POW - ett kanadensiskt investmentbolag

Investmentbolag, men även holdingbolag samt konglomerat tilltalar mig. Ibland kan skillnaden dem emellan vara svår att reda ut och ibland tycks definitionsgränsen så godtycklig att en despot skulle bli grön av avundsjuka. Beträffande investmentbolag noterade utanför Svea Rikes gränser äger jag sedan tidigare Wendel, Groep Brussel Lambert, Brookfield Asset Management (om än att det efter uppdelningen mellan ”Asset management” och ”Corporation” går att diskutera om det längre är ett investmentbolag), BB Biotech samt Sofina S.A.. 

Jag har tidigare skrivit om flera av ovan, men också andra, såsom Eurazeo, Exor, Aurelius med flera. Ett jag ej skrivit om och som länge befunnit sig i periferin på bevakningslistan är kanadensiska Power Corporation of Canada (POW). Bolaget går att betrakta som ett diversifierat internationellt management- och holdingbolag med verksamhet främst inom finansiella tjänster, hållbar och förnybar energi, kapitalförvaltning, kommunikation i Nordamerika, Europa och Asien. Bolaget tillhandahåller produkter och tjänster för liv-, hälso- och återförsäkring samt pensions- och investeringar samt kapitalförvaltningstjänster och livräntor. 

Det snart hundra år gamla bolaget, vars grundande skedde 1925, har en tämligen fin historik, framför allt gällande utdelningar. De senaste 16 åren har utdelningen antingen höjts, eller bibehållits. En stiltje blev till efter finanskrisen, då utdelningen om 1,16 CAD var statisk mellan 2009 till och med 2014. Sedan dess är den stigande och snittet för de senaste 5 årens utdelningshöjningar är 6,3 %. Detta gäller stamaktien, medan de olika preferensaktierna har en annan historik.

POW äger tre bolag som är noterade. Det största innehavet utgörs av Great-West Lifeco Inc (GWO), som per sista juni stod för 50,1 % av bolagets substans (Net Asset Value = NAV)). Näst största noterade innehav är IGM Financial Inc. (IGM), som per sista juni stod för 12,1 % av substansen. Efter den kanadensiska kapitalförvaltaren hamnar belgiska och ovan nämnda Groep Brussel Lambert (GBL). Innehavet motsvarar 4,7 % av substansen. 

Under onoterade och ”övriga” bolag finns bland annat kapitalallokeraren Sagard samt densamma men med fokus på fossilfria energitillgångar Power Sustainable. 

Power Corporation of Canada har visat sig vara duktiga kapitalallokerare, om än att de inte är i närheten av svenska likar, såsom Investor, Latour et cetera. På denna sida kan du se den historiska avkastning bolaget genererat och det finns även ett uträkningsverktyg för vad din avkastning skulle vara om du investera X antal aktier år Y. 

Åren 2022 och 2023 har begreppet ”skuld” blivit något investerare skytt lika mycket som en fredagsmysafton tillsammans med ledarredaktionen på Aftonbladet. Power Corporation of Canada har en relativt hög skuld, på rullande tolv månader, motsvarande 2,6 x EBITDA. Det är över de historiska snitten, som de senaste tre, fem respektive tio åren varit 1,6, 2 samt 2,1. De senaste tjugo åren har skulden varit högre endast vid två tillfällen, nämligen 2017 samt 2020.

Vid en snabb överblick av de noterade innehaven har IGM en nettoskuld om 5,1 x EBITDA och GWO en om 1,4 x EBITDA. Beträffande GBL har även det investmentbolaget en hög skuld motsvarande 4,7 x EBITDA. Vidare är soliditeten i sjunkande trend för GBL samt GWO, medan den för POW ligger på det tidigare snittet om 3 %. Bolagen har historiskt klarar såväl en som två kriser, men detta är ingen garant för att de klarar nuvarande sådana – något jag skrev en krönika om förra veckan. Den höga skulden till trots har POW en kreditranking om A+ med utsikten ”stabil”  från Standard & Poor. 

Än så länge utmärker sig inte POW som vore det guds gåva till investeraren och inte heller gör flera av de andra nyckeltalen mycket för att förbättra det intrycket.

Tillväxtsnittet de senaste tre, fem respektive tio åren har för nedan nyckeltal varit allt annat än starkt.

Beträffande avkastning på eget kapital är trenden inte en solskenshistoria. Under samma mätperiod(er) som ovan har snittet varit likt nedan tabell gör gällande.

Studeras bolagets marginaler har de under det senaste året tagit stryk, främst beroende på stigande räntekostnader. På rullande tolv månader ligger EBIT-marginalen på 4,3 %, långt under det tioåriga snittet om 8,7 %. Samma gäller vinstmarginalen, som uppgår till 1,7 %, vilket ska ställas mot det tioåriga snittet om 3,1 %.

Som tidigare nämndes är bolaget utdelningsvänligt. Utdelningsandelen har konsekvent stigit de senaste åren och uppgick per senaste rapport till 60,3 % av det fria kassaflödet, medan utdelningsandelen relativt vinsten uppgick till 103 %. Det tioåriga snittet för förstnämnda är 16 %, medan detsamma för vinsten är 58 %. Detta får det inte att rycka i köpfingret. Till en kurs om 37,04 CAD handlas aktien till en direktavkastning motsvarande 5,6 %. Lockande, ja, men inte när den sätts i relation till allt ovan beskrivet.

Även om bolaget, till en aktiekurs om 37 CAD, handlas till en substansrabatt om cirka 24 % räcker inte det för att jag ska vara en potentiell köpare. Således blir bolaget fortsatt kvar på bevakningslistan för ett återbesök vid nästa rapport.