Valutaexponering

Jag har en tämligen bred portfölj, bestående av bolag noterade i såväl Sverige som annorstädes. Det går att diskutera att den valutaexponering jag fått via detta förfarande gynnat både de svenskt noterade som de utrikes noterade bolagen; förstnämnda då de flesta har produktion och inköp i kronor, men försäljning i dollar, euro eller dylikt; sistnämnda då aktierna, för oss svenska innehavare, fått en sorts extra multipel via kronans försvagning. 

Valutaexponering är som ett tveeggat svärd; en svag svensk krona gynnar innehav noterade på marknader annorstädes än den svenska, medan omvänt blir gällande när kronan stärks. Likväl är en relativt svagare dollar positivt för amerikanska bolag, liksom en relativt svag euro kan vara gynnsamt för bolag noterade i länder som har euro som sin valuta.

Ett passande exempel är Nike, vars mer än halva omsättning kommer från regioner utanför Nordamerika. Då bolaget köper och producerar i dollar blir deras marginaler drabbade. Förvisso kan bolaget höja sina priser (i.e. pricing power), vilket sker, men resultatet av exekveringen syns först efter minst ett kvartal – snarare ett par, tre. Vidare finns en risk med prishöjningarna, vilken är att bolaget riskerar att tappa kunder. Detta problem har alla bolag, men poängen i exemplet är att stark dollar och stor global omsättning har påverkat många amerikanska bolag negativt. 
 

”Gross margin decreased 140 basis points to 43.6 percent, primarily due to higher product input costs and elevated freight and logistics costs, higher markdowns and continued unfavorable changes in net foreign currency exchange rates.” (Nikes Q4:a för 2023 års brutna räkenskapsår)

Om dollarn fortsätter tappa i styrka framgent betyder det att du, jag och alla andra som har amerikanska aktier kommer se värdet på dem minska. Emellertid kommer, givet att bolagen presterar och exekverar bra, de amerikanska bolagen i samma situation som Nike bli vinnare i och med lägre kostnader och därmed kommer vinsterna öka. Allt annat lika kommer det, i det längre perspektivet, visa sig i aktiekursen som, ännu en gång, i det långa perspektivet, är avhängig den fundamentala verksamhetsutvecklingen. Emellertid tar denna process längre tid än att USD/SEK sjönk med 2 % igår, den 13 juli, och fortsätter ned idag.

Att spekulera i valutor är inget jag ger mig i kast med. Jag noterar olika valutakurser, men investerar med övertygelsen att bra bolag tenderar att fortsätta vara det och att över tid kommer bolagens förmåga att agera dynamiskt och agilt trumfa valutan. Det ska dock adderas att resan från A till B mätt i tid, såsom till exempel fem år, är volatil och således kommer värdet på aktien/aktierna i portföljen vara likt ej jojo. 

Ett par bra frågor att ställa sig: investerar jag/du i valutan, eller i bolaget? Har bolaget en bevisad tillika beprövad samt lång historik? Har valutan varit koncernen ömsom gynnsam, ömsom ogynnsam tidigare? Klarade bolaget av att hantera detta? Nu är historik ingen garant för framtiden, men den kan ge en fingervisning. 

Att dollarn, men även euron, sjönk igår, den 12 juli, fick många att beklaga sig. Det är såklart lätt att göra när den initiala påverkan blir tämligen stark, men icke att förglömma är det faktum att den amerikanska dollarn, den kanadensiska dollarn, euron, den danska kronan och schweizerfrancen ökat relativt kronan under de senaste fem, sju och tio åren, vilket högst sannolikt givet aktierna en uppskjuts(?). Viktigt är således att ta ett steg tillbaka och se allt från ett mer omgripande perspektiv.  

Kommer den svenska kronan att förstärkas och ta igen de senaste årens fall? Kanske, kanske inte, men jag tror inte det. Absolut kan och bör den stärkas från dagens svaga/låga nivåer, men om en valuta kan sägas vara ett lands aktie talar tyvärr lite för att AB Sveriges krona ska stärkas och bli en valuta att räkna med i ett globalt perspektiv. 

Jag skrev en artikel tidigare i våras om den svaga kronan de främsta faktorerna till vad som gör att den över tid tenderar att tappa i värde relativt bland annat den amerikanska dollarn och euron. Kan nämnda faktorer brytas och förändras, absolut. Hur stor är sannolikheten för det? Vad talar för det? Svaret på de frågorna tror jag vi är många som reflekterar kring. 

Ett mer filosofiskt och avståndstagande därtill accepterande förhållningssätt som kan appliceras när det blir kraftiga valutafall/uppgångar är att rabbla den gamla berättelsen om bonden. Naivt? Kanske, kanske inte.

Once upon a time, there was a farmer in the central region of China. He didn't have a lot of money and, instead of a tractor, he used an old horse to plow his field.

One afternoon, while working in the field, the horse dropped dead. Everyone in the village said, "Oh, what a horrible thing to happen." The farmer said simply, "We'll see." He was so at peace and so calm, that everyone in the village got together and, admiring his attitude, gave him a new horse as a gift.

Everyone's reaction now was, "What a lucky man." And the farmer said, “We'll see.”

A couple days later, the new horse jumped a fence and ran away. Everyone in the village shook their heads and said, “What a poor fellow!”

The farmer smiled and said, "We'll see."

Eventually, the horse found his way home, and everyone again said, “What a fortunate man.”

The farmer said, “We'll see.”

Later in the year, the farmer's young boy went out riding on the horse and fell and broke his leg. Everyone in the village said, “What a shame for the poor boy.”

The farmer said, “We'll see.”

Two days later, the army came into the village to draft new recruits. When they saw that the farmer's son had a broken leg, they decided not to recruit him.

Everyone said, “What a fortunate young man.”

The farmer smiled again - and said "We'll see."