådana jag ej är i behov av imorgon, eller dagen därpå.

En undermedveten förlustaversion? Ett undermedvetet Sunc Cost Fallacy? Kanske, men jag har tidigare inte haft problem att rycka plåster där jag bedömt att såret kommer ta en sådan lång tid att läka att det lika bra att amputera skiten.

Jag vill i sammanhanget betona att detta inte är att betrakta som ett regelrätt investeringsråd. Som alltid ska du göra din egen analys och utgå efter dina förutsättningar, din strategi samt placeringshorisont. En investering i PEab är förlag med en ökad hög risk. Gör. Din. Egen. Analys.